Pensionsmyndigheten (2022). Varför finns det fattiga pensionärer – vilka är de och hur kan de bli färre?
Så kan antalet fattiga pensionärer sänkas
Pensionsmyndigheten har publicerat en rapportserie om pensionerna och pensionärernas villkor, som faktaunderlag inför valet i höst. Den sista rapporten av sex finns nu tillgänglig och den handlar om fattigdom bland pensionärer.
I rapporten presenterar man siffror för både absolut och relativ fattigdom, där absolut fattigdom är kopplat till storleken på nödvändiga utgifter samt möjligheten att delta i nödvädniga sociala aktiviteter, och relativ fattigdom är en inkomst på under 60 procent av Sveriges medianinkomst.
Andelen absolut fattiga personer över 65 år i Sverige är 1,3 procent, en siffra som är lägst i EU. Andelen relativt fattiga över 65 år är 13 procent, en siffra som är lika stor i åldrarna 20–64 år.
– Pensionärer i Sverige är generellt sett och i en europeisk jämförelse inte fattiga. Men dagens mått på fattigdom är trubbigt och återspeglar inte pensionärernas faktiska levnadsförhållanden, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Som exempel på hur fattigdomsmåttet kan fungera för pensionärer anger Pensionsmyndigheten att om en person flyttar till en dyrare bostad, och därmed höjer sitt bostadstillägg, får de också en högre inkomst och kanske inte räknas till de relativt fattiga längre. Trots att deras ekonomi skulle försämras.
– Det är bekymmersamt att dagens relativa mått på fattigdom inte alltid identifierar grupperna med mest ansträngd ekonomi. Det begränsar även hur pass träffsäkert man kan utforma åtgärder för att minska fattigdomen, säger Ole Settergren.
Pensionsmyndigheten tar också upp effekterna av och kostnaderna för fyra åtgärder som skulle kunna minska den relativa fattigdomen, nämligen att frikoppla bostadstillägget från den faktiska hyran och låta alla tillgodräkna sig ett tillägg för en boendekostnad på 7 500 kronor, att man tar bort förmögenhetsprövningen inom bostadstillägget, att alla som kan få bostadstillägg eller äldreförsörjningstillägg också får det, samt att alla får 40 bosättningsår i garantipension även om de bott kortare tid i Sverige.
Slutsatsen blir att det fortfarande skulle finnas relativt fattiga pensionärer i Sverige, även om man genomförde de fyra reformerna. Den mest effektiva åtgärden av de fyra är att alla får tillgodoräkna sig en boendekostnad på 7 500 kronor, vilket skulle kosta 5,9 miljarder kronor och sänka andelen relativt fattiga med sex procentenheter. Alla fyra åtgärder skulle kosta 15 miljarder kronor och sänka andelen relativt fattiga med tolv procentenheter.
Relaterat
Ny studie: Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer…
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet. Foto Örebro universitet
Fler nyheter
Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.
Nya metoder underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.