Så kan robotar hjälpa vid gångrehabilitering

Robotar som hjälper till vid gångträning efter stroke har utvecklats med förhoppningen att ge en skräddarsydd och högintensiv rehabilitering. Men är det lika bra som det låter? En avhandling från Umeå universitet har undersökt detta.

En person som drabbas av stroke kan få en begränsad rörelseförmåga som kännetecknas av avvikande och ofta kompensatoriska rörelsemönster, något som kan påverka individens vardag och livskvalitet. Ett viktigt steg i återhämtningen är då att få igång gångförmågan.

Teknologiska innovationer, som till exempel robotar som assisterar vid gångträning, har utvecklats med syfte att effektivisera och skräddarsy gångträning för personer som har drabbats av en stroke.

Heidi Nedergård, doktorand vid Umeå universitet, har i sin avhandling undersökt hur och om  just gångassisterande robotar kan hjälpa till vid rehabiliteringen. Resultaten visar att robotar till viss del möjliggör utvärdering av gångförmågan i detalj och att de kan hjälpa till att intensifiera rehabiliteringen. 

Personer som under sex veckor tränat med en gångassisterande robot uppgav att det inledningsvis kunde kännas svårt att hitta en jämn rytm i träningen, men att det var positivt att känna att de blev utmanade fysiskt och mentalt. Möjligheten att få regelbunden återkoppling, till exempel i form av rapporter om hur lång sträcka man gått, gav också en positiv inställning. 

Samtidigt var fysioterapeutens roll och dennes uppmuntran avgörande för att motivationen skulle bibehållas under träning och ansågs vara viktigare än teknologin i sig. 

– Teknologiska innovationer kan stötta och effektivisera både utvärdering och rehabilitering efter stroke, men de bör inte ses som ersättning, utan snarare som komplement till konventionell rehabilitering och bör vidareutvecklas i nära samarbete med fysioterapeuter och patienter, säger Heidi Nedergård i ett pressmeddelande.

Las avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Heidi Nedergård (2021). “Taking the next step”: whole-body biomechanical gait analysis, and user-perspectives on robotic-assisted gait training post-stroke. Umeå universitet.

Artiklar i avhandlingen

I. Heidi Nedergård m fl (2021). Effect of robotic-assisted gait training on objective biomechanical measures of gait in persons post-stroke: a systematic review and meta-analysis. Publicerad i Journal och Neuroengineering and rehabilitation. 

II. Heidi Nedergård m fl (2020). Inclination angles of the ankle and head relative to the centre of mass identify gait deviations post-stroke. Publicerad i Gait & posture. 

III. Heidi Nedergård (2021). Towards a consensus of kinematic variables to be used for evaluation of gait post-stroke. Manuskript. 

IV. Heidi Nedergård (2021). Users’ experiences of intensive robotic-assisted gait training post-stroke: “a push forward or feeling pushed around?”. Manuskript. 

Relaterat

Rynkig hud kring öga.

Åldrande utan ände?

Enligt en ny statistisk studie från bland annat forskare i Göteborg finns inga belägg för en fysiskt betingad mänsklig maxålder.

Dags för ny runda i svenskfinska Gerdaprojektet

Det stora databasprojektet Gerda gör sig redo för en ny insamlingsrunda i norra Sverige och Finland. Bara i Västerbotten kommer 9 000 äldre personer att få en enkät hemskickad under den närmaste månaden.

De studerar äldres immunitet efter vaccination

Hur reagerar äldre personers immunförsvar efter vaccination mot covid-19, och hur länge håller sig immuniteten? Det ska man undersöka i en större studie som leds av forskare vid Umeå universitet.

Fler nyheter

Två personer som går i en korridor.

Hur du går kan vara tecken på ökad demensrisk

Är du äldre och går långsamt eller har dålig simultanförmåga? Det kan vara tecken på en ökad risk att drabbas av demenssjukdom.

Anhörigas hemarbete kan ha minskat covid-19-dödligheten bland äldre

Vilket yrke man har påverkar inte risken att dö i covid-19. Däremot var risken högre för äldre som levt tillsammans med en person som inte har kunnat arbeta hemifrån. Det visar en studie från Stockholms universitet.

Dålig diabeteskontroll associerad med demens

Snarare än diabetes i sig är det dåligt kontrollerad sjukdom som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens, enligt en studie byggd på befolkningsstudien SNAC-K.