Foto: Socialdepartementet

Så ska vård- och omsorgsyrken bli mer attraktiva

För att fler ska välja vård- och omsorgsyrken behöver arbets- och anställningsvillkoren förbättras, ledarskapet förstärkas och ny teknik tas tillvara. Det anser den särskilde utredaren Göran Johnsson som i går överlämnade sitt betänkande om en hållbar kompetensförsörjning till regeringen.

– Det är viktigt att fler söker sig till vård och omsorg när de väljer yrke eller skolar om sig. Men det är också viktigt att kunna få personalen att stanna. Antalet äldre personer ökar i samhället och då behöver vi kunna tillgodose det allt större vårdbehovet, sa Göran Johnsson när han presenterade betänkandet. 

Han berättade att han under arbetets gång har blivit förvånad över hur mycket vård- och omsorgskvaliteten skiljer sig mellan och inom kommuner. 

– Det finns kommuner som arbetar bra och kompetensförsörjande med vård och omsorg, men de som inte gör det jobbar mycket ad hoc och ligger på en nivå som inte är acceptabel. 

UTREDAREN OM UTREDNINGEN

Det slutliga betänkandet från nationelle samordnaren för kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre heter Vilja välja vård och omsorg – En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre (SOU 2021:52).

I ÄiC #3/20 skriver Göran Johnsson om sitt utredningsarbete i artikeln Utveckla med utbildning och mer professionalism.

Utredningen innehåller 38 rekommendationer kategoriserade i fyra områden. Exempelvis behöver utbildningsnivån höjas, fler män rekryteras och karriärvägar utvecklas. 

Göran Johnsson betonade också vikten av ett nära och tydligt ledarskap. Varje verksamhetsnära chef ska som mest ansvara för 30 medarbetare. Dessutom borde teamarbeten med olika kompetenser implementeras. 

För att skapa trygga anställnings- och arbetsvillkor måste alla erbjudas heltids- och tillsvidareanställning. Det är också viktigt att i större utsträckning använda ny teknik. Personalen behöver vara delaktig och erbjudas fortbildning inom digitalisering. 

– Kompetensförsörjning är i första hand ett kommunalt ansvar, men det kan vara angeläget att inrätta ett nationellt kompetenscenter på nationell nivå där kunskap om demens, geriatrik och verksamhetsutveckling samlas, sa Göran Johnsson och fortsatte: 

– Under pandemin har äldreomsorgen haft strålkastarljuset på sig, men nu ser vi hur intresset börjar avta. Det får inte bli ett bloss som snart slocknar igen. Vården och omsorgen om äldre är en välfärdsfråga som måste prioriteras på den politiska dagordningen, både av kommunerna och regeringen. Vänta inte, förändringsarbetet måste börja nu.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…