Sämst hemleverans för mest behövande

​Ny forskning från Chalmers tekniska högskola visar stora skillnader i tillgången till digitala hemleveranstjänster. Sämst fungerar leveranserna till dem som kan ha störst behov – som äldre på landsbygden.

Både covid-19-pandemin och den allmänna utvecklingen mot ökad digitalisering av samhällstjänster har ökat efterfrågan på hemleverans av olika typer av varor. Men tillgången till tjänsterna är inte jämlik. En studie från forskare vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers visar att marginaliserade grupper har sämre möjlighet att ta del av digitala hemleveranstjänster. Det skriver institutionen i en nyhet på sin webbplats.

– Det syns tydligt i vår forskning att digitala hemleveranstjänster har utformats för homogena marknadssegment – som unga stadsbor med medelhög till hög inkomst, säger docent Ivan Sanchez-Diaz, som har lett studien tillsammans med docent Ceren Altuntas Vural och professor Árni Halldórsson.

Forskarna gjorde en fallstudie i Västra Götalandsregionen, där de kopplade geografiska områden med demografiska indikatorer hos befolkningen. Uppgifterna analyserades tillsammans med täckningen hos ett antal hemleveranstjänster under våren 2020 respektive i april 2021.

– Uppgifterna från våren 2020 visade på ett misslyckande från marknadens sida. Den bristande tillgängligheten till de digitala hemleveranstjänsterna avgjordes av platsen, och den förvärrades med vissa demografiska egenskaper: en äldre befolkning, lägre inkomst och lägre utbildningsnivå, säger Ceren Altuntas Vural.

Forskarna Ivan Sanchez-Diaz, Ceren Altuntas Vural och Árni Halldórsson. Foto: Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers. 

Närhet till storstaden Göteborg är en faktor som förklarar graden av tillgänglighet, men samtidigt finns områden inom Göteborgs kommun som har låg tillgänglighet. Dessa tenderar att överlappa med en äldre befolkning och lägre inkomster. Zoner med hög inkomst utanför kommunen har däremot en acceptabel tillgång till hemleveranstjänster.

Men uppenbarligen har lärdomar dragits under pandemin och i april 2021 hade täckningen förbättrats.

Enligt forskarna skedde de viktigaste förändringarna för apotekstjänster, som gick från 62 till 99 procent av täckningen i hemleveranser, och för mat som gick från cirka 40 till 60 procent i täckning.

– Logistiktjänsteleverantörer och företag som vill tillhandahålla hemleveranstjänster måste öka fokus på social hållbarhet, och se till att tjänsterna utformas på ett sätt som möjliggör tillgänglighet till varor även där vissa kundgruppers sociala status eller placering leder till vissa marknadsmässiga nackdelar, säger Árni Halldórsson.

Forskarna listar några viktiga lärdomar från pandemin som kan hjälpa företag att designa mer inkluderande tjänster:

  • Att erbjuda icke-digitala alternativ för betalning eftersom inte alla har bank-ID.
  • Leveranser till utlämningsställen är inte alltid tillräcklig för att ge bra tillgång, bland annat eftersom kan vara en utmaning för personer med begränsad rörlighet.

När förhållandena inte tillåter en kostnadseffektiv hemleveranstjänst bör det enligt forskarna finnas en offentlig eller social organisation som möjliggör hemleverans för mer marginaliserade grupper.

– Studiens slutsatser är viktiga också för beslutsfattare, särskilt för dem som utformar och upphandlar offentliga tjänster för äldre eller människor med andra former av begränsningar, säger Ivan Sanchez-Diaz.

Fakta
SÅ GJORDES STUDIEN

Ålder, medborgarskap, utbildningsnivå och inkomst för befolkningen i ett urval av postnummer inom Västra Götalandsregionen samlades in från nationell statistik. Uppgifterna analyserades sedan tillsammans med den geografiska täckningen hos tre logistikleverantörer av paket samt två apotek som levererar receptbelagda läkemedel.

Underlaget samlades in vid två tillfällen, under den första vågen av pandemin våren 2020 och under den tredje vågen av pandemin i april 2021.

Resultaten redovisas i artikeln Assessing the inequalities in access to online delivery services and the way COVID-19 pandemic affects marginalization, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Transport policy, vol 109.

Relaterat

En äldre kvinna står och tittar ner i sin mobiltelefon.

Fortfarande står fler äldre utanför den digitala världen

När Internetstiftelsen publicerar sin årliga rapport Svenskarna och internet är det återigen de äldre användarna och ickeanvändarna som sticker ut.

Tema Det digitala samhället i Äldre i Centrum #3/24

Allt fler aktiviteter i vardagen innehåller någon form av digitala inslag. Årets tredje nummer av Äldre i Centrum handlar bland annat om de nya utmaningar, samt den nya utanförskapet och ojämlikheten som den snabba digitaliseringen har bidragit till. Men tidningen…

Digital delaktighet för alla

Redaktör Mai Engström reflekterar över den digitala utvecklingen och vilka utmaningar den skapar för alla.

Fler nyheter

Utmaningar för äldre par att fortsätta bo hemma

Möjligheten att bo kvar i den egna bostaden som äldre person har varit den officiella policyn länge. Nu visar en studie från Luleå att det finns en rad komplexa utmaningar med kvarboendeprincipen – särskilt om det gäller äldre par.

Äldre kvinna som går med en rullator

Hemtjänst för sommargäster ett problem för kommuner

Sommarkommuner är kommuner som har en inflyttning av invånare under sommaren som huvudsakligen bor i andra kommuner. En undersökning från SKR visar att sommargäster med behov av hemtjänst är en utmaning för sommarkommuner.

Närbild på en ambulansdörr.

Så ser regionens vårdkostnader ut för boende på säbo

Forskare vid Stockholms sjukhem och Karolinska institutet har undersökt hur mycket extern vård boende på säbo får, och vad den kostar regionen. Hypotesen var att vårdbehoven skulle vara jämnt fördelade, men några grupper stack ut.