Så påverkar robotdjur äldres hälsa

De senaste åren har robotdjur på äldreboenden i Sverige blivit en allt vanligare syn. Men vilken nytta gör de egentligen? Enligt en rapport från SBU kan robotdjur öka välmåendet hos äldre personer med demens, men långt ifrån alla har en positiv upplevelse av robotarna.

Intresset för att använda djur som terapiform på särskilda boenden har ökat de senaste åren. Tidigare studier har visat att denna form av terapi kan öka känslan av gemenskap och engagemang samt minska depression. I många fall är det dock inte möjligt eller lämpligt att använda levande djur – då är robotdjur ett alternativ.

SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har i sin senaste rapport analyserat en vetenskaplig översikt om effekten av robotdjur inom äldreomsorgen.

Resultaten därifrån visar att robotdjur kan vara positiva för hälsa och välbefinnandet hos äldre personer, speciellt de på särskilt boende och personer med demenssjukdom.

Äldre, personal och anhöriga tycker att robotarna har bidragit till minskad ensamhet och depression, att minnet har stimulerat och att de äldre känt en större tillhörighet till boendet. De har även upplevt ökad livsglädje och socialt samspel.

Men inte alla hade en positiv erfarenhet av robotdjuren.

”Interaktionen med robotdjur kan variera utifrån personliga erfarenheter av husdjur och även av vilken sorts robotdjur det är och vilka egenskaper roboten har”, står det i rapporten.

Rapportförfattarna tycker därför att det är viktigt att robotdjuren används utifrån de enskilda individernas behov och intressen.

Fakta
SBU kommenterar

I serien SBU kommenterar beskriver och analyserar SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, olika vetenskapliga översikter.

Projektgruppen för rapporten om robotdjur bestod av Charlotta Ryd och Helena Strehlenert, båda utredare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Granskare var Lena Dahlberg, docent vid Högskolan i Dalarna samt Karolinska institutet, Ulrik Kihlbom, docent vid Uppsala universitet, och Marcus Persson, docent vid Linköpings universitet.

Från SBU deltog projektledaren Knut Sundell och projektadministratören Irini Åberg.

Läs rapporten i sin helhet

Relaterat

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare…

Så förändrades våra digitala vanor under pandemin

Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har…

E-hälsotjänster oftare en utmaning för äldre personer

I en ny avhandling har Anna Sjöström vid Umeå universitet undersökt hur primärvårdspatienter använder internet och e-hälsotjänster.

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.