Oskar Swartling, Yuanhang Yang, Catherine Clase, Edouard Fu, Manfred Hecking, Sebastian Hödlmoser m fl (2022). Sex differences in the recognition, monitoring and management of chronic kidney disease in health care. Publicerad i Journal of the American society of nephrology.
Sämre njursjukvård för kvinnor
Ungefär tio procent av befolkningen drabbas av kronisk njursjukdom, framför allt äldre personer. Tidigare studier har visat att det finns skillnader i sjukdomens förekomst, utveckling och utfall mellan könen.
Nu visar en ny studie från Karolinska institutet att det även finns en skillnad i kvaliteten på den vård som ges. Kvinnor får i lägre utsträckning diagnosen kronisk sjukdom, jämfört med män, och sannolikheten att få träffa en läkare var dubbelt så stor för män efter en diagnos.
Mer specifikt var det enbart åtta procent av kvinnorna som fick diagnosen kronisk sjukdom, jämfört med tre procent av männen. Skillnaden var oavsett vilket stadium njursjukdomen var i.
– Det här är personer med trolig kronisk sjukdom och vår studie visar att kvinnor har mindre chans att få samma njursjukvård som män. Bara att få diagnosen är viktigt av flera skäl, till exempel för möjligheten att remitteras till en njurspecialist. Dessutom är det väsentligt för att andra läkare ska bli medvetna om sjukdomen och kan undvika att skriva ut läkemedel som kan skada njurarna ytterligare, säger Oskar Swartling, studiens försteförfattare och doktorand vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
– Våra resultat visar på tydliga könsskillnader i vården av kronisk njursjukdom till kvinnors nackdel. Vi tror att insatser för att förbättra situationen och säkerställa en jämlik vård kan minska både samhällets och individens börda av den här sjukdomen, säger Juan Jesus Carrero, professor vid Karolinska institutet och studiens sisteförfattare.
Studien omfattade över 220 000 personer över 18 år som lämnat prover mellan 2009 och 2018. Deltagarna följdes en gång varje år och vid studiens start var 55 procent av deltagarna kvinnor. Deras medelålder var 77 år, jämfört med männens 74 år.
Relaterat
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…
Hos äldre i Rios gränder
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag…
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…
Fler nyheter
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…