Foto: Unsplash

Psykiska besvär kan vara tidiga tecken på försämrad kognition

De allra flesta som lider av Alzheimers sjukdom har inte enbart minnessvårigheter, utan också psykiska besvär. Nu har forskare vid Lunds universitet fått nya insikter om att de proteiner som orsakar alzheimer också kan ligga bakom de psykiska symptomen.

Personer som diagnostiseras med Alzheimers sjukdom har oftast kognitiva besvär och förhöjda nivåer av proteinerna amyloid-beta och fosforylerat tau som skadar hjärnan. Många har också psykiska symptom såsom apati, ångest och depression.

Forskare vid Lunds universitet har i en ny studie undersökt de komplicerade sambanden mellan de kognitiva och psykiska besvären. De fann att studiedeltagarna hade förhöjda nivåer av alzheimerproteinerna vid undersökningens början och vid framtida utveckling av ångest och apati.

– Alzheimers sjukdom påverkar stora delar av hjärnan, även de regioner som styr vårt känsloliv. Vår studie visar att psykiska symptom, precis som de kognitiva besvären, är till följd av skador i hjärnan som orsakats av lagringar av alzheimerproteinerna, säger Maurits Johansson, doktorand vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

– Resultaten innebär även att psykiska symptom vid Alzheimers sjukdom skulle kunna användas som alternativa utfallsmått i behandlingsstudier. I slutändan kan detta leda till mer effektiva studiedesigner, säger Oskar Hansson som är professor vid Lunds universitet och sisteförfattare till studien.

En tidigare studie pekar på att förekomsten av ångest eller apati hos äldre personer utan demenssjukdom kan flagga för en ökad risk att få sämre kognitiv förmåga i framtiden.

– I ett nästa steg behövs studier för att klargöra hur dessa symptom kan bidra till diagnostiken under tidiga stadier av sjukdom, och kanske redan innan kognitionen påverkats, säger forskarna.

Fakta
Kort om studien

Totalt 356 personer 65 år och äldre, som inte hade kognitiva besvär vid undersökningens början, ingick i den aktuella studien. Deltagarnas nivåer av alzheimerproteiner och ångest samt apati analyserades vartannat år under totalt åtta års tid.

Studien gjordes inom ramen för den stora BioFINDER-studien som leds av Oskar Hansson och som drivs av forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Relaterat

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Fler nyheter

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En…

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner…