Så kan robotar hjälpa vid gångrehabilitering

Robotar som hjälper till vid gångträning efter stroke har utvecklats med förhoppningen att ge en skräddarsydd och högintensiv rehabilitering. Men är det lika bra som det låter? En avhandling från Umeå universitet har undersökt detta.

En person som drabbas av stroke kan få en begränsad rörelseförmåga som kännetecknas av avvikande och ofta kompensatoriska rörelsemönster, något som kan påverka individens vardag och livskvalitet. Ett viktigt steg i återhämtningen är då att få igång gångförmågan.

Teknologiska innovationer, som till exempel robotar som assisterar vid gångträning, har utvecklats med syfte att effektivisera och skräddarsy gångträning för personer som har drabbats av en stroke.

Heidi Nedergård, doktorand vid Umeå universitet, har i sin avhandling undersökt hur och om  just gångassisterande robotar kan hjälpa till vid rehabiliteringen. Resultaten visar att robotar till viss del möjliggör utvärdering av gångförmågan i detalj och att de kan hjälpa till att intensifiera rehabiliteringen. 

Personer som under sex veckor tränat med en gångassisterande robot uppgav att det inledningsvis kunde kännas svårt att hitta en jämn rytm i träningen, men att det var positivt att känna att de blev utmanade fysiskt och mentalt. Möjligheten att få regelbunden återkoppling, till exempel i form av rapporter om hur lång sträcka man gått, gav också en positiv inställning. 

Samtidigt var fysioterapeutens roll och dennes uppmuntran avgörande för att motivationen skulle bibehållas under träning och ansågs vara viktigare än teknologin i sig. 

– Teknologiska innovationer kan stötta och effektivisera både utvärdering och rehabilitering efter stroke, men de bör inte ses som ersättning, utan snarare som komplement till konventionell rehabilitering och bör vidareutvecklas i nära samarbete med fysioterapeuter och patienter, säger Heidi Nedergård i ett pressmeddelande.

Las avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Heidi Nedergård (2021). “Taking the next step”: whole-body biomechanical gait analysis, and user-perspectives on robotic-assisted gait training post-stroke. Umeå universitet.

Artiklar i avhandlingen

I. Heidi Nedergård m fl (2021). Effect of robotic-assisted gait training on objective biomechanical measures of gait in persons post-stroke: a systematic review and meta-analysis. Publicerad i Journal och Neuroengineering and rehabilitation. 

II. Heidi Nedergård m fl (2020). Inclination angles of the ankle and head relative to the centre of mass identify gait deviations post-stroke. Publicerad i Gait & posture. 

III. Heidi Nedergård (2021). Towards a consensus of kinematic variables to be used for evaluation of gait post-stroke. Manuskript. 

IV. Heidi Nedergård (2021). Users’ experiences of intensive robotic-assisted gait training post-stroke: “a push forward or feeling pushed around?”. Manuskript. 

Relaterat

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.

Tyngdtäcken ger äldre personer bättre sömn

Äldre personer på särskilt boende får bättre sömn, ökat välmående och förbättrat näringsintag med tyngdtäcken. Det visar Eva Hjort-Telhedes avhandling som hon har lagt fram vid Högskolan i Halmstad.

Åldras i en värld i förändring – är temat för…

I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.