Entré till akutmottagning i Sverige
Foto: Jessica Janson/Mostphotos

Samhällsåtgärder behövs för att minska akutbesök bland äldre

Vilka faktorer kan förklara att äldre personer uppsöker akutmottagningar? Det har Mahwish Naseer undersökt i sin avhandling, som pekar på att det finns både individuella och samhälleliga orsaker.

Den ökande medellivslängden medför stora utmaningar för vården och omsorgen om äldre personer. Uppskattningsvis kommer antalet personer som är 80 år och äldre öka med en kvarts miljon fram till 2030, vilket är en ökning på 45 procent. 

Det, i kombination med drastiska nerskärningar av äldreboeden och kvarboendeprincipen, kommer leda till många äldre personer bor och vårdas hemma, även de som är mycket sköra. 

Mahwish Naseer är anställd på Högskolan Dalarna och har i sin avhandling, som lades fram vid Karolinska institutet, undersökt vad som har gjort att äldre uppsöker akutmottagningar. Resultaten visar att antalet akutbesök bland äldre drivs av vårdbehov som oftast är stora. Även bristande socialt stöd verkar ha en negativ påverkan. 

– Äldre personer som bor hemma med hemtjänst och har hjälp med både service och personlig omvårdnad, löpte större risk för akutbesök och förnyat akutbesök inom 30 dagar, än personer utan hemtjänst, säger hon i ett pressmeddelande. 

De äldre som återvände hem efter akutbesöket, i stället för att bli inskrivna i slutenvården, hade en ökad risk för förnyat akutbesök. Mahwish Naseer bedömer att det kan vara ett tecken på att äldres behov av sjukvård och eftervård inte tillgodoses. 

– Sambandet mellan hemtjänstinsatser och besök till akutmottagningar illustrerar sårbarheten hos äldre. Till exempel skulle geriatriska, mobila vårdteam och uppföljningsbesök i hemmet eller primärvården kunna minska risken för återkommande akutbesök. 

Men det är inte bara det individuella vårdbehovet och skörheten som är riskfaktorer för akutbesök – det finns även samhälleliga faktorer. Två faktorer andelen personer 80 år eller äldre i kommunen, och om de äldre hade ett kortare geografiskt avstånd till akutmottagningen. 

– Det här är faktorer som i hög grad är påverkbara. En del av äldre personers besök på akutmottagningarna skulle kunna undvikas genom omhändertagande på annan nivå. Trycket på akutmottagningarna är ett tecken på att det finns problem och brister vad gäller hur insatserna från sjukvården och omsorgen är organiserade och samordnade, säger Mahwish Naseer. 

Fakta
Datainsamling

Avhandlingarnas fyra studier bygger på data från bland annat socialtjänstregistret, läkemedelsregistret och patientregistret, samt befolkningsstudien SNAC, The Swedish national study on aging and care, i Blekinge och på Kungsholmen. 

Studierna inkluderade personer i två svenska regioner: Dalarna och Stockholm, i varierande grad.

Läs hela avhandlingen

Mahwish Naseer (2022). Why do older adults seek emergency care? The impact of contextual factors, care, health and social relations. Karolinska institutet. 

Delstudier

I. Mahwish Naseer, Janne Agerholm, Johan Fastbom, Pär Schön, Anna Ehrenberg & Lena Dahlberg (2020). Factors associated with emergency department revisits among older adults in two Swedish regions: A prospective cohort study. Publicerad i Archives of gerontology and geriatrics.

II. Mahwish Naseer, Kevin McKee, Anna Ehrenberg & Lena Dahlberg (2022). Individual and contextual predictors of emergency department visits among community-living older adults: A register-based prospective cohort study. Publicerad i BMJ open.

III. Mahwish Naseer, Lena Dahlberg, Anna Ehrenberg, Pär Schön & Amaia Calderón-Larrañaga (2022). The role of social connections and support in the use of emergency care in older adults. Manuskript. 

IV. Mahwish Naseer, Lena Dahlberg & Cecilia Fagerström (2018). Health-related quality of life and emergency department visits in adults of age ≥66 years: A prospective cohort study. Publicerad i Health and quality of life outcomes.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…