I dag finns det en bild av att äldre personer som levde innan det moderna välfärdssamhället hade sin familj som ett självklart och harmoniskt skyddsnät. Men nu visar en avhandling att det inte var en självklarhet.
Äldre personer var hänvisade till att klara sig själva i stor utsträckning, eftersom allmänna, skattefinansierade pensioner inte existerade. Många fortsatte att arbeta långt upp i åldrarna för att behålla sin självständighet och levnadsstandard.
– Människor redan före industrialismen och välfärdssamhällets framväxt levde under en längre period med fallande inkomst senare i livet, säger Anton Svensson, som har skrivit avhandlingen och disputerat vid Lunds universitet.
Äldre personer som drabbades av inkomstbortfall blev helt beroende av stöd från familj och släkt, något som inte alltid var en garanti.
– Vuxna barn hade ofta svårt att ta hand om sina äldre föräldrar i 1800-talets Stockholm, inte minst eftersom färre hade barn i sin närhet än vad som ofta antagits eller uppskattats för andra historiska samhällen, förklarar Anton Svensson.
Han är själv förvånad över hur dåligt familjestödet till äldre personer verkar ha varit i 1800-talets Stockholm. Hushållen innehöll sällan både vuxna barn och äldre föräldrar, vilket skapade stora problem för äldre personer. Många äldre fick lämna sina hem och i stället vända sig till fattigvården.
Anton Svensson har kartlagt livscyklerna och överlevnadsstrategier för hushåll i Stockholm från år 1800–1880. Han förklarar att det är viktigt att ha ett historiskt perspektiv på åldrande.
– Att veta att människor faktiskt blev gamla redan förr, trots den höga spädbarnsdödligheten och att dessa individer ofta fick stora svårigheter att försörja sig själva senare i livet, samt hade svårt att förlita sig på sin familj, ger oss en bättre förståelse för varför utvecklingen av ett offentligt pensionssystem blev så viktigt under 1900-talet. Det belyser i sin tur vikten av sådana system även i dag, men ur ett annat perspektiv.
Anton Svensson hoppas att forskare och allmänheten kan få en bättre förståelse för hur levnadsstandarden kan förändras under livets lopp, särskilt under ålderdomen, i 1800-talets Stockholm.
– Jag hoppas även att avhandlingen kan öka intresset för hur dåtidens utmaningar med åldrande speglar sig i våra nuvarande problem med en åldrande befolkning, säger han.
MAI ENGSTRÖM
