Foto: Unsplash

Psykiska besvär kan vara tidiga tecken på försämrad kognition

De allra flesta som lider av Alzheimers sjukdom har inte enbart minnessvårigheter, utan också psykiska besvär. Nu har forskare vid Lunds universitet fått nya insikter om att de proteiner som orsakar alzheimer också kan ligga bakom de psykiska symptomen.

Personer som diagnostiseras med Alzheimers sjukdom har oftast kognitiva besvär och förhöjda nivåer av proteinerna amyloid-beta och fosforylerat tau som skadar hjärnan. Många har också psykiska symptom såsom apati, ångest och depression.

Forskare vid Lunds universitet har i en ny studie undersökt de komplicerade sambanden mellan de kognitiva och psykiska besvären. De fann att studiedeltagarna hade förhöjda nivåer av alzheimerproteinerna vid undersökningens början och vid framtida utveckling av ångest och apati.

– Alzheimers sjukdom påverkar stora delar av hjärnan, även de regioner som styr vårt känsloliv. Vår studie visar att psykiska symptom, precis som de kognitiva besvären, är till följd av skador i hjärnan som orsakats av lagringar av alzheimerproteinerna, säger Maurits Johansson, doktorand vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

– Resultaten innebär även att psykiska symptom vid Alzheimers sjukdom skulle kunna användas som alternativa utfallsmått i behandlingsstudier. I slutändan kan detta leda till mer effektiva studiedesigner, säger Oskar Hansson som är professor vid Lunds universitet och sisteförfattare till studien.

En tidigare studie pekar på att förekomsten av ångest eller apati hos äldre personer utan demenssjukdom kan flagga för en ökad risk att få sämre kognitiv förmåga i framtiden.

– I ett nästa steg behövs studier för att klargöra hur dessa symptom kan bidra till diagnostiken under tidiga stadier av sjukdom, och kanske redan innan kognitionen påverkats, säger forskarna.

Fakta
Kort om studien

Totalt 356 personer 65 år och äldre, som inte hade kognitiva besvär vid undersökningens början, ingick i den aktuella studien. Deltagarnas nivåer av alzheimerproteiner och ångest samt apati analyserades vartannat år under totalt åtta års tid.

Studien gjordes inom ramen för den stora BioFINDER-studien som leds av Oskar Hansson och som drivs av forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…

Fler nyheter

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…