Foto: Mostphotos

Över 15 miljoner kronor till forskning om prostatacancer

Svensk forskning om prostatacancer har under de senaste åren medfört viktiga rön om bland annat screening. Nu får forskningen om cancerformen en finansiell skjuts i formen av 15 miljoner kronor från Prostatacancerförbundet.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och drabbar oftast män som är äldre, vilket gör det till ett prioriterat forskningsområde.

Nyligen meddelade Prostatacancerförbundet att de beviljar 15,6 miljoner kronor till 23 olika forsknings- och utvecklingsprojekt.

– Att skapa medel som är öronmärkta för just prostatacancer är viktigt och unikt då forskning inom detta område är relativt nytt, och ännu inte har hunnit bygga upp infrastruktur, säger Jan-Erik Damber, seniorprofessor i urologi och ledamot i förbundets forskningsråd, i ett pressmeddelande.

En forskargrupp vid Universitetssjukhuset Örebro, Region Gävleborg och Umeå universitet fick ta emot 1,3 miljoner kronor för ett projekt där de ska utvärdera ett bedömningsinstrument, som används innan strålbehandling. Instrumentet ska förhoppningsvis göra att patienten slipper över- eller underbehandling, genom att väga bland annat patientens skörhet och sjukdomar mot behandlingens biverkningar.

– Genom att förutsäga vilka som har en risk att utveckla svåra biverkningar av strålbehandlingen, kan vården individuellt förbereda och följa dessa patienter samt sätta in stödåtgärder vid rätt tillfälle, säger Sofia Axelsson, specialistsjuksköterska och doktorand vid Örebro universitet.

Här nedan listar vi projekten som beviljades medel av Prostatacancerförbundet:

  • Ann-Sofie Jemth, Karolinska institutet – APE2-hämmare som ny behandlingsmetod för prostatacancer.
  • Anna Lantz, Karolinska institutet – Utvärdering av Stockholm3-testet inom ramen för organiserad prostatacancertestning, OPT.
  • Anna Plym, Karolinska institutet – Hur påverkar livsstil och kost proteinbiomarkörer och aggressivitet av prostatacancer? En undersökning av män inkluderade i STHLM3 screeningstudien.
  • Cecilia Hindorf, Karolinska institutet – Bildtagning med PET för selektion inför behandling med PARP-hämmare: Biodistribution, dosimetri och optimering av diagnostisk bildkvalitet.
  • David Robinsson, Höglandssjukhuset – Magnetresonanstomografins roll vid prostatacancerutredning, fortsatta studier i Prostate cancer database Sweden, PcBaSe.
  • Elin Trädgårdh, Lunds universitet – Utveckling av PSMA-PET/CT-bildbiomarkörer baserat på artificiell intelligens, AI, vid prostatacancer.
  • Emma Ohlsson-Nevo, Universitetssjukhuset Örebro – Geriatrisk bedömningsinstruments förmåga att förutsäga biverkningar av kurativ strålning av äldre prostatapatienter.
  • Erik Thimansson, Lunds universitet – Vem bör granska MR prostata vid screening – lokala radiologen, experten eller artificiell intelligens?
  • Fredrik Jäderling, Capio Sankt Görans sjukhus och Karolinska institutet – Kvalitetshöjande utvecklingsarbeten inom magnetkameraundersökning av prostata.
  • Johan Lindberg, Karolinska institutet – Icke-invasiv blodbaserad biopsi för spridd prostatacancer.
  • Karin Holmsten, Capio Sankt Görans sjukhus – SPCG-19/Grand-P-studien: En studie som jämför behandlingsmetoder för äldre män med prostatacancer utan spridning.
  • Maja Holm, Sophiahemmet högskola – Närstående till män med metastaserad prostatacancer – behandlingsbeslut, stödbehov och parrelation.
  • Maréne Landström, Umeå universitet – Utforska potentiella unika läkemedel i onkogen TGFbeta-signalering för att diagnostisera, förebygga och behandla metastaserande prostatacancer.
  • Martin Eklund, Karolinska institutet – Artificiell intelligens och genomisk profilering för att förbättra prognostik och behandlingsval för män med prostatacancer.
  • Masood Kamali-Moghaddam, Uppsala universitet – Exosomer/extracellulara vesiklar som biomarkör för prostatacancer.
  • Niklas Psilander, Gymnastik- och idrottshögskolan – Ett nyutvecklat träningsprogram för att motverka biverkningar av androgen deprivationsterapi hos män med prostatacancer.
  • Panagiotis Kanellopoulos, Uppsala universitet – Introduktion av onaturliga aminosyror som medel för att förbättra in vivo-stabiliteten hos nya GRPR-riktade radiopeptider.
  • Rebecka Hellsten, Lunds universitet – Ny behandlingskombination för avancerad prostatacancer Novel combination therapy in advance prostate cancer.
  • Rimma Axelsson, Karolinska institutet – [11C] AZ14193391 – PET/DT som biomarkör för selektion av patienter med mCRPC för behandling med PARP hämmare.
  • Stefan Kuczera, Göteborgs universitet – Reproducerbara MRT-biomarkörer för prostatacancer med hjälp av artificiella neuronnät.
  • Thomas Laurell, Lunds universitet – Optimera tidig upptäckt av aggressivt växande prostatacancer genom analys av markörer och genvarianter i blod kombinerat med akustofores för att isolera och karakterisera tumörceller och tumörcells-kluster från blod vid avancerad spridd cancer.
  • Yvonne Ceder, Lunds universitet – RNAeditering i prostatacancerprogression.

Relaterat

Så kan en app ge stöd efter prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Nu visar en avhandling från Linnéuniversitetet att en app kan stötta prostatacancerpatienters rehabilitering en viss tid…

Möjlig förklaring till ökad alzheimerrisk hos personer med diabetes

Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom. Anledningen kan vara att personer med typ 2-diabetes har svårare att…

Äldre kvinna äter mat framför fönster

Många äldre med undernäring i vården

Upp till hälften av alla patienter som är inlagda på sjukhus eller vårdinrättningar lider av undernäring, särskilt drabbade är äldre personer. Det visar…

Fler nyheter

Hand som håller i två blodprover

Blodprov kan förutspå stroke

Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset…

Dialog ger bättre vård i hemmet

Gruppen äldre blir allt större, vilket innebär att vård i hemmet är vanligt. Nu visar en avhandling från Luleå tekniska universitet att vardagen…

Så kan järnnivån påverka hjärnan

Tack vare de senaste framstegen inom hjärnavbildningsteknik kan forskare nu se hur järnnivån påverkar hjärnans funktion. Nu visar en ny avhandling från Karolinska…