Riskfaktorer för parkinson och ALS

Högt intag av mättat fett är kopplat till risk för Parkinsons sjukdom och ALS-patienter har ofta depression innan de får sin diagnos. Det är några av resultaten i Elin Roos avhandling.

Omslaget till Elin Roos avhandlingElin Roos har disputerat vid Karolinska institutet med avhandlingen Lifestyle risk factors for Parkinson disease and amyotrophic lateral sclerosis – an epidemiological perspective, där hon undersöker förhållandet mellan livsstilsfaktorer och sjukdomarna parkinson och ALS.

I två studier undersökte Elin Roos förhållandet mellan Parkinsons sjukdom och stillasittande, BMI och intag av fetter. Hon använde sig av den stora studien Swedish national march cohort, SNMC, med 42 000 personer som besvarat ett frågeformulär och kombinerade det med registerdata om Parkinsons sjukdom. De som åt mest mättat fett hade 41 procent högre risk att få en parkinsondiagnos, jämfört med dem som åt minst. Däremot gick det inte att se något samband med stillasittande och BMI i förhållande till Parkinsons sjukdom.

I sin tredje studie undersökte Elin Roos skillnaden mellan faktisk, önskad och ideal vikt hos olika individer och hur denna skillnad är kopplad till depression. Grundmaterialet bestod av 10 000 deltagare i PART-studien (där PART står för psykisk hälsa, arbete och relationer), som hade fyllt i ett frågeformulär med frågor om levnadsfaktorer och psykisk hälsa. Resultaten visade till exempel att bland kvinnor med fetma var skillnaden mellan faktisk och önskad vikt större hos dem med högt BMI och dem med depression.

Avhandlingens sista studie handlade om kopplingen mellan depression och ALS, före och efter en ALS-diagnos. Här visade resultaten ett samband både före och efter ALS-diagnosen. Detta var en registerstudie med 1 800 ALS-patienter.

Elin Roos lyfter fram att livsstilsfaktorer, som vi kan påverka, tycks ha betydelse för Parkinsons sjukdom. Hon beskriver också sambanden mellan depression och ALS som tidigare okända, även om man med avhandlingens resultat inte kan avgöra om depression skulle vara en orsak till ALS, eller ett tidigt symptom på sjukdomen.

Läs avhandlingen

Elin Roos (2022). Lifestyle risk factors for Parkinson disease and amyotrophic lateral sclerosis – an epidemiological perspective. Doktorsavhandling, Karolinska institutet.

Avhandlingens artiklar och manuskript

E Roos, A Grotta, F Yang, R Bellocco, W Ye, HO Adami m fl (2018). Body mass index, sitting time, and risk of Parkinson disease. Neurology.

E Hantikainen, E Roos, R Bellocco, A D’Antonio, A Grotta, HO Adami m fl (2022). Dietary fat intake and risk of Parkinson disease: results from the Swedish national march cohort. European journal of epidemiology.

E Roos, D Mariosa, C Ingre, C Lundholm, K Wirdefeldt, PM Roos m fl (2016). Depression in amyotrophic lateral sclerosis. Neurology.

E Roos, Y Trolle Lagerros, K Lönnroth och Y Forsell. Factors associated with the discrepancy between current, desired, and ideal BMI in persons with obesity: results from a Swedish population-based study. [Manuskript]

Relaterat

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.

Tyngdtäcken ger äldre personer bättre sömn

Äldre personer på särskilt boende får bättre sömn, ökat välmående och förbättrat näringsintag med tyngdtäcken. Det visar Eva Hjort-Telhedes avhandling som hon har lagt fram vid Högskolan i Halmstad.

Åldras i en värld i förändring – är temat för…

I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.