Äldre par sitter i soffa där kvinnan är ledsen, men inte mannen
Foto: Mostphotos

Så kan demens påverka empatiförmågan

Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan som friska personer när de bevittnar andras smärta.

Varje år drabbas cirka 25 000 svenskar av en demenssjukdom. Tre procent av dem får så kallad frontallobsdemens, som påverkar hjärnans främre delar. Sjukdomens mest utmärkande drag är att man förlorar förmågan till att känna empati.

Nu visar svensk forskning att hjärnaktiviteten hos personer med frontallobsdemens skiljer sig från friska personers när de ser någon lida.

– Det som är särskilt intressant är att vi har kunnat relatera det här måttet på hjärnaktivitet hos patienterna till hur anhöriga bedömer deras brist på empati. Det visade sig finnas ett starkt sammanband, och det är viktigt. Det visar att det som händer i hjärnan verkligen hänger samman med personernas beteende, säger Olof Lindberg vid Karolinska institutet, som ledde studien tillsammans med Alexander Santillo vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

I den nya studien fick deltagare med frontallobsdemens se bilder av händer som penetrerades av nålar, något som normalt aktiverar delar i hjärnan som ger upphov till känslor av empati när någon annan upplever smärta eller lider. Deltagarna med frontallobsdemens fick ingen aktivering av dessa nätverk i hjärnans främre delar, till skillnad från hjärnan hos de friska individerna i kontrollgruppen.

– Denna studie är ett utmärkt exempel på hur man kan förbättra förståelsen av frontallobsdemens och dess inverkan på empati genom att integrera beteendestudier med analyser av hjärnfunktion. Genom att kombinera dessa två perspektiv kan vi identifiera inte bara hur empatiskt beteende förändras, utan också vilka specifika hjärnområden och mekanismer som kan förklara dessa förändringar, säger Håkan Fischer vid Stockholms universitet, medförfattare till studien.

Läs den vetenskapliga artikeln

Olof Lindberg, Tie-Qiang Li, Cecilia Lind, Susanna Vestberg, Ove Almkvist, Mikael Stiernstedt m fl (2024). Altered empathy processing in frontotemporal dementia. Publicerad i JAMA open network.

Relaterat

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern…

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

Fler nyheter

Så kan man tänka kring mat och måltider för äldre

Hur förändras näringsbehoven när man blir äldre, hur upptäcker man undernäring och hur är mat viktigt för identitet? Det var frågorna som var…

Äldre orienterare har bättre hälsa

Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma…

Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet

Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.