Så påverkar robotdjur äldres hälsa

De senaste åren har robotdjur på äldreboenden i Sverige blivit en allt vanligare syn. Men vilken nytta gör de egentligen? Enligt en rapport från SBU kan robotdjur öka välmåendet hos äldre personer med demens, men långt ifrån alla har en positiv upplevelse av robotarna.

Intresset för att använda djur som terapiform på särskilda boenden har ökat de senaste åren. Tidigare studier har visat att denna form av terapi kan öka känslan av gemenskap och engagemang samt minska depression. I många fall är det dock inte möjligt eller lämpligt att använda levande djur – då är robotdjur ett alternativ.

SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har i sin senaste rapport analyserat en vetenskaplig översikt om effekten av robotdjur inom äldreomsorgen.

Resultaten därifrån visar att robotdjur kan vara positiva för hälsa och välbefinnandet hos äldre personer, speciellt de på särskilt boende och personer med demenssjukdom.

Äldre, personal och anhöriga tycker att robotarna har bidragit till minskad ensamhet och depression, att minnet har stimulerat och att de äldre känt en större tillhörighet till boendet. De har även upplevt ökad livsglädje och socialt samspel.

Men inte alla hade en positiv erfarenhet av robotdjuren.

”Interaktionen med robotdjur kan variera utifrån personliga erfarenheter av husdjur och även av vilken sorts robotdjur det är och vilka egenskaper roboten har”, står det i rapporten.

Rapportförfattarna tycker därför att det är viktigt att robotdjuren används utifrån de enskilda individernas behov och intressen.

Fakta
SBU kommenterar

I serien SBU kommenterar beskriver och analyserar SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, olika vetenskapliga översikter.

Projektgruppen för rapporten om robotdjur bestod av Charlotta Ryd och Helena Strehlenert, båda utredare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Granskare var Lena Dahlberg, docent vid Högskolan i Dalarna samt Karolinska institutet, Ulrik Kihlbom, docent vid Uppsala universitet, och Marcus Persson, docent vid Linköpings universitet.

Från SBU deltog projektledaren Knut Sundell och projektadministratören Irini Åberg.

Läs rapporten i sin helhet

Relaterat

Risk att digitalisering lämnar äldre utanför samhället

Den tekniska utvecklingen i Sverige går fort, men den ökar också risken för digitalt utanförskap hos äldre. Dessutom är det svårare för äldre…

Äldre exkluderas från teknikutvecklingen

Många företag påstår att de involverar äldre i utvecklingsarbetet för att få fram mer anpassad teknik. Det kan dock betyda många saker och…

Teknik ska minska fallolyckor bland äldre

Vi behöver finna nya vägar för att effektivt förebygga och hantera fallolyckor bland äldre personer. Forskare vid Luleå tekniska universitet har tagit fram…

Fler nyheter

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror

Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att…

Musikterapi som helare vid smärta

Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på…

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar…