I Härryda kommun får äldreomsorgspersonal måla hur de upplever arbetet med personer som är döende. Här berättar de om sina målningar i ett forskningsprojekt som leds av doktoranden Laura Tolboom, närmast i bild. Foto: Härryda kommun

Personal målar möten med döden

Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.

Undersköterskor är den största yrkesgruppen som arbetar inom palliativ vård, men i forskningen har de hamnat i skymundan. Detsamma gäller vårdbiträden inom äldreomsorgen. 

Laura Tolboom, doktorand vid Mittuniversitetet. Foto: Privat

Nu undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet vilka erfarenheter och strategier arbetsledande sjuksköterskor och hemtjänstpersonal har när de vårdar döende personer. I en del av projektet ska deltagarna få måla sina upplevelser och berätta för andra vad målningarna visar.

– Genom att låta deltagarna måla kan de få hjälp att uttrycka levda erfarenheter som är dolda i det undermedvetna. Deltagarna kommer, i små grupper, att måla varsitt vattendrag som symboliserar ett tidsspann där de har vårdat och suttit vak vid en döende människa. De kan bestämma själva hur mycket de vill dela av sina erfarenheter och hur resten av målningen ska se ut. Den kan ta vilken form som helst, säger Laura Tolboom i ett pressmeddelande. 

Laura Tolboom har använt metoden, som kallas river of experience, tidigare. Deltagarna brukar tycka att det känns givande och många upplever att målandet blir en respit i vardagen, enligt henne.  

– Det är ett komplext sätt att samla in information, men det ger en rik bild av hur det är att jobba nära döden. Det är ett svårt ämne att prata om. Man blir berörd av något som fortfarande är ganska tabu att prata om och som kan ha varit svårt, säger hon.

En av kommunerna som deltar i arbetet är Härryda kommun.

– Ute i verksamheterna finns det minutplanering och knappast någon tid för kollegial handledning eller reflektionscirklar. Men att då få sitta en stund och fokusera på sina egna känslor, upplevelser och erfarenheter samt måla en bild, det har alla tid med, säger Marion Väinämö Englaborn, lärare inom vård och omsorg vid Yrkeshögskolan i Mölnlycke.

Bilden är ett exempel på en målning som personalen har gjort

Laura Tolboom har använt metoden rivers of experience i tidigare projekt. Här är ett exempel på en målning. Foto: Privat

Relaterat

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling

Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…

Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?

Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…

Fler nyheter

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…