Så kan demens påverka empatiförmågan

Varje år drabbas cirka 25 000 svenskar av en demenssjukdom. Tre procent av dem får så kallad frontallobsdemens, som påverkar hjärnans främre delar. Sjukdomens mest utmärkande drag är att man förlorar förmågan till att känna empati.

Nu visar svensk forskning att hjärnaktiviteten hos personer med frontallobsdemens skiljer sig från friska personers när de ser någon lida.

– Det som är särskilt intressant är att vi har kunnat relatera det här måttet på hjärnaktivitet hos patienterna till hur anhöriga bedömer deras brist på empati. Det visade sig finnas ett starkt sammanband, och det är viktigt. Det visar att det som händer i hjärnan verkligen hänger samman med personernas beteende, säger Olof Lindberg vid Karolinska institutet, som ledde studien tillsammans med Alexander Santillo vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

I den nya studien fick deltagare med frontallobsdemens se bilder av händer som penetrerades av nålar, något som normalt aktiverar delar i hjärnan som ger upphov till känslor av empati när någon annan upplever smärta eller lider. Deltagarna med frontallobsdemens fick ingen aktivering av dessa nätverk i hjärnans främre delar, till skillnad från hjärnan hos de friska individerna i kontrollgruppen.

– Denna studie är ett utmärkt exempel på hur man kan förbättra förståelsen av frontallobsdemens och dess inverkan på empati genom att integrera beteendestudier med analyser av hjärnfunktion. Genom att kombinera dessa två perspektiv kan vi identifiera inte bara hur empatiskt beteende förändras, utan också vilka specifika hjärnområden och mekanismer som kan förklara dessa förändringar, säger Håkan Fischer vid Stockholms universitet, medförfattare till studien.