Riskfaktorer för parkinson och ALS

Högt intag av mättat fett är kopplat till risk för Parkinsons sjukdom och ALS-patienter har ofta depression innan de får sin diagnos. Det är några av resultaten i Elin Roos avhandling.

Omslaget till Elin Roos avhandlingElin Roos har disputerat vid Karolinska institutet med avhandlingen Lifestyle risk factors for Parkinson disease and amyotrophic lateral sclerosis – an epidemiological perspective, där hon undersöker förhållandet mellan livsstilsfaktorer och sjukdomarna parkinson och ALS.

I två studier undersökte Elin Roos förhållandet mellan Parkinsons sjukdom och stillasittande, BMI och intag av fetter. Hon använde sig av den stora studien Swedish national march cohort, SNMC, med 42 000 personer som besvarat ett frågeformulär och kombinerade det med registerdata om Parkinsons sjukdom. De som åt mest mättat fett hade 41 procent högre risk att få en parkinsondiagnos, jämfört med dem som åt minst. Däremot gick det inte att se något samband med stillasittande och BMI i förhållande till Parkinsons sjukdom.

I sin tredje studie undersökte Elin Roos skillnaden mellan faktisk, önskad och ideal vikt hos olika individer och hur denna skillnad är kopplad till depression. Grundmaterialet bestod av 10 000 deltagare i PART-studien (där PART står för psykisk hälsa, arbete och relationer), som hade fyllt i ett frågeformulär med frågor om levnadsfaktorer och psykisk hälsa. Resultaten visade till exempel att bland kvinnor med fetma var skillnaden mellan faktisk och önskad vikt större hos dem med högt BMI och dem med depression.

Avhandlingens sista studie handlade om kopplingen mellan depression och ALS, före och efter en ALS-diagnos. Här visade resultaten ett samband både före och efter ALS-diagnosen. Detta var en registerstudie med 1 800 ALS-patienter.

Elin Roos lyfter fram att livsstilsfaktorer, som vi kan påverka, tycks ha betydelse för Parkinsons sjukdom. Hon beskriver också sambanden mellan depression och ALS som tidigare okända, även om man med avhandlingens resultat inte kan avgöra om depression skulle vara en orsak till ALS, eller ett tidigt symptom på sjukdomen.

Läs avhandlingen

Elin Roos (2022). Lifestyle risk factors for Parkinson disease and amyotrophic lateral sclerosis – an epidemiological perspective. Doktorsavhandling, Karolinska institutet.

Avhandlingens artiklar och manuskript

E Roos, A Grotta, F Yang, R Bellocco, W Ye, HO Adami m fl (2018). Body mass index, sitting time, and risk of Parkinson disease. Neurology.

E Hantikainen, E Roos, R Bellocco, A D’Antonio, A Grotta, HO Adami m fl (2022). Dietary fat intake and risk of Parkinson disease: results from the Swedish national march cohort. European journal of epidemiology.

E Roos, D Mariosa, C Ingre, C Lundholm, K Wirdefeldt, PM Roos m fl (2016). Depression in amyotrophic lateral sclerosis. Neurology.

E Roos, Y Trolle Lagerros, K Lönnroth och Y Forsell. Factors associated with the discrepancy between current, desired, and ideal BMI in persons with obesity: results from a Swedish population-based study. [Manuskript]

Relaterat

Långa tupplurar kan leda till sämre kognition

Att sova mycket på natten och ta långa tupplurar på dagen, kan vara kopplat till sämre kognitiva förmågor hos äldre personer. Det visar ny forskning från fem nordiska studier.

Webbinarium om hur sömn påverkar äldres hälsa

Välkommen till vårt webbinarium om sömn den 19 april. Forskare berättar om varför sömnen förändras när vi åldras och hur det går att att sova bättre med hjälp av digital terapi, dagsljus och andra metoder.

Så många över 65 är hemlösa

Hemlöshet är ett stort samhällsproblem även bland äldre personer. I Socialstyrelsens senaste kartläggning har andelen hemlösa över 65 år ökat.

Fler nyheter

Stipendier till forskning om transplantationer

Läkare som forskar om hur äldre personer påverkas av njurtransplantioner har tilldelats pengar från Transplantationsfonden.

Trygghetslarmet oftast första socialtjänstinsatsen för äldre

Trygghetslarm är det vanligaste stödet från socialtjänsten som äldre personer får, följt av hemtjänst och flytt till särskilt boende. Det visar en uppföljning som Socialstyrelsen har gjort under sju år.

Tudelad syn på åldrandet

Hur ser vi egentligen på vår framtida ålderdom? Det har en ny rapport undersökt – en stor andel ser positivt på sitt åldrande, men många är också pessimistiska.