Foto: Syda Productions/Mostphotos

Så förändrades våra digitala vanor under pandemin

Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har forskaer från Lund undersökt hur olika generationers digitala vanor förändrades.

Coronapandemin ökade behovet av att upprätthålla sociala kontakter trots fysisk isolering. En viktig del i detta blev att använda olika typer av digital teknik, som sms, videosamtal, sociala medier och näthandel. I en studie från Lunds universitet har forskare nu sammanställt svaren från en enkätstudie som behandlar den tidiga fasen av pandemin och hur man förändrade sin användning av informationsteknologi då. I analysen delar de upp svaren efter generation: 30–39, 50–59, and 70–79 år.

En majoritet svarade att de använde digital teknik oftare än innan pandemin, främst för att hålla kontakt med familj och vänner. Men det var den äldsta åldersgruppen som stod ut i svaren. Det 57 procent troligare att de hade ökat sin användning, jämfört med svaren från den yngsta åldersgruppen. Däremot var det få som tyckte att deras inställning hade förändrats speciellt mycket till digital teknik, 75 procent i den äldsta gruppen kände också att de hade den kunskap de behövde för att använda den.

De tekniker som ökade mest i den äldsta gruppen var telefonsamtal och sms till familj och vänner, samt att ta del av nyheter och offentlig information.

Läs den vetenskapliga artikeln

Jens Offerman, Steven M Schmidt, Susanne Iwarsson och Sofi Fristedt (2024). Self-reported changes in use of and attitudes toward ICT in three generations in Sweden during the early phase of the covid-19 pandemic. Gerontology and geriatric medicine.

Relaterat

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare…

E-hälsotjänster oftare en utmaning för äldre personer

I en ny avhandling har Anna Sjöström vid Umeå universitet undersökt hur primärvårdspatienter använder internet och e-hälsotjänster.

Rörelseforskning på labb i världsklass

Lunds universitet har startat ett experimentellt hälsovetenskapligt labb och samtidigt skapat en ny forskningsinriktning. Målet är att uppnå ett hälsosamt åldrande genom samverkan.

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.