Så kan en app ge stöd efter prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Nu visar en avhandling från Linnéuniversitetet att en app kan stötta prostatacancerpatienters rehabilitering en viss tid efter operation.

Varje år får 10 000 personer diagnosen prostatacancer. Patienter som genomgår operation för prostatacancer upplever ofta urininkontinens och att deras sexuella frustration påverkas. Aktiv egenvård kan minska dessa biverkningar, men patienter kan behöva stöd för att behålla motivationen.

Ett e-hälsostöd i form av en webb- och mobilapp kan hjälpa till i den tidiga rehabiliteringsfasen. Det visar en avhandling som Camilla Wennerberg har lagt fram vid Linnéuniversitetet, som också undersöker hur patienterna upplever stödet.

Appen, som Camilla Wennerberg och andra forskare utvecklade, var tänkt att stärka motivationen genom att skicka aviseringar om olika aktiviteter, till exempel bäckenbottenövningar.

Resultaten visar att personernas behov av stöd förändrades efter operationen. Patienterna tyckte att appen var användbar i den tidiga rehabiliteringsfasen, men gav inga effekter på symptomen, genomförd egenvård eller aktivitetsnivå. Ett halvår efter operationen förändrades behoven av stöd kring existentiella och sexuella frågor. Depressionsnivåerna ökade markant, vilket påverkade hur aktiva patienterna var i sin egen vård.

– Här finns en potentiell utveckling av e-hälsostöd kring den sexuella rehabiliteringen och hur vi ska kunna stötta patienterna i de existentiella frågorna, säger Camilla Wennerberg i ett pressmeddelande.

Det behövs även kontinuerliga bedömningar av patienternas stödbehov under hela rehabiliteringens gång, och möjligheten att kunna erbjuda olika typer av hjälp som är anpassade efter individen.

– Min forskning tydliggör behovet av utvärdering av e-hälsotjänster. Detta för att använda sjukvårdens, patienternas och samhällets resurser på ett effektivt sätt.

Läs avhandlingen

Avhandlingen

Camilla Wennerberg (2024). Support for patients and the role of eHealth in rehabilitation after radical prostatectomy. Doktorsavhandling. Linnéuniversitetet.

Delstudier

I. Lina Nilsson, Amanda Hellström, Camilla Wennerberg, Mirjam Ekstedt och Kristina Schildmeijer (2020). Patients’ experiences of using an e-Health tool for self-management support after prostate cancer surgery: a deductive interview study explained through the Fitt framework. Publicerad i BMJ open.

II. Camilla Wennerberg, Amanda Hellström, Kristina Schildmeijer och Mirjam Ekstedt (2023). Effects of web-based and mobile self-care support in addition to standard care in patients after radical prostatectomy: Randomized controlled trial. Publicerad i Journal of medical research cancer.

III. Camilla Wennerberg, Kristina Schildmeijer, Amanda Hellström och Mirjam Ekstedt (2021). Patient experiences of self-care management after radical prostatectomy. Publicerad i European journal of oncology nursing.

Relaterat

Porträttbild på Tor Arnison

Elbehandling effektiv mot depression bland äldre

Elbehandling är en trygg och effektiv behandling för äldre personer som lider av depression. Behandlingen ger oftast bättre resultat än hos yngre personer, visar ny forskning från Örebro universitet.

Nya kostråd för äldre på gång

Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom den kommunala äldreomsorgen.

Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna

Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.

Fler nyheter

Torkad bloddroppe kan räcka för tecken på alzheimer

Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland andra Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, i samarbete med utländska kollegor. 

Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten

Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.

Porträttbild på Frida Svedin

Så kan personer med demens hantera psykisk ohälsa bättre

Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat och anpassat ett stödprogram med målet att hjälpa dessa personer i sin vardag.