Så kan järnnivån påverka hjärnan

Tack vare de senaste framstegen inom hjärnavbildningsteknik kan forskare nu se hur järnnivån påverkar hjärnans funktion. Nu visar en ny avhandling från Karolinska institutet att en ansamling av ämnet kan bidra till att minnet försämras.

Järn är det vanligast förekommande ämnet i hjärncellerna, och är viktigt för hjärnans funktion och utveckling. Men med åldern bildas i stället ansamlingar av ämnet som kan skada både hjärnans funktion och struktur. 

Jonatan Gustavsson har i sin avhandling undersökt hur ansamlingen av järn i hjärnan vid normalt åldrande är kopplat till åldersrelaterad förändring i organets struktur och funktion. Och det finns några intressanta fynd.

– För det första visade vi att järn ackumulerar i flera regioner i hjärnan, bland annat i det som kallas mitthjärnan, neocortex och hjärnbarken. Vi upptäckte också att dopaminsystemet bidrar till den åldersrelaterade järnansamlingen, vilket kan förklara varför arbetsminnet försämras med åldern, säger han i en intervju på Karolinska institutets webbsida. 

Jonatan Gustavsson påpekar att avhandlingens resultat visar att järnnivån i kroppen och hjärnan till viss del kan påverkas av externa faktorer, som livsstil. 

– Våra fynd är relevanta för att förstå sätt att minska bördan av en överbelastning av järn i många välkända och utbredda sjukdomar. Resultaten kan bidra till utvecklingen av framtida riktade interventioner för neurodegenerativa sjukdomar. 

Fakta.
Läs avhandlingen

Jonatan Gustavsson (2024). Determinants of age-related brain iron accumulation and links to neurocognitive functions. Doktorsavhandling. Karolinska institutet. 

Delstudier

I. J Gustavsson, G Papenberg, F Falahati, E J Laukka och G Kalpouzos (2022). Contributions of the catechol-o-methyltransferase val158met polymorphism to changes in brain iron across adulthood and their relationships to working memory. Publicerad i Frontiers in human neuroscience.

II. J Gustavsson, J Johansson, F Falahati, M Andersson, G Papenberg, B Avelar-Pereira m fl (2023). The irondopamine D1 coupling modulates neural signatures of working memory across adulthood. Publicerad i Neuroimage.

III. J Gustavsson, F Falahati, R Sitnikov, A Manzouri, G Papenberg, A Salami m fl [Manuskript]. Influences of brain iron and glutamate on changes in brain activity during working memory in aging.

IV. J Gustavsson, Z Ištvánfyová, G Papenberg, F Falahati, E J Laukka, J Lehtisalo m fl [Inskickat manuskript]. Lifestyle, biological and genetic determinants of brain iron accumulation across adulthood.

Relaterat

50 miljoner till forskning om anhöriga och äldre i krig

Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från osynlig anhörigvård till äldre människor i krig.

Äldre man arbetar inom industrin

Allt fler 65-plussare arbetar

Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna, än de som är födda på 1940-talet. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.

Sjuksköterskors ledarskap avgörande i livets slutskede

I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar en studie från Mittuniversitetet som ger en inblick i sjuksköterskors ledarskap.

Fler nyheter

Vårdpersonal lär sig byta blöja på docka

Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte

Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor av statsbidraget oanvänt, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Äldre kvinna ligger i sängen och håller sig om huvudet

Så kan dålig sömn påverka åldrandet

Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.

Entré till akutmottagning

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.