Så kan järnnivån påverka hjärnan

Tack vare de senaste framstegen inom hjärnavbildningsteknik kan forskare nu se hur järnnivån påverkar hjärnans funktion. Nu visar en ny avhandling från Karolinska institutet att en ansamling av ämnet kan bidra till att minnet försämras.

Järn är det vanligast förekommande ämnet i hjärncellerna, och är viktigt för hjärnans funktion och utveckling. Men med åldern bildas i stället ansamlingar av ämnet som kan skada både hjärnans funktion och struktur. 

Jonatan Gustavsson har i sin avhandling undersökt hur ansamlingen av järn i hjärnan vid normalt åldrande är kopplat till åldersrelaterad förändring i organets struktur och funktion. Och det finns några intressanta fynd.

– För det första visade vi att järn ackumulerar i flera regioner i hjärnan, bland annat i det som kallas mitthjärnan, neocortex och hjärnbarken. Vi upptäckte också att dopaminsystemet bidrar till den åldersrelaterade järnansamlingen, vilket kan förklara varför arbetsminnet försämras med åldern, säger han i en intervju på Karolinska institutets webbsida. 

Jonatan Gustavsson påpekar att avhandlingens resultat visar att järnnivån i kroppen och hjärnan till viss del kan påverkas av externa faktorer, som livsstil. 

– Våra fynd är relevanta för att förstå sätt att minska bördan av en överbelastning av järn i många välkända och utbredda sjukdomar. Resultaten kan bidra till utvecklingen av framtida riktade interventioner för neurodegenerativa sjukdomar. 

Fakta.
Läs avhandlingen

Jonatan Gustavsson (2024). Determinants of age-related brain iron accumulation and links to neurocognitive functions. Doktorsavhandling. Karolinska institutet. 

Delstudier

I. J Gustavsson, G Papenberg, F Falahati, E J Laukka och G Kalpouzos (2022). Contributions of the catechol-o-methyltransferase val158met polymorphism to changes in brain iron across adulthood and their relationships to working memory. Publicerad i Frontiers in human neuroscience.

II. J Gustavsson, J Johansson, F Falahati, M Andersson, G Papenberg, B Avelar-Pereira m fl (2023). The irondopamine D1 coupling modulates neural signatures of working memory across adulthood. Publicerad i Neuroimage.

III. J Gustavsson, F Falahati, R Sitnikov, A Manzouri, G Papenberg, A Salami m fl [Manuskript]. Influences of brain iron and glutamate on changes in brain activity during working memory in aging.

IV. J Gustavsson, Z Ištvánfyová, G Papenberg, F Falahati, E J Laukka, J Lehtisalo m fl [Inskickat manuskript]. Lifestyle, biological and genetic determinants of brain iron accumulation across adulthood.

Relaterat

Allt äldre befolkning i krympande kommuner

Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka oss alla, skriver forskaren Pär Bjälkebring.

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.

Fler nyheter

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.

Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.

Otillräckligt stöd för yngre med demens

Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.