Så påverkar robotdjur äldres hälsa

De senaste åren har robotdjur på äldreboenden i Sverige blivit en allt vanligare syn. Men vilken nytta gör de egentligen? Enligt en rapport från SBU kan robotdjur öka välmåendet hos äldre personer med demens, men långt ifrån alla har en positiv upplevelse av robotarna.

Intresset för att använda djur som terapiform på särskilda boenden har ökat de senaste åren. Tidigare studier har visat att denna form av terapi kan öka känslan av gemenskap och engagemang samt minska depression. I många fall är det dock inte möjligt eller lämpligt att använda levande djur – då är robotdjur ett alternativ.

SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har i sin senaste rapport analyserat en vetenskaplig översikt om effekten av robotdjur inom äldreomsorgen.

Resultaten därifrån visar att robotdjur kan vara positiva för hälsa och välbefinnandet hos äldre personer, speciellt de på särskilt boende och personer med demenssjukdom.

Äldre, personal och anhöriga tycker att robotarna har bidragit till minskad ensamhet och depression, att minnet har stimulerat och att de äldre känt en större tillhörighet till boendet. De har även upplevt ökad livsglädje och socialt samspel.

Men inte alla hade en positiv erfarenhet av robotdjuren.

”Interaktionen med robotdjur kan variera utifrån personliga erfarenheter av husdjur och även av vilken sorts robotdjur det är och vilka egenskaper roboten har”, står det i rapporten.

Rapportförfattarna tycker därför att det är viktigt att robotdjuren används utifrån de enskilda individernas behov och intressen.

Fakta
SBU kommenterar

I serien SBU kommenterar beskriver och analyserar SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, olika vetenskapliga översikter.

Projektgruppen för rapporten om robotdjur bestod av Charlotta Ryd och Helena Strehlenert, båda utredare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Granskare var Lena Dahlberg, docent vid Högskolan i Dalarna samt Karolinska institutet, Ulrik Kihlbom, docent vid Uppsala universitet, och Marcus Persson, docent vid Linköpings universitet.

Från SBU deltog projektledaren Knut Sundell och projektadministratören Irini Åberg.

Läs rapporten i sin helhet

Relaterat

Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik

Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis…

Två polishundar som ligger ner i gräs

Samarbete mot försvinnanden

Varje år försvinner nästan 27 000 personer, varav många har en demenssjukdom. Nu ska Isoldeprojektet förebygga försvinnanden och öka tryggheten för personer med…

Två äldre män som tittar på en smartphone

Barn och barnbarn viktiga för äldres digitala kunskap

Digital teknik blir allt vanligare och viktigare i samhället. En ny studie från Malmö universitet visar att familjen, framför allt barn och barnbarn,…

Fler nyheter

Lars Lannfelt får pris för forskning om molekylär geriatrik

Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på…

Kvinna i övre medelåldern håller i ett fat med färska grönsaker

Hälsosamtal bra för jämlikhet i hälsa

Riktade hälsosamtal sänker en rad riskfaktorer och minskar den förtida dödligheten. Dessutom utjämnar de ojämlikheter i hälsa. Det visar en ny rapport från…

Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög,…