Analysrapporten Färre i ordinärt boende har fått insatser från socialtjänsten finns på Socialstyrelsens webbplats.
Rädsla för covid-19 halverade hemtjänstanvändandet
Under våren minskade antalet äldre personer som för första gången fått en hemtjänstinsats med 45 procent.
Socialstyrelsen följer löpande effekterna av covid-19 och har nu analyserat hur hemtjänstinsatserna till äldre har påverkats under pandemin. Analysen baseras på data från februari till och med juli. Under hela den perioden rör det sig om drygt 500 färre personer som sökt, beviljats och fått en hemtjänstinsats för första gången, jämfört med samma period åren 2014–2019.
Andelen äldre med hemtjänst för första gången minskade tydligt när tecknen på samhällsspridning av covid-19 började bli uppenbara i mars. Minskningen var mest framträdande mellan mars och maj – från 328 personer 70 år eller äldre till 205 personer per 100 000 invånare. Störst minskning syns bland äldre från 80 år och uppåt.
– En förklaring kan vara att många har avstått från att söka hjälp från hemtjänsten av rädsla för att smittas, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
En delförklaring kan enligt Socialstyrelsens analys också vara ökningen av personer som beviljats insatser från socialtjänsten, men som inte har fått ta del av insatserna inom tre månader. Under januari–augusti handlade det om ungefär dubbelt så många ärenden som samma period 2019, varav knappt 800 rörde hemtjänstinsatser.
Minskningen av äldre som fått en hemtjänstinsats för första gången syns över hela landet, men skiljer sig åt mellan regionerna. Förändringen var mest uttalad i Västerbotten, med 36 procents minskning februari–juli. Lägst var minskningen i Värmland, med 12 procent. Socialstyrelsens analys visar dock inte på något tydligt samband med smittspridningen i respektive region.
Under uppföljningsperioden fanns inte någon tydlig förändring i avslutade hemtjänstinsatser, jämfört med motsvarande period 2014−2019. En närmare analys av månaderna var för sig visade dock att i april ökade andelen avslutade hemtjänstinsatser med 25 procentenheter, men under juli hade antalet återgått till nästan normala nivåer. Antalet med ny hemtjänstinsats började öka igen från och med juni, men ligger fortfarande på en lägre nivå än 2014–2019.
Det kan få allvarliga konsekvenser för hälsan och välmåendet om personer låter bli att ansöka om hjälp trots att de inte längre klarar sig själva. Även närstående, som kanske hjälper den äldre i stället, kan belastas hårt. Socialstyrelsen har dock inte kunnat undersöka om och i så fall hur de äldre som undvikit att söka en insats eller fått vänta på beslut på annat sätt har fått sina behov tillgodosedda.
– Om man känner att man behöver hemtjänst så ska man ansöka om det, säger Michaela Prochazka.
LÄS SOCIALSTYRELSENS ANALYS
Relaterat
Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19
Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en studie från Stockholms universitet.
Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd
Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.
Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.
Fler nyheter
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
