Jie Guo, Jiao Wang, Abigail Dove, David A Bennet och Weili Xu (2024). Psychologial well-being trajectories preceding incident mild cognitive impairment and dementia. Publicerad i Journal of neurology, neurosurgery and psychiatry.
Så kan psykisk hälsa påverka demensrisken
Personer som inte längre tycker att livet har en mening har högre risk att drabbas av demens. Det visar forskning från bland annat Karolinska institutet.
Sedan 2008 ingår 900 personer i ett projekt som undersöker hur det psykiska välmåendet är kopplat till demenssjukdom. Av deltagarna är det knappt 30 procent som har fått minnesstörningar under studiens gång, varav en tredjedel har fått diagnosen demenssjukdom. Det rapporterar tidningen Senioren.
Resultaten visar att personer som utvecklat mild kognitiv svikt uppgett att de saknat ett syfte med livet i tre år innan de fick sin diagnos. De hade också sämre personlig utveckling upp till sex år innan sjukdomen, och saknade ett socialt liv.
Men forskarna, som är verksamma vid bland annat Karolinska institutet, betonar att resultaten inte visar något orsakssamband mellan demenssjukdom och känslan att livet inte har någon mening, eftersom det enbart är en observationsstudie. Det är möjligt att det är den försämrade kognitionen som är anledningen till den psykiska hälsan försämras, i stället för tvärtom.
Samtidigt poängterar de att minskat psykiskt välbefinnande kan peka på att den kognitiva förmågan kan komma att försämras i framtiden, även utan tydliga bevis på nuvarande kognitiv svikt.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.
Fler nyheter
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
