Terese Anving, sociolog och lektor i genusvetenskap, letar nu efter fler äldre som kan delta i studien. Foto: Sarah Hirani
Terese Anving, sociolog och lektor i genusvetenskap, letar nu efter fler äldre som kan delta i studien. Foto: Sarah Hirani

Rut-tjänster för äldre – en växande marknad under lupp

Äldre är en stor kundgrupp för rut-tjänster. Samtidigt finns det också äldre som extraknäcker i branschen, berättar forskaren Terese Anving vid Lunds universitet. Hon djupdyker nu i fenomenet rut-tjänster för äldre i ett pågående forskningsprojekt.

Vilka tjänster tittar ni på i er forskning?

– Äldre kan använda rut-avdraget för olika typer av omsorgstjänster – som promenad, sällskap, laga mat, få hjälp med på- och avklädning. Flera tjänster som den offentliga hemtjänster gör i dag. Vi ser att den här marknaden tycks vara på uppgång och att det blir vanligare, framför allt i storstadsområdena.

Vad vill ni ha svar på?

– Vi är intresserade av varför man väljer att köpa de här tjänsterna, vad det kan betyda i relation till den offentligt finansierade omsorgen. Vi är också nyfikna på vad det kan ha för betydelse i relation till anhöriga, som ju också kan köpa tjänsterna. Vi vill också veta mer om vad det innebär att arbeta i den här branschen.

Tittar ni även på vilka grupper i samhället som använder tjänsterna?

– Ja, vi tittar på olika typer av jämlikhet, till exempel ekonomisk. Många äldre har ju inte den inkomsten i dag att de skulle ha råd med rut-tjänster. Vi tittar också på det i relation till kön. Vilka är det som köper tjänsterna? Vilka är det som arbetar i branschen? Vi vet sedan tidigare att rut-branschen också är en etnifierad bransch.

Är det samma personer som arbetar i den här branschen, som inom den offentliga hemtjänsten?

– Vi tittar på det också. Det finns ju lite olika typer av företag. Vissa tillhandahåller alla möjliga typer av rut-tjänster, vissa är specifikt inriktade på äldre. I de kommuner som har infört lov (lag om valfrihetssystem) kan vissa av de privata utförarna av hemtjänst även tillhandahålla rut-tjänster. Man kan alltså både få den behovsprövade omsorgen via ett företag, och köpa till tjänster från samma. Det går att ”toppa upp” med privata tjänster.

Ställer ni frågan huruvida hemtjänsten räcker till, om den behöver ”toppas upp”?

– Ja, det är en central fråga för oss att undersöka. Branschen växer ju fram i en tid när det har varit neddragningar inom den offentliga hemtjänsten.

Vad gör ni just nu i projektet?

– Vi är mitt i fältarbetet. Vi har intervjuat branschföreträdare, pensionärsorganisationer, fackförbund med flera. Vi vill gärna komma i kontakt med fler äldre som har köpt dessa tjänster och även med deras anhöriga.

Har något förvånat er hittills?

– Vi är ju mitt i fältarbetet och kan inte säga så mycket om resultat än. Men något som har överraskat oss är att många pensionärer tycks arbeta i den här branschen. Flera företag riktar in sig på att rekrytera yngre pensionärer. Det är intressant …

Varför tror ni att just äldre jobbar med att hjälpa andra äldre?

– Det kan handla om att de ändå hade tänkt att volontärarbeta och ser detta som ett alternativ. Flera tänker att de kan göra någonting gott genom det här. De kan också ha egna erfarenheter av anhörigomsorg. Men sedan finns också de som helt enkelt behöver lite extra inkomst.

När får vi läsa om era forskningsresultat?

– Vi hoppas på lite resultat under nästa år och framåt, även om det kan ta lite tid inom akademin ibland. Vi har sammanlagt tre års finansiering inom projektet.

Vad hoppas du att era resultat kan bidra till?

– En större förståelse för äldreomsorgen i dag och vilka förändringar som är på gång. Vi vill förstå konsekvenserna av en framväxande privat marknad, på gott och ont, och se vad det kan innebära för alla berörda.

 

Fakta
Om forskningsprojektet

Relaterat

»Låt oss få måltider i bamba«

Låt äldre personer äta i skolmatsalen för flera vinster, för både barnen och de äldre själva. Det skriver Evy Warholm i Göteborg.

Livet före döden

Att prata om döden är högst personligt och inte alla vill göra det. Åsa Hedberg Rundgren har upplevt båda sidor av myntet och…

Lena är expert på ensamhet

I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i…

Fler nyheter

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…