Så kan en app ge stöd efter prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Nu visar en avhandling från Linnéuniversitetet att en app kan stötta prostatacancerpatienters rehabilitering en viss tid efter operation.

Varje år får 10 000 personer diagnosen prostatacancer. Patienter som genomgår operation för prostatacancer upplever ofta urininkontinens och att deras sexuella frustration påverkas. Aktiv egenvård kan minska dessa biverkningar, men patienter kan behöva stöd för att behålla motivationen.

Ett e-hälsostöd i form av en webb- och mobilapp kan hjälpa till i den tidiga rehabiliteringsfasen. Det visar en avhandling som Camilla Wennerberg har lagt fram vid Linnéuniversitetet, som också undersöker hur patienterna upplever stödet.

Appen, som Camilla Wennerberg och andra forskare utvecklade, var tänkt att stärka motivationen genom att skicka aviseringar om olika aktiviteter, till exempel bäckenbottenövningar.

Resultaten visar att personernas behov av stöd förändrades efter operationen. Patienterna tyckte att appen var användbar i den tidiga rehabiliteringsfasen, men gav inga effekter på symptomen, genomförd egenvård eller aktivitetsnivå. Ett halvår efter operationen förändrades behoven av stöd kring existentiella och sexuella frågor. Depressionsnivåerna ökade markant, vilket påverkade hur aktiva patienterna var i sin egen vård.

– Här finns en potentiell utveckling av e-hälsostöd kring den sexuella rehabiliteringen och hur vi ska kunna stötta patienterna i de existentiella frågorna, säger Camilla Wennerberg i ett pressmeddelande.

Det behövs även kontinuerliga bedömningar av patienternas stödbehov under hela rehabiliteringens gång, och möjligheten att kunna erbjuda olika typer av hjälp som är anpassade efter individen.

– Min forskning tydliggör behovet av utvärdering av e-hälsotjänster. Detta för att använda sjukvårdens, patienternas och samhällets resurser på ett effektivt sätt.

Läs avhandlingen

Avhandlingen

Camilla Wennerberg (2024). Support for patients and the role of eHealth in rehabilitation after radical prostatectomy. Doktorsavhandling. Linnéuniversitetet.

Delstudier

I. Lina Nilsson, Amanda Hellström, Camilla Wennerberg, Mirjam Ekstedt och Kristina Schildmeijer (2020). Patients’ experiences of using an e-Health tool for self-management support after prostate cancer surgery: a deductive interview study explained through the Fitt framework. Publicerad i BMJ open.

II. Camilla Wennerberg, Amanda Hellström, Kristina Schildmeijer och Mirjam Ekstedt (2023). Effects of web-based and mobile self-care support in addition to standard care in patients after radical prostatectomy: Randomized controlled trial. Publicerad i Journal of medical research cancer.

III. Camilla Wennerberg, Kristina Schildmeijer, Amanda Hellström och Mirjam Ekstedt (2021). Patient experiences of self-care management after radical prostatectomy. Publicerad i European journal of oncology nursing.

Relaterat

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Löfgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?

Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet förändras, hur man kan upptäcka undernäring och varför mat är viktigt för vår identitet.

Fler nyheter

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.

De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling

Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det ska personal från Trollhättans stad och forskare från Högskolan Väst undersöka.