Oskar Swartling, Yuanhang Yang, Catherine Clase, Edouard Fu, Manfred Hecking, Sebastian Hödlmoser m fl (2022). Sex differences in the recognition, monitoring and management of chronic kidney disease in health care. Publicerad i Journal of the American society of nephrology.
Sämre njursjukvård för kvinnor
Ungefär tio procent av befolkningen drabbas av kronisk njursjukdom, framför allt äldre personer. Tidigare studier har visat att det finns skillnader i sjukdomens förekomst, utveckling och utfall mellan könen.
Nu visar en ny studie från Karolinska institutet att det även finns en skillnad i kvaliteten på den vård som ges. Kvinnor får i lägre utsträckning diagnosen kronisk sjukdom, jämfört med män, och sannolikheten att få träffa en läkare var dubbelt så stor för män efter en diagnos.
Mer specifikt var det enbart åtta procent av kvinnorna som fick diagnosen kronisk sjukdom, jämfört med tre procent av männen. Skillnaden var oavsett vilket stadium njursjukdomen var i.
– Det här är personer med trolig kronisk sjukdom och vår studie visar att kvinnor har mindre chans att få samma njursjukvård som män. Bara att få diagnosen är viktigt av flera skäl, till exempel för möjligheten att remitteras till en njurspecialist. Dessutom är det väsentligt för att andra läkare ska bli medvetna om sjukdomen och kan undvika att skriva ut läkemedel som kan skada njurarna ytterligare, säger Oskar Swartling, studiens försteförfattare och doktorand vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
– Våra resultat visar på tydliga könsskillnader i vården av kronisk njursjukdom till kvinnors nackdel. Vi tror att insatser för att förbättra situationen och säkerställa en jämlik vård kan minska både samhällets och individens börda av den här sjukdomen, säger Juan Jesus Carrero, professor vid Karolinska institutet och studiens sisteförfattare.
Studien omfattade över 220 000 personer över 18 år som lämnat prover mellan 2009 och 2018. Deltagarna följdes en gång varje år och vid studiens start var 55 procent av deltagarna kvinnor. Deras medelålder var 77 år, jämfört med männens 74 år.
Relaterat
Naturpromenader viktiga för äldres hälsa
Promenader i naturen spelar en central roll för äldre personers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det visar nya rön från svenska forskare som…
Så påverkar konst patienter med demens
Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar…
Forskare lyfter ny strategi för färre läkemedel
I snitt använder svenskar 75 år och äldre fem läkemedel. Nu vill forskare i Sverige uppmärksamma en strategi som har visat sig kunna…
Fler nyheter
Personalens arbete mer komplext än tidigare trott
Hur ser vardagen egentligen ut för personalen i hemsjukvården? En ny studie från Karlstads universitet visar att sjuksköterskor och undersköterskor fattar avgörande beslut…
Allt fler söker stöd när behoven redan är stora
Nästan en tredjedel av alla som ansöker om insatser inom äldreomsorgen, gör det när de redan har stora behov. Det visar ny forskning…
Personal och äldre tycker olika om måltidsmiljön
För de äldre är maten viktigast, inte den sociala miljön. Det visar Magdalena Nielsen i sin doktorsavhandling, där hon har utforskat olika aspekter…