I Härryda kommun får äldreomsorgspersonal måla hur de upplever arbetet med personer som är döende. Här berättar de om sina målningar i ett forskningsprojekt som leds av doktoranden Laura Tolboom, närmast i bild. Foto: Härryda kommun

Personal målar möten med döden

Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.

Undersköterskor är den största yrkesgruppen som arbetar inom palliativ vård, men i forskningen har de hamnat i skymundan. Detsamma gäller vårdbiträden inom äldreomsorgen. 

Laura Tolboom, doktorand vid Mittuniversitetet. Foto: Privat

Nu undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet vilka erfarenheter och strategier arbetsledande sjuksköterskor och hemtjänstpersonal har när de vårdar döende personer. I en del av projektet ska deltagarna få måla sina upplevelser och berätta för andra vad målningarna visar.

– Genom att låta deltagarna måla kan de få hjälp att uttrycka levda erfarenheter som är dolda i det undermedvetna. Deltagarna kommer, i små grupper, att måla varsitt vattendrag som symboliserar ett tidsspann där de har vårdat och suttit vak vid en döende människa. De kan bestämma själva hur mycket de vill dela av sina erfarenheter och hur resten av målningen ska se ut. Den kan ta vilken form som helst, säger Laura Tolboom i ett pressmeddelande. 

Laura Tolboom har använt metoden, som kallas river of experience, tidigare. Deltagarna brukar tycka att det känns givande och många upplever att målandet blir en respit i vardagen, enligt henne.  

– Det är ett komplext sätt att samla in information, men det ger en rik bild av hur det är att jobba nära döden. Det är ett svårt ämne att prata om. Man blir berörd av något som fortfarande är ganska tabu att prata om och som kan ha varit svårt, säger hon.

En av kommunerna som deltar i arbetet är Härryda kommun.

– Ute i verksamheterna finns det minutplanering och knappast någon tid för kollegial handledning eller reflektionscirklar. Men att då få sitta en stund och fokusera på sina egna känslor, upplevelser och erfarenheter samt måla en bild, det har alla tid med, säger Marion Väinämö Englaborn, lärare inom vård och omsorg vid Yrkeshögskolan i Mölnlycke.

Bilden är ett exempel på en målning som personalen har gjort

Laura Tolboom har använt metoden rivers of experience i tidigare projekt. Här är ett exempel på en målning. Foto: Privat

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…