Analysrapporten Färre i ordinärt boende har fått insatser från socialtjänsten finns på Socialstyrelsens webbplats.
Rädsla för covid-19 halverade hemtjänstanvändandet
Under våren minskade antalet äldre personer som för första gången fått en hemtjänstinsats med 45 procent.
Socialstyrelsen följer löpande effekterna av covid-19 och har nu analyserat hur hemtjänstinsatserna till äldre har påverkats under pandemin. Analysen baseras på data från februari till och med juli. Under hela den perioden rör det sig om drygt 500 färre personer som sökt, beviljats och fått en hemtjänstinsats för första gången, jämfört med samma period åren 2014–2019.
Andelen äldre med hemtjänst för första gången minskade tydligt när tecknen på samhällsspridning av covid-19 började bli uppenbara i mars. Minskningen var mest framträdande mellan mars och maj – från 328 personer 70 år eller äldre till 205 personer per 100 000 invånare. Störst minskning syns bland äldre från 80 år och uppåt.
– En förklaring kan vara att många har avstått från att söka hjälp från hemtjänsten av rädsla för att smittas, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
En delförklaring kan enligt Socialstyrelsens analys också vara ökningen av personer som beviljats insatser från socialtjänsten, men som inte har fått ta del av insatserna inom tre månader. Under januari–augusti handlade det om ungefär dubbelt så många ärenden som samma period 2019, varav knappt 800 rörde hemtjänstinsatser.
Minskningen av äldre som fått en hemtjänstinsats för första gången syns över hela landet, men skiljer sig åt mellan regionerna. Förändringen var mest uttalad i Västerbotten, med 36 procents minskning februari–juli. Lägst var minskningen i Värmland, med 12 procent. Socialstyrelsens analys visar dock inte på något tydligt samband med smittspridningen i respektive region.
Under uppföljningsperioden fanns inte någon tydlig förändring i avslutade hemtjänstinsatser, jämfört med motsvarande period 2014−2019. En närmare analys av månaderna var för sig visade dock att i april ökade andelen avslutade hemtjänstinsatser med 25 procentenheter, men under juli hade antalet återgått till nästan normala nivåer. Antalet med ny hemtjänstinsats började öka igen från och med juni, men ligger fortfarande på en lägre nivå än 2014–2019.
Det kan få allvarliga konsekvenser för hälsan och välmåendet om personer låter bli att ansöka om hjälp trots att de inte längre klarar sig själva. Även närstående, som kanske hjälper den äldre i stället, kan belastas hårt. Socialstyrelsen har dock inte kunnat undersöka om och i så fall hur de äldre som undvikit att söka en insats eller fått vänta på beslut på annat sätt har fått sina behov tillgodosedda.
– Om man känner att man behöver hemtjänst så ska man ansöka om det, säger Michaela Prochazka.
LÄS SOCIALSTYRELSENS ANALYS
Relaterat
Så anpassade sig Europas äldre till pandemin
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.
Personalen maktlös under pandemin
Chock, sorg och maktlöshet samt en ständig oro för att själv bli smittad präglade den första tiden våren 2020 vittnar personalen om på fyra äldreboenden. Det berättar författarna bakom Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) i en ny rapport.
De stod mitt i en flod av information
Under coronapandemin jobbade vårdpersonalen på som vanligt, men ändå var allt annorlunda. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor berättar om hur deras arbetsvardag påverkades in i minsta detalj när det forsade in nya regler och idéer.
Fler nyheter
Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.
Musikterapi som helare vid smärta
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.
Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.
