Personal saknar förutsättningar för att följa hygienrutiner
Under coronapandemin ökade både medvetenheten och kunskapen om hur smittspridning kan förhindras på äldreboenden och inom hemtjänsten, samt vikten av att följa hygienrutiner. Men nu visar det sig att fokuset på basal hygien har klingat ut sedan pandemin, enligt en rapport från Socialstyrelsen.
Myndigheten konstaterar också att arbetet med basal hygien och smittspridningsåtgärder behöver lyftas till högsta ledningen i kommunerna. Bland annat behöver ansvaret för hygienarbetet organiseras tydligare, det gäller till exempel hur ansvaret fördelas mellan enhetschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterska och verksamhetschefer eller motsvarande.
– Ledarskapet har stor betydelse. Den politiska nämnden och chefer i alla led behöver prioritera hygienarbetet, efterfråga resultat och ge stöd. För att göra det krävs i sin tur kunskap om basal hygien och smittförebyggande åtgärder, säger Ann Bergman, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Kartläggningen visar också att personal inte alltid har förutsättningar att omsätta kunskapen om basala hygienrutiner som de har fått genom utbildningar. Ibland vet de inte hur och när rutinerna ska tillämpas, vilket bidrar till att de exempelvis använder skyddshandskar när de egentligen inte behöver det.
– Personal som inte vet hur de ska hantera olika situationer – när de ska tvätta, desinficera händerna eller använda skyddshandskar och förkläde – har inte rätt förutsättningar att följa hygienkraven, säger Ann Bergman.
Många utbildningar är teoretiska och personal upplever ibland att de är svåra. Därför efterlyser de mer tid för praktisk träning och tydliga exempel.
– Personal vittnar om att om man får träna på riktigt blir det lättare att göra rätt i skarpa situationer, det är också viktigt att chefer följer upp att personalen har förstått utbildningen, säger Linda Vikman, utredare på Socialstyrelsen.
Myndigheten drar slutsatsen att äldreomsorgen behöver långsiktigt stöd i form av enklare utbildningar, mer tillgängligt utbildningsmaterial och fler möjligheter till erfarenhetsutbyte under en lång tid framöver.
Relaterat
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…
Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…
Hos äldre i Rios gränder
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag…
Fler nyheter
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…