Projekt undersöker koppling mellan sömnapné och demens

Sömnapné drabbar ungefär en tredjedel av personer i åldrarna 30 till 60. Nu ska forskare från Akademiska sjukhuset på Uppsala universitet undersöka om sömnapné kan vara en riskfaktor för demenssjukdom med hjälp av nattliga andningsmätningar.

Sömnapné, också känt som obstruktivt sömnapnésyndrom, innebär att man får korta och upprepade andningsuppehåll när man sover. Tillståndet kan bero på flera olika faktorer, bland annat om man är överviktig eller är en äldre person. Cirka en tredjedel av alla i åldrarna 30-60 år har sömnapné, och därmed en ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes.

Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset undersöka om sömnapné också ökar risken för kognitiv nedsättning i ett nytt projekt. Samma forskargrupp har nyligen avslutat en studie som visade att sömnapné som sker under den så kallade rem-sömnen – från engelskans rapid eye movement – är kopplat till åderförkalkning.

– En åldrande befolkning för att kognitiv nedsättning och demenssjukdomar blir allt vanligare. Trots det saknas i dag effektiv behandling. Det finns därför ett stort behov av att identifiera riskfaktorer för att om möjligt förebygga att människor drabbas av sjukdomarna så att man kan få fler friska år, säger Eva Lindberg, överläkare och professor inom lung- och allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset samt Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

En av hypoteserna i det nya projektet är att sömnapné även påverkar små blodkärl och därmed kan leda till försämrad kognitiv förmåga. En annan hypotes är att tillståndet bidrar till högre blodtryck under natten, något som i förlängningen också kan påverka kognitionen.

– Om sömnapné under rem-sömn har stor betydelse även för kognitiv påverkan, och om detta kan ses även hos äldre personer, så kommer forskningen ha stor betydelse för behandlingsriktlinjer, säger Eva Lindberg.

Forskningsprojektet tar avstamp i två studier där deltagare har fått sin andning på nätterna mätt, och har fått 3,6 miljoner kronor i finansiering från Hjärt-lungfonden.

Relaterat

”Dans för Parkinson” ger god effekt

Aktiviteten ”Dans för Parkinson” påverkar de sjuka positivt, visar en ny studie. Dansen kan vara en av fler hälsoaktiviteter som kan komplettera den traditionella hälso- och sjukvården, enligt folkhälsoutvecklare i Jönköping, där den också har testats.

Bättre sömn med tyngdtäcke

Tyngdtäcken kan vara ett effektivt alternativ för att förbättra sömn och livskvalitet hos sköra äldre. Dock är det viktigt att användningen anpassas individuellt, visar en ny doktorsavhandling.

ÄiC-podden, avsnitt 27: Om boendemiljö och aktivt åldrande

Nu startar vi en ny serie i Äldre i Centrum-podden, där vi presenterar nya avhandlingar inom äldre- och åldrandeforskningens fält. Först ut i serien är Frida Nordeström, nydisputerad vid Lunds universitet, som har forskat om boendemiljöns betydelse för välmåendet.

Fler nyheter

Nytt nummer: Om boendemiljö, tema hbtq, nya avhandlingar och forskningsrön

Äldre i Centrums nya nummer har just kommit från tryckeriet. Vi bjuder på många spännande nyheter inom äldreforskningens område. Läs mer om tidningens innehåll nedan!

Filmdragerade tabletter i en hög

Risker med blodförtunnande minskar över tid

Blodförtunnande läkemedel som ges efter en blodpropp i ben eller lunga ökar initialt blödningsrisken, särskilt hos kvinnor och äldre personer. Men nu visar en studie från Göteborgs universitet att risken avtar med tiden.

Forskare följer unik äldresatsning i Härnösand

Insatser för äldre behöver utvärderas på bättre sätt, enligt forskare vid Lunds universitet. Nu ska de jobba fram en ny modell för det, genom att följa en storsatsning för äldre i Härnösand.