Projekt undersöker koppling mellan sömnapné och demens

Sömnapné drabbar ungefär en tredjedel av personer i åldrarna 30 till 60. Nu ska forskare från Akademiska sjukhuset på Uppsala universitet undersöka om sömnapné kan vara en riskfaktor för demenssjukdom med hjälp av nattliga andningsmätningar.

Sömnapné, också känt som obstruktivt sömnapnésyndrom, innebär att man får korta och upprepade andningsuppehåll när man sover. Tillståndet kan bero på flera olika faktorer, bland annat om man är överviktig eller är en äldre person. Cirka en tredjedel av alla i åldrarna 30-60 år har sömnapné, och därmed en ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes.

Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset undersöka om sömnapné också ökar risken för kognitiv nedsättning i ett nytt projekt. Samma forskargrupp har nyligen avslutat en studie som visade att sömnapné som sker under den så kallade rem-sömnen – från engelskans rapid eye movement – är kopplat till åderförkalkning.

– En åldrande befolkning för att kognitiv nedsättning och demenssjukdomar blir allt vanligare. Trots det saknas i dag effektiv behandling. Det finns därför ett stort behov av att identifiera riskfaktorer för att om möjligt förebygga att människor drabbas av sjukdomarna så att man kan få fler friska år, säger Eva Lindberg, överläkare och professor inom lung- och allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset samt Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

En av hypoteserna i det nya projektet är att sömnapné även påverkar små blodkärl och därmed kan leda till försämrad kognitiv förmåga. En annan hypotes är att tillståndet bidrar till högre blodtryck under natten, något som i förlängningen också kan påverka kognitionen.

– Om sömnapné under rem-sömn har stor betydelse även för kognitiv påverkan, och om detta kan ses även hos äldre personer, så kommer forskningen ha stor betydelse för behandlingsriktlinjer, säger Eva Lindberg.

Forskningsprojektet tar avstamp i två studier där deltagare har fått sin andning på nätterna mätt, och har fått 3,6 miljoner kronor i finansiering från Hjärt-lungfonden.

Relaterat

Tema Fallprevention i Äldre i Centrum #1/2023

Fallpreventivt arbete är temat för #1/23. Sex artiklar om bland annat balansträning och styrketräning, att Sverige måste påbörja ett landsomfattande fallpreventivt arbete samt att skadade fotgängarna kostar samhället 40 miljarder per år. Håkan Jönson väcker debatt genom att krossa myten…

Färre skador med bättre balans och starka ben

Fallskador leder till ett personligt lidande för många äldre. Men med muskler som får träna och bibehållen balans minskar risken för att skada sig.

Styrketräning för alla!

”Styrketräning är för alla – nu slipper alla falla” vill Daniel Berglind se som ett motto och den primära preventionen mot fallolyckor.

Fler nyheter

Äldre kvinnor stärker varumärket

Reklambranschen har länge satsat på ungdom i sina annonser. Men det kan vara ett misstag, visar ny forskning från Handelshögskolan i Stockholm.

Dold sjukdom förväxlas med parkinson och alzheimer

Ett tillstånd som kan lätt misstas för alzheimer eller parkinson. Sjukdomen iNPH, vilket står för idiopatisk normaltryckshydrocephalus är förrädiskt lik andra åldersrelaterade sjukdomar. Otto Lilja Lund har skrivit en avhandling om sjukdomen som blir allt vanligare.

Radar förutspår kognitiv sjukdom och fall

Det låter som science fiction, att med hjälp av en sensor kunna upptäcka förhöjd risk för fallolyckor och kognitiv sjukdom. Men forskare på Chalmers tekniska högskola har just utvecklat en sådan metod.