Så kan antalet fattiga pensionärer sänkas

Pensionsmyndigheten har sammanställt en rapport över de fattigaste pensionärerna. Andelen som lever i absolut fattigdom är lägst i EU, men andelen relativt fattiga är 13 procent. Rapporten analyserar också hur andelen fattiga kan sänkas.

Pensionsmyndigheten har publicerat en rapportserie om pensionerna och pensionärernas villkor, som faktaunderlag inför valet i höst. Den sista rapporten av sex finns nu tillgänglig och den handlar om fattigdom bland pensionärer.

I rapporten presenterar man siffror för både absolut och relativ fattigdom, där absolut fattigdom är kopplat till storleken på nödvändiga utgifter samt möjligheten att delta i nödvädniga sociala aktiviteter, och relativ fattigdom är en inkomst på under 60 procent av Sveriges medianinkomst.

Andelen absolut fattiga personer över 65 år i Sverige är 1,3 procent, en siffra som är lägst i EU. Andelen relativt fattiga över 65 år är 13 procent, en siffra som är lika stor i åldrarna 20–64 år.

– Pensionärer i Sverige är generellt sett och i en europeisk jämförelse inte fattiga. Men dagens mått på fattigdom är trubbigt och återspeglar inte pensionärernas faktiska levnadsförhållanden, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Som exempel på hur fattigdomsmåttet kan fungera för pensionärer anger Pensionsmyndigheten att om en person flyttar till en dyrare bostad, och därmed höjer sitt bostadstillägg, får de också en högre inkomst och kanske inte räknas till de relativt fattiga längre. Trots att deras ekonomi skulle försämras.

– Det är bekymmersamt att dagens relativa mått på fattigdom inte alltid identifierar grupperna med mest ansträngd ekonomi. Det begränsar även hur pass träffsäkert man kan utforma åtgärder för att minska fattigdomen, säger Ole Settergren.

Pensionsmyndigheten tar också upp effekterna av och kostnaderna för fyra åtgärder som skulle kunna minska den relativa fattigdomen, nämligen att frikoppla bostadstillägget från den faktiska hyran och låta alla tillgodräkna sig ett tillägg för en boendekostnad på 7 500 kronor, att man tar bort förmögenhetsprövningen inom bostadstillägget, att alla som kan få bostadstillägg eller äldreförsörjningstillägg också får det, samt att alla får 40 bosättningsår i garantipension även om de bott kortare tid i Sverige.

Slutsatsen blir att det fortfarande skulle finnas relativt fattiga pensionärer i Sverige, även om man genomförde de fyra reformerna. Den mest effektiva åtgärden av de fyra är att alla får tillgodoräkna sig en boendekostnad på 7 500 kronor, vilket skulle kosta 5,9 miljarder kronor och sänka andelen relativt fattiga med sex procentenheter. Alla fyra åtgärder skulle kosta 15 miljarder kronor och sänka andelen relativt fattiga med tolv procentenheter.

Läs rapporten

Pensionsmyndigheten (2022). Varför finns det fattiga pensionärer vilka är de och hur kan de bli färre?

Relaterat

Årets höjdpunkter och lästips

Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.

Detta får äldreomsorgspersonal att stanna

Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande roll. Det visar en rapport från SBU.

Hunden Råttan sitter i en rullatorkorg

Hunden skapar nya relationer snabbare

Hundteamet i Härnösand har skapat relationer och aktiverat kommunens äldre i 15 år. Nu ska deras arbete studeras i ett unikt forskningsprojekt vid Mittuniversitetet.

Fler nyheter

Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19

Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en studie från Stockholms universitet.

Person tvättar händerna

Personal saknar förutsättningar för att följa hygienrutiner

I dag finns rutiner för hur omsorgspersonal ska arbeta för att följa basala hygienrutiner och förhindra smittspridning. Men personalen saknar ibland rätt förutsättningar att följa dem, visar en rapport från Socialstyrelsen.

Palliativ vård – mer jämlikt och till fler

Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.