Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade Äldrecentrumdagen.
Det finns två proteiner som är nära kopplade till Alzheimers sjukdom: beta-amyloid som finns mellan hjärncellerna, och tau inne i desamma. Det nya blodprovet upptäcker så kallat fosforylerat tau, som har nystat ihop sig till ett trådliknande trassel, och kan därmed avslöja ansamlingar av tau i ett tidigt skede av sjukdomen.
Oskar Hansson. Foto: Lunds universitet
– Det är när tau sprider sig i hjärnan och nervceller börjar dö som de första symtomen märks, vanligtvis som lättare minnesnedsättning. Hos individer som har det kan vi med det nya blodprovet avgöra vilka som har alzheimer i ett tidigt stadium och sätta in symtomlindrande läkemedel, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.
Han har tillsammans med forskare från Banner alzheimers institute och Eli Lilly i USA genomfört studien där 580 personer deltog. Bland dessa personer upptäckte blodprovet cirka 90 procent av alla fall av alzheimer och gav endast falska positiva svar hos deltagare med annan demenssjukdom.
– Blodprovet kan också användes för att förutsäga vilka individer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom under de kommande fyra till sex åren, säger Shorena Janelidze, forskare vid Lunds universitet och studiens försteförfattare.
Oskar Hansson tror att testet kan användas kliniskt inom bara några år och att det kommer att underlätta kliniska prövningar som utvärderar nya behandlingar. Dessutom kan det leda till bättre behandling och vård, säger han.
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade Äldrecentrumdagen.
Programmet Hjärnhoppet ska minska risken för demens och förbättra hjärnhälsan. Äldre i centrum följde med på ett träningspass i Sollentuna, där projektet följs av forskare från Karolinska institutet.
För ett decennium sedan visade professor Miia Kivipelto att livsstilsförändringar kan minska risken för kognitiv svikt. Nu breddas FINGER-modellen.
Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att skapa lugn och bidra till mindre ältande.
Simulering i en äldredräkt som genomförs i en hemlik miljö ger sjuksköterskestudenter stärkt förståelse för hur det kan vara att leva som en äldre person med olika hälsoproblem. Det visar en avhandling från Jönköping university.
Att sjunga i kör fräschar upp våra hjärnor, visar en ny studie vid Linnéuniversitetet. Det episodiska minnet förbättras.