Olof Lindberg, Tie-Qiang Li, Cecilia Lind, Susanna Vestberg, Ove Almkvist, Mikael Stiernstedt m fl (2024). Altered empathy processing in frontotemporal dementia. Publicerad i JAMA open network.

Så kan demens påverka empatiförmågan
Varje år drabbas cirka 25 000 svenskar av en demenssjukdom. Tre procent av dem får så kallad frontallobsdemens, som påverkar hjärnans främre delar. Sjukdomens mest utmärkande drag är att man förlorar förmågan till att känna empati.
Nu visar svensk forskning att hjärnaktiviteten hos personer med frontallobsdemens skiljer sig från friska personers när de ser någon lida.
– Det som är särskilt intressant är att vi har kunnat relatera det här måttet på hjärnaktivitet hos patienterna till hur anhöriga bedömer deras brist på empati. Det visade sig finnas ett starkt sammanband, och det är viktigt. Det visar att det som händer i hjärnan verkligen hänger samman med personernas beteende, säger Olof Lindberg vid Karolinska institutet, som ledde studien tillsammans med Alexander Santillo vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
I den nya studien fick deltagare med frontallobsdemens se bilder av händer som penetrerades av nålar, något som normalt aktiverar delar i hjärnan som ger upphov till känslor av empati när någon annan upplever smärta eller lider. Deltagarna med frontallobsdemens fick ingen aktivering av dessa nätverk i hjärnans främre delar, till skillnad från hjärnan hos de friska individerna i kontrollgruppen.
– Denna studie är ett utmärkt exempel på hur man kan förbättra förståelsen av frontallobsdemens och dess inverkan på empati genom att integrera beteendestudier med analyser av hjärnfunktion. Genom att kombinera dessa två perspektiv kan vi identifiera inte bara hur empatiskt beteende förändras, utan också vilka specifika hjärnområden och mekanismer som kan förklara dessa förändringar, säger Håkan Fischer vid Stockholms universitet, medförfattare till studien.
Relaterat

Många vinster med utomhuspromenader
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa…
Fler nyheter

100-åringar har färre sjukdomar
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Äldre blir lyckligare med åren
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi…

Digital teknik svår för både äldre och yngre
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar…