Många vinster med utomhuspromenader
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Det finns två proteiner som är nära kopplade till Alzheimers sjukdom: beta-amyloid som finns mellan hjärncellerna, och tau inne i desamma. Det nya blodprovet upptäcker så kallat fosforylerat tau, som har nystat ihop sig till ett trådliknande trassel, och kan därmed avslöja ansamlingar av tau i ett tidigt skede av sjukdomen.
Oskar Hansson. Foto: Lunds universitet
– Det är när tau sprider sig i hjärnan och nervceller börjar dö som de första symtomen märks, vanligtvis som lättare minnesnedsättning. Hos individer som har det kan vi med det nya blodprovet avgöra vilka som har alzheimer i ett tidigt stadium och sätta in symtomlindrande läkemedel, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.
Han har tillsammans med forskare från Banner alzheimers institute och Eli Lilly i USA genomfört studien där 580 personer deltog. Bland dessa personer upptäckte blodprovet cirka 90 procent av alla fall av alzheimer och gav endast falska positiva svar hos deltagare med annan demenssjukdom.
– Blodprovet kan också användes för att förutsäga vilka individer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom under de kommande fyra till sex åren, säger Shorena Janelidze, forskare vid Lunds universitet och studiens försteförfattare.
Oskar Hansson tror att testet kan användas kliniskt inom bara några år och att det kommer att underlätta kliniska prövningar som utvärderar nya behandlingar. Dessutom kan det leda till bättre behandling och vård, säger han.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.