Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Nytt blodprov förutsäger alzheimer
En ny studie visar att en blodmarkör kan ge en mer exakt diagnos i de tidiga stadierna av Alzheimers sjukdom. Ett specialiserat blodprov diagnosticerade 90 procent av alla sjukdomsfall bland studiedeltagarna.
Det finns två proteiner som är nära kopplade till Alzheimers sjukdom: beta-amyloid som finns mellan hjärncellerna, och tau inne i desamma. Det nya blodprovet upptäcker så kallat fosforylerat tau, som har nystat ihop sig till ett trådliknande trassel, och kan därmed avslöja ansamlingar av tau i ett tidigt skede av sjukdomen.
Oskar Hansson. Foto: Lunds universitet
– Det är när tau sprider sig i hjärnan och nervceller börjar dö som de första symtomen märks, vanligtvis som lättare minnesnedsättning. Hos individer som har det kan vi med det nya blodprovet avgöra vilka som har alzheimer i ett tidigt stadium och sätta in symtomlindrande läkemedel, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.
Han har tillsammans med forskare från Banner alzheimers institute och Eli Lilly i USA genomfört studien där 580 personer deltog. Bland dessa personer upptäckte blodprovet cirka 90 procent av alla fall av alzheimer och gav endast falska positiva svar hos deltagare med annan demenssjukdom.
– Blodprovet kan också användes för att förutsäga vilka individer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom under de kommande fyra till sex åren, säger Shorena Janelidze, forskare vid Lunds universitet och studiens försteförfattare.
Oskar Hansson tror att testet kan användas kliniskt inom bara några år och att det kommer att underlätta kliniska prövningar som utvärderar nya behandlingar. Dessutom kan det leda till bättre behandling och vård, säger han.
Relaterat
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.
Fler nyheter
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
Proaktiva samtal om den sista tiden i livet med hjälp av en speciell kortlek bidrar till öppna samtal, kunskapsutbyte och meningsfulla relationer mellan personal och äldre på särskilda boenden. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.
