Pensionsmyndigheten (2022). Varför finns det fattiga pensionärer – vilka är de och hur kan de bli färre?
Så kan antalet fattiga pensionärer sänkas
Pensionsmyndigheten har publicerat en rapportserie om pensionerna och pensionärernas villkor, som faktaunderlag inför valet i höst. Den sista rapporten av sex finns nu tillgänglig och den handlar om fattigdom bland pensionärer.
I rapporten presenterar man siffror för både absolut och relativ fattigdom, där absolut fattigdom är kopplat till storleken på nödvändiga utgifter samt möjligheten att delta i nödvädniga sociala aktiviteter, och relativ fattigdom är en inkomst på under 60 procent av Sveriges medianinkomst.
Andelen absolut fattiga personer över 65 år i Sverige är 1,3 procent, en siffra som är lägst i EU. Andelen relativt fattiga över 65 år är 13 procent, en siffra som är lika stor i åldrarna 20–64 år.
– Pensionärer i Sverige är generellt sett och i en europeisk jämförelse inte fattiga. Men dagens mått på fattigdom är trubbigt och återspeglar inte pensionärernas faktiska levnadsförhållanden, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Som exempel på hur fattigdomsmåttet kan fungera för pensionärer anger Pensionsmyndigheten att om en person flyttar till en dyrare bostad, och därmed höjer sitt bostadstillägg, får de också en högre inkomst och kanske inte räknas till de relativt fattiga längre. Trots att deras ekonomi skulle försämras.
– Det är bekymmersamt att dagens relativa mått på fattigdom inte alltid identifierar grupperna med mest ansträngd ekonomi. Det begränsar även hur pass träffsäkert man kan utforma åtgärder för att minska fattigdomen, säger Ole Settergren.
Pensionsmyndigheten tar också upp effekterna av och kostnaderna för fyra åtgärder som skulle kunna minska den relativa fattigdomen, nämligen att frikoppla bostadstillägget från den faktiska hyran och låta alla tillgodräkna sig ett tillägg för en boendekostnad på 7 500 kronor, att man tar bort förmögenhetsprövningen inom bostadstillägget, att alla som kan få bostadstillägg eller äldreförsörjningstillägg också får det, samt att alla får 40 bosättningsår i garantipension även om de bott kortare tid i Sverige.
Slutsatsen blir att det fortfarande skulle finnas relativt fattiga pensionärer i Sverige, även om man genomförde de fyra reformerna. Den mest effektiva åtgärden av de fyra är att alla får tillgodoräkna sig en boendekostnad på 7 500 kronor, vilket skulle kosta 5,9 miljarder kronor och sänka andelen relativt fattiga med sex procentenheter. Alla fyra åtgärder skulle kosta 15 miljarder kronor och sänka andelen relativt fattiga med tolv procentenheter.
Relaterat
Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet förändras, hur man kan upptäcka undernäring och varför mat är viktigt för vår identitet.
Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen
Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som man känner igen och tycker om är viktigt för äldres hälsa.
En annorlunda relationsexpert
Torbjörn Bildtgård är äldreforskaren som fokuserar på relationer. Han berättar om hur familjelivet kan förändras högt upp i åldrarna och varför det är viktigt att forska om.
Fler nyheter
Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta
Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens årliga undersökning Öppna jämförelser.
Äldre hjälper hemtjänsten i vardagen
Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar, samordnar och odlar relationer.
Ojämlikheter i hemtjänstpersonalens arbetsvillkor
Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.