Foto: Mostphotos

Över 15 miljoner kronor till forskning om prostatacancer

Svensk forskning om prostatacancer har under de senaste åren medfört viktiga rön om bland annat screening. Nu får forskningen om cancerformen en finansiell skjuts i formen av 15 miljoner kronor från Prostatacancerförbundet.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och drabbar oftast män som är äldre, vilket gör det till ett prioriterat forskningsområde.

Nyligen meddelade Prostatacancerförbundet att de beviljar 15,6 miljoner kronor till 23 olika forsknings- och utvecklingsprojekt.

– Att skapa medel som är öronmärkta för just prostatacancer är viktigt och unikt då forskning inom detta område är relativt nytt, och ännu inte har hunnit bygga upp infrastruktur, säger Jan-Erik Damber, seniorprofessor i urologi och ledamot i förbundets forskningsråd, i ett pressmeddelande.

En forskargrupp vid Universitetssjukhuset Örebro, Region Gävleborg och Umeå universitet fick ta emot 1,3 miljoner kronor för ett projekt där de ska utvärdera ett bedömningsinstrument, som används innan strålbehandling. Instrumentet ska förhoppningsvis göra att patienten slipper över- eller underbehandling, genom att väga bland annat patientens skörhet och sjukdomar mot behandlingens biverkningar.

– Genom att förutsäga vilka som har en risk att utveckla svåra biverkningar av strålbehandlingen, kan vården individuellt förbereda och följa dessa patienter samt sätta in stödåtgärder vid rätt tillfälle, säger Sofia Axelsson, specialistsjuksköterska och doktorand vid Örebro universitet.

Här nedan listar vi projekten som beviljades medel av Prostatacancerförbundet:

  • Ann-Sofie Jemth, Karolinska institutet – APE2-hämmare som ny behandlingsmetod för prostatacancer.
  • Anna Lantz, Karolinska institutet – Utvärdering av Stockholm3-testet inom ramen för organiserad prostatacancertestning, OPT.
  • Anna Plym, Karolinska institutet – Hur påverkar livsstil och kost proteinbiomarkörer och aggressivitet av prostatacancer? En undersökning av män inkluderade i STHLM3 screeningstudien.
  • Cecilia Hindorf, Karolinska institutet – Bildtagning med PET för selektion inför behandling med PARP-hämmare: Biodistribution, dosimetri och optimering av diagnostisk bildkvalitet.
  • David Robinsson, Höglandssjukhuset – Magnetresonanstomografins roll vid prostatacancerutredning, fortsatta studier i Prostate cancer database Sweden, PcBaSe.
  • Elin Trädgårdh, Lunds universitet – Utveckling av PSMA-PET/CT-bildbiomarkörer baserat på artificiell intelligens, AI, vid prostatacancer.
  • Emma Ohlsson-Nevo, Universitetssjukhuset Örebro – Geriatrisk bedömningsinstruments förmåga att förutsäga biverkningar av kurativ strålning av äldre prostatapatienter.
  • Erik Thimansson, Lunds universitet – Vem bör granska MR prostata vid screening – lokala radiologen, experten eller artificiell intelligens?
  • Fredrik Jäderling, Capio Sankt Görans sjukhus och Karolinska institutet – Kvalitetshöjande utvecklingsarbeten inom magnetkameraundersökning av prostata.
  • Johan Lindberg, Karolinska institutet – Icke-invasiv blodbaserad biopsi för spridd prostatacancer.
  • Karin Holmsten, Capio Sankt Görans sjukhus – SPCG-19/Grand-P-studien: En studie som jämför behandlingsmetoder för äldre män med prostatacancer utan spridning.
  • Maja Holm, Sophiahemmet högskola – Närstående till män med metastaserad prostatacancer – behandlingsbeslut, stödbehov och parrelation.
  • Maréne Landström, Umeå universitet – Utforska potentiella unika läkemedel i onkogen TGFbeta-signalering för att diagnostisera, förebygga och behandla metastaserande prostatacancer.
  • Martin Eklund, Karolinska institutet – Artificiell intelligens och genomisk profilering för att förbättra prognostik och behandlingsval för män med prostatacancer.
  • Masood Kamali-Moghaddam, Uppsala universitet – Exosomer/extracellulara vesiklar som biomarkör för prostatacancer.
  • Niklas Psilander, Gymnastik- och idrottshögskolan – Ett nyutvecklat träningsprogram för att motverka biverkningar av androgen deprivationsterapi hos män med prostatacancer.
  • Panagiotis Kanellopoulos, Uppsala universitet – Introduktion av onaturliga aminosyror som medel för att förbättra in vivo-stabiliteten hos nya GRPR-riktade radiopeptider.
  • Rebecka Hellsten, Lunds universitet – Ny behandlingskombination för avancerad prostatacancer Novel combination therapy in advance prostate cancer.
  • Rimma Axelsson, Karolinska institutet – [11C] AZ14193391 – PET/DT som biomarkör för selektion av patienter med mCRPC för behandling med PARP hämmare.
  • Stefan Kuczera, Göteborgs universitet – Reproducerbara MRT-biomarkörer för prostatacancer med hjälp av artificiella neuronnät.
  • Thomas Laurell, Lunds universitet – Optimera tidig upptäckt av aggressivt växande prostatacancer genom analys av markörer och genvarianter i blod kombinerat med akustofores för att isolera och karakterisera tumörceller och tumörcells-kluster från blod vid avancerad spridd cancer.
  • Yvonne Ceder, Lunds universitet – RNAeditering i prostatacancerprogression.

Relaterat

AI hjälper forskare optimera strokevården

Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna…

Socioekonomin avgörande för risken att dö i stroke

Om du drabbas av en stroke har du betydligt högre chanser att leva vidare ifall du är välutbildad, bor i ett tryggt område…

Bättre kontinuitet kan ge färre läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar

Läkemedel är viktiga för många äldre, men behandlingen behöver individanpassas för att vara effektiv och undvika farliga biverkningar. En viktig del i arbetet…

Fler nyheter

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression…

Foto som visar ryggen på en fotbollsmålvakt med fotbollsplanen i bakgrunden.

Nu vill seniorspelarna tävla

Gåfotbollen växer kraftigt och innebandyns motsvarigheter är på frammarsch. Och nu vill deltagarna börja spela matcher och seriespel. Det framkommer i en ny…

Porträttfoto på Karin Wastesson.

Könsroller påverkar äldreomsorgens chefer

I sin avhandling har Karin Wastesson vid Linköpings univeristet undersökt förutsättningarna för enhetschefer i äldreomsorgen. Det visar sig att de påverkas av könsroller.