Forskarna Amaia Calderón Larrañaga och Helle Wijk kommer att ansvara för varsitt forskningscentrum med fokus på att förbättra livet för personer med demenssjukdom. Foto: Karolinska institutet/Göteborgs universitet

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.

Totalt elva forskningscentrum har beviljats bidrag i forskningsrådet Fortes stora utlysning för centrumbidrag. 620 miljoner kronor ska täcka finansieringen för verksamheternas sex första år.

– Starka forskningsmiljöer kräver förutsägbar och stabil finansiering. Nu satsar vi över 600 miljoner kronor på forskningscentrum som ska bedriva framstående forskning med stor samhällsnytta, säger Jonas Björck, generaldirektör på Forte, i ett pressmeddelande. 

Två av forskningscentrumen, som får 60 miljoner kronor var, är inriktade på forskning om demens: Demsam, Centrum för ett demensvänligt personcentrerat samhälle, vid Göteborgs universitet och KI transdisciplinära forskningscenter för individanpassad demensprevention, vård och omsorg, Tracedem, vid Karolinska institutet. 

– Pengarna kommer att gå till att samla ledande forskare, viktiga kommunala och regionala aktörer, kvalitetsregister, samt representanter för patienter och deras anhörigvårdare, säger Amaia Calderón Larrañaga, forskare vid Aging research center på Karolinska institutet som kommer att leda arbetet med Tracedem tillsammans med Davide Vetrano

Målet med forskningscentrumet är att bidra med kunskap kring att förebygga demens och förbättra demensvården genom att ta fram personcentrerade och hållbara lösningar. 

– Vi vill addera liv till åren och år till livet genom att minska demensrisken innan sjukdomen uppstår, med allt från riskreduktion och tidig upptäckt till förbättrad behandling. Vi vill också utveckla stöd till anhöriga och säkerställa värdighet i de senare stadierna av sjukdomen samt hög livskvalitet genom hela sjukdomsresan, säger Amaia Calderón Larrañaga till Äldre i Centrum.

I det första steget kommer de att planera ett uppstartsmöte i början av nästa år för att de 70 olika aktörerna ska få lära känna varandra. 

Det andra forskningscentrumet som får medel, Demsam, kommer att starta vid Göteborgs universitet. Där kommer fokus att ligga på att stärka vardagen för personer med demens och deras anhöriga.

– Det handlar om att förstå vad som verkligen gör vardagen bättre för personer med demens. Genom att kombinera olika kompetenser och arbeta nära kommunerna kan vi utveckla lösningar som gör konkret skillnad, säger Helle Wijk vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, som ska leda centrumet tillsammans med Hanna Falk-Erhag, i ett pressmeddelande. 

Fakta
De nya forskningscentrumen

Tracedems arbete kommer att organiseras i tio olika arbetspaket med fokus på olika områden: tidig karriärutveckling, patient- och brukarmedverkan, genus och etik, kunskapsöverföring och att bygga kapacitet, samt spridning och partnerskap. Centrumet involverar i nuläget 70 olika aktörer.

I Demsams kärngrupp kommer forskare från vårdvetenskap, neurovetenskap, odontologi, socialt arbete, fysiologi och arktitektur att ingå. Arbetet kommer att genomföras tillsammans med kommunala och regionala verksamheter.

Relaterat

Rapport: Minskad demensrisk med hälsosam mat

Att äta hälsosamt är inte bara bra för kroppen – det kan också bidra till att hålla hjärnan frisk längre. Det visar en…

Äldre kvinna borstar tänderna

God munhälsa kräver tid

Ibland försummas munvården hos äldre personer av olika skäl. Samtidigt kan nedsatt munhälsa påverka allmänhälsan, skriver Maria Snögren, som också ger tips till…

Munhälsan – kopplingen till demens

Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i…

Fler nyheter

Palliativ vård – mer jämlikt och till fler

Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.

Social aktivitet ökar bland äldre

Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika…

Äldre kvinnor klättrar på rutschkana

Så kan tantparkour hjälpa till att bryta normer

Äldre kvinnor som klättrar, kryper och balanserar i naturen är föremålen för en studie vid Mittuniversitetet, som studerar fenomenet tantparkour och hur äldre…