Olof Lindberg, Tie-Qiang Li, Cecilia Lind, Susanna Vestberg, Ove Almkvist, Mikael Stiernstedt m fl (2024). Altered empathy processing in frontotemporal dementia. Publicerad i JAMA open network.

Så kan demens påverka empatiförmågan
Varje år drabbas cirka 25 000 svenskar av en demenssjukdom. Tre procent av dem får så kallad frontallobsdemens, som påverkar hjärnans främre delar. Sjukdomens mest utmärkande drag är att man förlorar förmågan till att känna empati.
Nu visar svensk forskning att hjärnaktiviteten hos personer med frontallobsdemens skiljer sig från friska personers när de ser någon lida.
– Det som är särskilt intressant är att vi har kunnat relatera det här måttet på hjärnaktivitet hos patienterna till hur anhöriga bedömer deras brist på empati. Det visade sig finnas ett starkt sammanband, och det är viktigt. Det visar att det som händer i hjärnan verkligen hänger samman med personernas beteende, säger Olof Lindberg vid Karolinska institutet, som ledde studien tillsammans med Alexander Santillo vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
I den nya studien fick deltagare med frontallobsdemens se bilder av händer som penetrerades av nålar, något som normalt aktiverar delar i hjärnan som ger upphov till känslor av empati när någon annan upplever smärta eller lider. Deltagarna med frontallobsdemens fick ingen aktivering av dessa nätverk i hjärnans främre delar, till skillnad från hjärnan hos de friska individerna i kontrollgruppen.
– Denna studie är ett utmärkt exempel på hur man kan förbättra förståelsen av frontallobsdemens och dess inverkan på empati genom att integrera beteendestudier med analyser av hjärnfunktion. Genom att kombinera dessa två perspektiv kan vi identifiera inte bara hur empatiskt beteende förändras, utan också vilka specifika hjärnområden och mekanismer som kan förklara dessa förändringar, säger Håkan Fischer vid Stockholms universitet, medförfattare till studien.
Relaterat

Så bidrar hjärnskador till demens
Förändringar i hjärnans blodkärl leder till en ansamling av proteiner som är vanliga vid Alzheimers sjukdom. Det visar forskning från Lunds universitet och…

Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens
Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny…

Lägre demensrisk med bra kondition
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre…
Fler nyheter

Svårt med arbetsmiljön för hemtjänstarbetare
Personer som arbetar inom hemtjänsten är utsatta för många situationer med svår arbetsmiljö. Det kan handla om allt från trånga badrum till trakasserier…

Webbsidor riskerar att utesluta äldre personer
Gränssnitten på offentliga verksamheters webbsidor ställer krav på att man är van att använda digitala plattformar, vilket riskerar att stänga ute personer med…

Susanne Iwarsson får Stora gerontologipriset 2025
Lundaforskaren Susanne Iwarsson får årets Stora gerontologipris för sin tvärvetenskapliga äldreforskning.