Så påverkar robotdjur äldres hälsa

De senaste åren har robotdjur på äldreboenden i Sverige blivit en allt vanligare syn. Men vilken nytta gör de egentligen? Enligt en rapport från SBU kan robotdjur öka välmåendet hos äldre personer med demens, men långt ifrån alla har en positiv upplevelse av robotarna.

Intresset för att använda djur som terapiform på särskilda boenden har ökat de senaste åren. Tidigare studier har visat att denna form av terapi kan öka känslan av gemenskap och engagemang samt minska depression. I många fall är det dock inte möjligt eller lämpligt att använda levande djur – då är robotdjur ett alternativ.

SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har i sin senaste rapport analyserat en vetenskaplig översikt om effekten av robotdjur inom äldreomsorgen.

Resultaten därifrån visar att robotdjur kan vara positiva för hälsa och välbefinnandet hos äldre personer, speciellt de på särskilt boende och personer med demenssjukdom.

Äldre, personal och anhöriga tycker att robotarna har bidragit till minskad ensamhet och depression, att minnet har stimulerat och att de äldre känt en större tillhörighet till boendet. De har även upplevt ökad livsglädje och socialt samspel.

Men inte alla hade en positiv erfarenhet av robotdjuren.

”Interaktionen med robotdjur kan variera utifrån personliga erfarenheter av husdjur och även av vilken sorts robotdjur det är och vilka egenskaper roboten har”, står det i rapporten.

Rapportförfattarna tycker därför att det är viktigt att robotdjuren används utifrån de enskilda individernas behov och intressen.

Fakta
SBU kommenterar

I serien SBU kommenterar beskriver och analyserar SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, olika vetenskapliga översikter.

Projektgruppen för rapporten om robotdjur bestod av Charlotta Ryd och Helena Strehlenert, båda utredare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Granskare var Lena Dahlberg, docent vid Högskolan i Dalarna samt Karolinska institutet, Ulrik Kihlbom, docent vid Uppsala universitet, och Marcus Persson, docent vid Linköpings universitet.

Från SBU deltog projektledaren Knut Sundell och projektadministratören Irini Åberg.

Läs rapporten i sin helhet

Relaterat

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi…

Avsnitt 20: Hörselnedsättning – och året som varit

I årets sista avsnitt av Äldre i Centrum-podden samlar redaktionen ihop en krönika över 2022 som har innehållit en hel del gåfotboll och…

Min bror och jag

Hur är det att ha ett syskon med nedsatt hörsel? Med anledning av temat för senaste numret av tidningen är hörselnedsättning funderar Lotta…

Fler nyheter

Högre demensrisk bland multisjuka äldre

Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen

SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden…