Personal saknar förutsättningar för att följa hygienrutiner
Under coronapandemin ökade både medvetenheten och kunskapen om hur smittspridning kan förhindras på äldreboenden och inom hemtjänsten, samt vikten av att följa hygienrutiner. Men nu visar det sig att fokuset på basal hygien har klingat ut sedan pandemin, enligt en rapport från Socialstyrelsen.
Myndigheten konstaterar också att arbetet med basal hygien och smittspridningsåtgärder behöver lyftas till högsta ledningen i kommunerna. Bland annat behöver ansvaret för hygienarbetet organiseras tydligare, det gäller till exempel hur ansvaret fördelas mellan enhetschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterska och verksamhetschefer eller motsvarande.
– Ledarskapet har stor betydelse. Den politiska nämnden och chefer i alla led behöver prioritera hygienarbetet, efterfråga resultat och ge stöd. För att göra det krävs i sin tur kunskap om basal hygien och smittförebyggande åtgärder, säger Ann Bergman, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Kartläggningen visar också att personal inte alltid har förutsättningar att omsätta kunskapen om basala hygienrutiner som de har fått genom utbildningar. Ibland vet de inte hur och när rutinerna ska tillämpas, vilket bidrar till att de exempelvis använder skyddshandskar när de egentligen inte behöver det.
– Personal som inte vet hur de ska hantera olika situationer – när de ska tvätta, desinficera händerna eller använda skyddshandskar och förkläde – har inte rätt förutsättningar att följa hygienkraven, säger Ann Bergman.
Många utbildningar är teoretiska och personal upplever ibland att de är svåra. Därför efterlyser de mer tid för praktisk träning och tydliga exempel.
– Personal vittnar om att om man får träna på riktigt blir det lättare att göra rätt i skarpa situationer, det är också viktigt att chefer följer upp att personalen har förstått utbildningen, säger Linda Vikman, utredare på Socialstyrelsen.
Myndigheten drar slutsatsen att äldreomsorgen behöver långsiktigt stöd i form av enklare utbildningar, mer tillgängligt utbildningsmaterial och fler möjligheter till erfarenhetsutbyte under en lång tid framöver.
Relaterat
Olika språk en utmaning inom demensomsorgen
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas…
Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum
I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är…
Nya boenden som fungerar
Nu planeras många nya vård- och omsorgsboenden runt om i Sverige. Arkitekten och forskaren Morgan Andersson beskriver kunskapsläget och ger exempel från Göteborgs…
Fler nyheter
Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…
AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar
Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i…
Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser
Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet…