Terese Anving, sociolog och lektor i genusvetenskap, letar nu efter fler äldre som kan delta i studien. Foto: Sarah Hirani
Terese Anving, sociolog och lektor i genusvetenskap, letar nu efter fler äldre som kan delta i studien. Foto: Sarah Hirani

Rut-tjänster för äldre – en växande marknad under lupp

Äldre är en stor kundgrupp för rut-tjänster. Samtidigt finns det också äldre som extraknäcker i branschen, berättar forskaren Terese Anving vid Lunds universitet. Hon djupdyker nu i fenomenet rut-tjänster för äldre i ett pågående forskningsprojekt.

Vilka tjänster tittar ni på i er forskning?

– Äldre kan använda rut-avdraget för olika typer av omsorgstjänster – som promenad, sällskap, laga mat, få hjälp med på- och avklädning. Flera tjänster som den offentliga hemtjänster gör i dag. Vi ser att den här marknaden tycks vara på uppgång och att det blir vanligare, framför allt i storstadsområdena.

Vad vill ni ha svar på?

– Vi är intresserade av varför man väljer att köpa de här tjänsterna, vad det kan betyda i relation till den offentligt finansierade omsorgen. Vi är också nyfikna på vad det kan ha för betydelse i relation till anhöriga, som ju också kan köpa tjänsterna. Vi vill också veta mer om vad det innebär att arbeta i den här branschen.

Tittar ni även på vilka grupper i samhället som använder tjänsterna?

– Ja, vi tittar på olika typer av jämlikhet, till exempel ekonomisk. Många äldre har ju inte den inkomsten i dag att de skulle ha råd med rut-tjänster. Vi tittar också på det i relation till kön. Vilka är det som köper tjänsterna? Vilka är det som arbetar i branschen? Vi vet sedan tidigare att rut-branschen också är en etnifierad bransch.

Är det samma personer som arbetar i den här branschen, som inom den offentliga hemtjänsten?

– Vi tittar på det också. Det finns ju lite olika typer av företag. Vissa tillhandahåller alla möjliga typer av rut-tjänster, vissa är specifikt inriktade på äldre. I de kommuner som har infört lov (lag om valfrihetssystem) kan vissa av de privata utförarna av hemtjänst även tillhandahålla rut-tjänster. Man kan alltså både få den behovsprövade omsorgen via ett företag, och köpa till tjänster från samma. Det går att ”toppa upp” med privata tjänster.

Ställer ni frågan huruvida hemtjänsten räcker till, om den behöver ”toppas upp”?

– Ja, det är en central fråga för oss att undersöka. Branschen växer ju fram i en tid när det har varit neddragningar inom den offentliga hemtjänsten.

Vad gör ni just nu i projektet?

– Vi är mitt i fältarbetet. Vi har intervjuat branschföreträdare, pensionärsorganisationer, fackförbund med flera. Vi vill gärna komma i kontakt med fler äldre som har köpt dessa tjänster och även med deras anhöriga.

Har något förvånat er hittills?

– Vi är ju mitt i fältarbetet och kan inte säga så mycket om resultat än. Men något som har överraskat oss är att många pensionärer tycks arbeta i den här branschen. Flera företag riktar in sig på att rekrytera yngre pensionärer. Det är intressant …

Varför tror ni att just äldre jobbar med att hjälpa andra äldre?

– Det kan handla om att de ändå hade tänkt att volontärarbeta och ser detta som ett alternativ. Flera tänker att de kan göra någonting gott genom det här. De kan också ha egna erfarenheter av anhörigomsorg. Men sedan finns också de som helt enkelt behöver lite extra inkomst.

När får vi läsa om era forskningsresultat?

– Vi hoppas på lite resultat under nästa år och framåt, även om det kan ta lite tid inom akademin ibland. Vi har sammanlagt tre års finansiering inom projektet.

Vad hoppas du att era resultat kan bidra till?

– En större förståelse för äldreomsorgen i dag och vilka förändringar som är på gång. Vi vill förstå konsekvenserna av en framväxande privat marknad, på gott och ont, och se vad det kan innebära för alla berörda.

 

Fakta
Om forskningsprojektet

Relaterat

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas…

Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum

I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är…

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…

Fler nyheter

Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026.  Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…

AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar

Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i…

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet…