Så kan järnnivån påverka hjärnan

Tack vare de senaste framstegen inom hjärnavbildningsteknik kan forskare nu se hur järnnivån påverkar hjärnans funktion. Nu visar en ny avhandling från Karolinska institutet att en ansamling av ämnet kan bidra till att minnet försämras.

Järn är det vanligast förekommande ämnet i hjärncellerna, och är viktigt för hjärnans funktion och utveckling. Men med åldern bildas i stället ansamlingar av ämnet som kan skada både hjärnans funktion och struktur. 

Jonatan Gustavsson har i sin avhandling undersökt hur ansamlingen av järn i hjärnan vid normalt åldrande är kopplat till åldersrelaterad förändring i organets struktur och funktion. Och det finns några intressanta fynd.

– För det första visade vi att järn ackumulerar i flera regioner i hjärnan, bland annat i det som kallas mitthjärnan, neocortex och hjärnbarken. Vi upptäckte också att dopaminsystemet bidrar till den åldersrelaterade järnansamlingen, vilket kan förklara varför arbetsminnet försämras med åldern, säger han i en intervju på Karolinska institutets webbsida. 

Jonatan Gustavsson påpekar att avhandlingens resultat visar att järnnivån i kroppen och hjärnan till viss del kan påverkas av externa faktorer, som livsstil. 

– Våra fynd är relevanta för att förstå sätt att minska bördan av en överbelastning av järn i många välkända och utbredda sjukdomar. Resultaten kan bidra till utvecklingen av framtida riktade interventioner för neurodegenerativa sjukdomar. 

Fakta.
Läs avhandlingen

Jonatan Gustavsson (2024). Determinants of age-related brain iron accumulation and links to neurocognitive functions. Doktorsavhandling. Karolinska institutet. 

Delstudier

I. J Gustavsson, G Papenberg, F Falahati, E J Laukka och G Kalpouzos (2022). Contributions of the catechol-o-methyltransferase val158met polymorphism to changes in brain iron across adulthood and their relationships to working memory. Publicerad i Frontiers in human neuroscience.

II. J Gustavsson, J Johansson, F Falahati, M Andersson, G Papenberg, B Avelar-Pereira m fl (2023). The irondopamine D1 coupling modulates neural signatures of working memory across adulthood. Publicerad i Neuroimage.

III. J Gustavsson, F Falahati, R Sitnikov, A Manzouri, G Papenberg, A Salami m fl [Manuskript]. Influences of brain iron and glutamate on changes in brain activity during working memory in aging.

IV. J Gustavsson, Z Ištvánfyová, G Papenberg, F Falahati, E J Laukka, J Lehtisalo m fl [Inskickat manuskript]. Lifestyle, biological and genetic determinants of brain iron accumulation across adulthood.

Relaterat

Albert Westergren tittar fram genom en matlucka i en gammal fängelsedörr

Lekfull ­professor ser nya vägar

Albert Westergren har forskat om undernäring och ätsvårigheter bland äldre personer i flera decennier. De senaste åren har hans forskning blivit mer lekfull, precis som han själv.

Porträttbild på Enikö Arnell-Szurkos

Det omätbara finaste

Personalen måste få tid att andas, förkovra sig, utvecklas. Äldreomsorgen behöver locka duktigt personal och få dem att stanna, skriver Enikö Arnell-Szurkos i sin ledare.

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.

Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25

1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av Äldre i Centrum om. Nu får du som är nyhetsprenumerant eller besökare på vår webbsida tillgång till…

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…

Äldre kvinna får sitt blodtryck mätt

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv

Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.