Oklara effekter med snabbare sjukhusutskrivningar

Patienter skrivs ut snabbare sedan lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården trädde i kraft 2018. Däremot är kunskapen begränsad om hur lagen påverkar vård- och omsorgskvaliteten för patienter och brukare. Det visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården, LUS, ska främja en god vård och socialtjänst för den som behöver ytterligare insatser efter att ha skrivits ut från slutenvården. Den ska också främja en kort utskrivningstid för den som är utskrivningsklar. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Vårdanalys, har nu analyserat regionernas och kommunernas utvecklingsarbete med utskrivningsprocessen och effekterna av lagstiftningen för huvudmännen och patienterna.

Patienter skrivs i dag ut från slutenvården snabbare än innan lagen trädde i kraft, en stor andel samma dag som de är utskrivningsklara. Men det finns variationer mellan regionerna och rapporten visar att samverkan i utskrivningsprocessen behöver utvecklas ännu mer. Det behövs också förtydliganden kring vad begreppet utskrivningsklar verkligen innebär, hur planeringen ska utformas och vad den fasta vårdkontakten har för roll och ansvar. Utöver det behövs nationella insatser för att underlätta informationsöverföringen.

– Vi ser att det hittills har varit stort fokus på snabbare utskrivningar från slutenvården. Nu måste vi se till helheten i vården och omsorgen. Vi behöver öka kunskapen om lagens effekter för patienter och brukare genom hela vård-och omsorgskedjan för att kommunerna och regionerna ska kunna ta vara på deras erfarenheter i det fortsatta utvecklingsarbetet, säger Vårdanalys generaldirektör Jean-Luc af Geijerstam.

Rapporten Laga efter läge finns att läsa och ladda ner här

Relaterat

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.

Tyngdtäcken ger äldre personer bättre sömn

Äldre personer på särskilt boende får bättre sömn, ökat välmående och förbättrat näringsintag med tyngdtäcken. Det visar Eva Hjort-Telhedes avhandling som hon har lagt fram vid Högskolan i Halmstad.

Anhörigvårdare över 55 år: insikter från nationell undersökning

Informell vård spelar en avgörande roll för att stödja personer som lider av kroniska sjukdomar eller åldersrelaterade tillstånd. Det kan också ge den informella vårdgivarens liv syfte och mening, men om vårdandet blir intensivt, och man själv är i hög…

Fler nyheter

Åldras i en värld i förändring – är temat för…

I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…

Arbetets mening för äldre sjuksköterskor och vårdbiträden

I intervjuer med forskare vid Stockholms universitet har sjuksköterskor och vårdbiträden nära och efter pensionen berättat om vad som skapar mening i deras arbete. Sociala kontakter och känslan av att ha ett syfte var två viktiga faktorer.

Uppskattad modell för hemsjukvård

När läkare gör hembesök hos äldre personer med stora vårdbehov får patienterna mer kontroll över den egna vården och samarbetet mellan olika vårdgrupper fungerar bättre. Det visar Lina Emmesjö i sin avhandling vid Högskolan i Skövde och Jönköping university.