Så kan antalet fattiga pensionärer sänkas

Pensionsmyndigheten har sammanställt en rapport över de fattigaste pensionärerna. Andelen som lever i absolut fattigdom är lägst i EU, men andelen relativt fattiga är 13 procent. Rapporten analyserar också hur andelen fattiga kan sänkas.

Pensionsmyndigheten har publicerat en rapportserie om pensionerna och pensionärernas villkor, som faktaunderlag inför valet i höst. Den sista rapporten av sex finns nu tillgänglig och den handlar om fattigdom bland pensionärer.

I rapporten presenterar man siffror för både absolut och relativ fattigdom, där absolut fattigdom är kopplat till storleken på nödvändiga utgifter samt möjligheten att delta i nödvädniga sociala aktiviteter, och relativ fattigdom är en inkomst på under 60 procent av Sveriges medianinkomst.

Andelen absolut fattiga personer över 65 år i Sverige är 1,3 procent, en siffra som är lägst i EU. Andelen relativt fattiga över 65 år är 13 procent, en siffra som är lika stor i åldrarna 20–64 år.

– Pensionärer i Sverige är generellt sett och i en europeisk jämförelse inte fattiga. Men dagens mått på fattigdom är trubbigt och återspeglar inte pensionärernas faktiska levnadsförhållanden, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Som exempel på hur fattigdomsmåttet kan fungera för pensionärer anger Pensionsmyndigheten att om en person flyttar till en dyrare bostad, och därmed höjer sitt bostadstillägg, får de också en högre inkomst och kanske inte räknas till de relativt fattiga längre. Trots att deras ekonomi skulle försämras.

– Det är bekymmersamt att dagens relativa mått på fattigdom inte alltid identifierar grupperna med mest ansträngd ekonomi. Det begränsar även hur pass träffsäkert man kan utforma åtgärder för att minska fattigdomen, säger Ole Settergren.

Pensionsmyndigheten tar också upp effekterna av och kostnaderna för fyra åtgärder som skulle kunna minska den relativa fattigdomen, nämligen att frikoppla bostadstillägget från den faktiska hyran och låta alla tillgodräkna sig ett tillägg för en boendekostnad på 7 500 kronor, att man tar bort förmögenhetsprövningen inom bostadstillägget, att alla som kan få bostadstillägg eller äldreförsörjningstillägg också får det, samt att alla får 40 bosättningsår i garantipension även om de bott kortare tid i Sverige.

Slutsatsen blir att det fortfarande skulle finnas relativt fattiga pensionärer i Sverige, även om man genomförde de fyra reformerna. Den mest effektiva åtgärden av de fyra är att alla får tillgodoräkna sig en boendekostnad på 7 500 kronor, vilket skulle kosta 5,9 miljarder kronor och sänka andelen relativt fattiga med sex procentenheter. Alla fyra åtgärder skulle kosta 15 miljarder kronor och sänka andelen relativt fattiga med tolv procentenheter.

Läs rapporten

Pensionsmyndigheten (2022). Varför finns det fattiga pensionärer – vilka är de och hur kan de bli färre?

Relaterat

AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar

Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.

Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum

I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…

Fler nyheter

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.

Nya tag mot ålderism

Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.