Under covid-19-pandemin granskade medier vården och omsorgen av äldre personer. Intervjuer och studier visar att personalen inte sällan upplevde att de fick skulden för brister och fel som blottades. Som svar till kritiken ökade politiker styrningen av personalens arbete.
Nu visar en rapport från Kungliga tekniska högskolan, KTH, att när personalens handlingsutrymme minskar, leder det i förlängningen till att vården och omsorgen av äldre i hemmet blir sämre.
– Det finns en press i att personalen ska dokumentera alla besök och vad de gör hos vårdtagarna. Detta leder till en ökad administration och inte sällan en känsla av att vara övervakad, säger Magnus Eneberg, författare till rapporten, i ett pressmeddelande.
Den stora samhällskritiken skapade också en rädsla hos personalen för att begå nya fel och verksamheter stramades åt genom detaljerade riktlinjer.
Personalen själv uppger att de vill ha större frihet att fatta beslut hemma hos äldre personer för att kunna ge vård efter individuella behov.
För att lösa problemen drar forskarna bakom rapporten slutsatsen att sjukvård, hemtjänst och rehabiliteringspersonal kan förbättra vårdkvaliteten för äldre personer som bor hemma genom att samarbeta mer. Det kan till exempel handla om att delegera arbetsuppgifter och utbyta kunskap bland yrkesgrupperna. Förhoppningsvis skulle detta leda till att man kan sätta de äldres behov i centrum.
– Det handlar om att man pratar med varandra över organisations- och professionsgränser helt enkelt. Både om hur man ska lösa specifika uppgifter i den dagliga omvårdnaden, och om mer långsiktiga frågor som kan vara att ha bättre uppsikt över de äldres hälsotillstånd.
– Det leder också till att arbetstillfredsställelsen ökar. Medarbetarnas motivation och drivkraft stärks genom att man samarbetar, lär av varandra och utvecklar ny kunskap tillsammans, säger Magnus Eneberg.
