Riskfaktorer för parkinson och ALS

Högt intag av mättat fett är kopplat till risk för Parkinsons sjukdom och ALS-patienter har ofta depression innan de får sin diagnos. Det är några av resultaten i Elin Roos avhandling.

Omslaget till Elin Roos avhandlingElin Roos har disputerat vid Karolinska institutet med avhandlingen Lifestyle risk factors for Parkinson disease and amyotrophic lateral sclerosis – an epidemiological perspective, där hon undersöker förhållandet mellan livsstilsfaktorer och sjukdomarna parkinson och ALS.

I två studier undersökte Elin Roos förhållandet mellan Parkinsons sjukdom och stillasittande, BMI och intag av fetter. Hon använde sig av den stora studien Swedish national march cohort, SNMC, med 42 000 personer som besvarat ett frågeformulär och kombinerade det med registerdata om Parkinsons sjukdom. De som åt mest mättat fett hade 41 procent högre risk att få en parkinsondiagnos, jämfört med dem som åt minst. Däremot gick det inte att se något samband med stillasittande och BMI i förhållande till Parkinsons sjukdom.

I sin tredje studie undersökte Elin Roos skillnaden mellan faktisk, önskad och ideal vikt hos olika individer och hur denna skillnad är kopplad till depression. Grundmaterialet bestod av 10 000 deltagare i PART-studien (där PART står för psykisk hälsa, arbete och relationer), som hade fyllt i ett frågeformulär med frågor om levnadsfaktorer och psykisk hälsa. Resultaten visade till exempel att bland kvinnor med fetma var skillnaden mellan faktisk och önskad vikt större hos dem med högt BMI och dem med depression.

Avhandlingens sista studie handlade om kopplingen mellan depression och ALS, före och efter en ALS-diagnos. Här visade resultaten ett samband både före och efter ALS-diagnosen. Detta var en registerstudie med 1 800 ALS-patienter.

Elin Roos lyfter fram att livsstilsfaktorer, som vi kan påverka, tycks ha betydelse för Parkinsons sjukdom. Hon beskriver också sambanden mellan depression och ALS som tidigare okända, även om man med avhandlingens resultat inte kan avgöra om depression skulle vara en orsak till ALS, eller ett tidigt symptom på sjukdomen.

Läs avhandlingen

Elin Roos (2022). Lifestyle risk factors for Parkinson disease and amyotrophic lateral sclerosis – an epidemiological perspective. Doktorsavhandling, Karolinska institutet.

Avhandlingens artiklar och manuskript

E Roos, A Grotta, F Yang, R Bellocco, W Ye, HO Adami m fl (2018). Body mass index, sitting time, and risk of Parkinson disease. Neurology.

E Hantikainen, E Roos, R Bellocco, A D’Antonio, A Grotta, HO Adami m fl (2022). Dietary fat intake and risk of Parkinson disease: results from the Swedish national march cohort. European journal of epidemiology.

E Roos, D Mariosa, C Ingre, C Lundholm, K Wirdefeldt, PM Roos m fl (2016). Depression in amyotrophic lateral sclerosis. Neurology.

E Roos, Y Trolle Lagerros, K Lönnroth och Y Forsell. Factors associated with the discrepancy between current, desired, and ideal BMI in persons with obesity: results from a Swedish population-based study. [Manuskript]

Relaterat

Även tidig alkoholkonsumtion ökar risken för demenssjukdom

En ny rapport har sammanställt forskningen om alkoholens påverkan på hjärnan. Ett av de mer överraskande resultaten blev att unga som dricker ökar risken att drabbas av demens senare i livet.

Nu ökar förebyggande insatser mot ensamhet och självmord

Allt fler kommuner inför rutiner för att förhindra självmord bland äldre personer och i nio av tio kommuner genomför äldreomsorgen insatser för att motverka ensamhet. Det visar en ny rapport från Suicide zero om kommunernas arbete med att förbygga självmord.

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar en rapport från Socialstyrelsen att det fortfarande är stora skillnader när det gäller hur lång tid det…

Fler nyheter

Promenader viktiga för måendet under pandemin

Forskare vid Umeå universitet har undersökt vad som fick äldre personer att må sämre under coronapandemin. Uteblivna promenader och att inte få gå och handla hade större effekt än att inte träffas socialt.

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde situationen. Det visar Elisabeth Carlstedt i en ny studie.

Telefonterapi och frågeformulär är till hjälp vid depression

Samtal med en psykolog på telefon hjälpte äldre personer med depression visar Johnny Pellas avhandling vid Uppsala universitet. Han kunde också fastställa att det går att att upptäcka tecken på depression hos äldre med hjälp av frågeformulär.