Så kan järnnivån påverka hjärnan

Tack vare de senaste framstegen inom hjärnavbildningsteknik kan forskare nu se hur järnnivån påverkar hjärnans funktion. Nu visar en ny avhandling från Karolinska institutet att en ansamling av ämnet kan bidra till att minnet försämras.

Järn är det vanligast förekommande ämnet i hjärncellerna, och är viktigt för hjärnans funktion och utveckling. Men med åldern bildas i stället ansamlingar av ämnet som kan skada både hjärnans funktion och struktur. 

Jonatan Gustavsson har i sin avhandling undersökt hur ansamlingen av järn i hjärnan vid normalt åldrande är kopplat till åldersrelaterad förändring i organets struktur och funktion. Och det finns några intressanta fynd.

– För det första visade vi att järn ackumulerar i flera regioner i hjärnan, bland annat i det som kallas mitthjärnan, neocortex och hjärnbarken. Vi upptäckte också att dopaminsystemet bidrar till den åldersrelaterade järnansamlingen, vilket kan förklara varför arbetsminnet försämras med åldern, säger han i en intervju på Karolinska institutets webbsida. 

Jonatan Gustavsson påpekar att avhandlingens resultat visar att järnnivån i kroppen och hjärnan till viss del kan påverkas av externa faktorer, som livsstil. 

– Våra fynd är relevanta för att förstå sätt att minska bördan av en överbelastning av järn i många välkända och utbredda sjukdomar. Resultaten kan bidra till utvecklingen av framtida riktade interventioner för neurodegenerativa sjukdomar. 

Fakta.
Läs avhandlingen

Jonatan Gustavsson (2024). Determinants of age-related brain iron accumulation and links to neurocognitive functions. Doktorsavhandling. Karolinska institutet. 

Delstudier

I. J Gustavsson, G Papenberg, F Falahati, E J Laukka och G Kalpouzos (2022). Contributions of the catechol-o-methyltransferase val158met polymorphism to changes in brain iron across adulthood and their relationships to working memory. Publicerad i Frontiers in human neuroscience.

II. J Gustavsson, J Johansson, F Falahati, M Andersson, G Papenberg, B Avelar-Pereira m fl (2023). The irondopamine D1 coupling modulates neural signatures of working memory across adulthood. Publicerad i Neuroimage.

III. J Gustavsson, F Falahati, R Sitnikov, A Manzouri, G Papenberg, A Salami m fl [Manuskript]. Influences of brain iron and glutamate on changes in brain activity during working memory in aging.

IV. J Gustavsson, Z Ištvánfyová, G Papenberg, F Falahati, E J Laukka, J Lehtisalo m fl [Inskickat manuskript]. Lifestyle, biological and genetic determinants of brain iron accumulation across adulthood.

Relaterat

Optiker undersöker äldre kvinnas syn

God hörsel och syn förbättrar hjärnans funktion

När vi blir äldre försämras vår kognitiva förmåga. Men god hörsel och syn kanske är nyckeln till att bromsa försämringen. Det visar en avhandling från Örebro universitet som också undersöker äldres uppfattningar om vad ett framgångsrikt åldrande är.

”Dans för Parkinson” ger god effekt

Aktiviteten ”Dans för Parkinson” påverkar de sjuka positivt, visar en ny studie. Dansen kan vara en av fler hälsoaktiviteter som kan komplettera den traditionella hälso- och sjukvården, enligt folkhälsoutvecklare i Jönköping, där den också har testats.

Bättre sömn med tyngdtäcke

Tyngdtäcken kan vara ett effektivt alternativ för att förbättra sömn och livskvalitet hos sköra äldre. Dock är det viktigt att användningen anpassas individuellt, visar en ny doktorsavhandling.

Fler nyheter

ÄiC-podden, avsnitt 27: Om boendemiljö och aktivt åldrande

Nu startar vi en ny serie i Äldre i Centrum-podden, där vi presenterar nya avhandlingar inom äldre- och åldrandeforskningens fält. Först ut i serien är Frida Nordeström, nydisputerad vid Lunds universitet, som har forskat om boendemiljöns betydelse för välmåendet.

Nytt nummer: Om boendemiljö, tema hbtq, nya avhandlingar och forskningsrön

Äldre i Centrums nya nummer har just kommit från tryckeriet. Vi bjuder på många spännande nyheter inom äldreforskningens område. Läs mer om tidningens innehåll nedan!

Filmdragerade tabletter i en hög

Risker med blodförtunnande minskar över tid

Blodförtunnande läkemedel som ges efter en blodpropp i ben eller lunga ökar initialt blödningsrisken, särskilt hos kvinnor och äldre personer. Men nu visar en studie från Göteborgs universitet att risken avtar med tiden.