Person tvättar händerna
Foto: Mostphotos

Personal saknar förutsättningar för att följa hygienrutiner

I dag finns rutiner för hur omsorgspersonal ska arbeta för att följa basala hygienrutiner och förhindra smittspridning. Men personalen saknar ibland rätt förutsättningar att följa dem, visar en rapport från Socialstyrelsen.

Under coronapandemin ökade både medvetenheten och kunskapen om hur smittspridning kan förhindras på äldreboenden och inom hemtjänsten, samt vikten av att följa hygienrutiner. Men nu visar det sig att fokuset på basal hygien har klingat ut sedan pandemin, enligt en rapport från Socialstyrelsen.

Myndigheten konstaterar också att arbetet med basal hygien och smittspridningsåtgärder behöver lyftas till högsta ledningen i kommunerna. Bland annat behöver ansvaret för hygienarbetet organiseras tydligare, det gäller till exempel hur ansvaret fördelas mellan enhetschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterska och verksamhetschefer eller motsvarande. 

– Ledarskapet har stor betydelse. Den politiska nämnden och chefer i alla led behöver prioritera hygienarbetet, efterfråga resultat och ge stöd. För att göra det krävs i sin tur kunskap om basal hygien och smittförebyggande åtgärder, säger Ann Bergman, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande. 

Kartläggningen visar också att personal inte alltid har förutsättningar att omsätta kunskapen om basala hygienrutiner som de har fått genom utbildningar. Ibland vet de inte hur och när rutinerna ska tillämpas, vilket bidrar till att de exempelvis använder skyddshandskar när de egentligen inte behöver det. 

– Personal som inte vet hur de ska hantera olika situationer – när de ska tvätta, desinficera händerna eller använda skyddshandskar och förkläde – har inte rätt förutsättningar att följa hygienkraven, säger Ann Bergman. 

Många utbildningar är teoretiska och personal upplever ibland att de är svåra. Därför efterlyser de mer tid för praktisk träning och tydliga exempel. 

– Personal vittnar om att om man får träna på riktigt blir det lättare att göra rätt i skarpa situationer, det är också viktigt att chefer följer upp att personalen har förstått utbildningen, säger Linda Vikman, utredare på Socialstyrelsen. 

Myndigheten drar slutsatsen att äldreomsorgen behöver långsiktigt stöd i form av enklare utbildningar, mer tillgängligt utbildningsmaterial och fler möjligheter till erfarenhetsutbyte under en lång tid framöver.

Relaterat

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling

Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…

Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?

Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…

Fler nyheter

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…