Sämst hemleverans för mest behövande

​Ny forskning från Chalmers tekniska högskola visar stora skillnader i tillgången till digitala hemleveranstjänster. Sämst fungerar leveranserna till dem som kan ha störst behov – som äldre på landsbygden.

Både covid-19-pandemin och den allmänna utvecklingen mot ökad digitalisering av samhällstjänster har ökat efterfrågan på hemleverans av olika typer av varor. Men tillgången till tjänsterna är inte jämlik. En studie från forskare vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers visar att marginaliserade grupper har sämre möjlighet att ta del av digitala hemleveranstjänster. Det skriver institutionen i en nyhet på sin webbplats.

– Det syns tydligt i vår forskning att digitala hemleveranstjänster har utformats för homogena marknadssegment – som unga stadsbor med medelhög till hög inkomst, säger docent Ivan Sanchez-Diaz, som har lett studien tillsammans med docent Ceren Altuntas Vural och professor Árni Halldórsson.

Forskarna gjorde en fallstudie i Västra Götalandsregionen, där de kopplade geografiska områden med demografiska indikatorer hos befolkningen. Uppgifterna analyserades tillsammans med täckningen hos ett antal hemleveranstjänster under våren 2020 respektive i april 2021.

– Uppgifterna från våren 2020 visade på ett misslyckande från marknadens sida. Den bristande tillgängligheten till de digitala hemleveranstjänsterna avgjordes av platsen, och den förvärrades med vissa demografiska egenskaper: en äldre befolkning, lägre inkomst och lägre utbildningsnivå, säger Ceren Altuntas Vural.

Forskarna Ivan Sanchez-Diaz, Ceren Altuntas Vural och Árni Halldórsson. Foto: Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers. 

Närhet till storstaden Göteborg är en faktor som förklarar graden av tillgänglighet, men samtidigt finns områden inom Göteborgs kommun som har låg tillgänglighet. Dessa tenderar att överlappa med en äldre befolkning och lägre inkomster. Zoner med hög inkomst utanför kommunen har däremot en acceptabel tillgång till hemleveranstjänster.

Men uppenbarligen har lärdomar dragits under pandemin och i april 2021 hade täckningen förbättrats.

Enligt forskarna skedde de viktigaste förändringarna för apotekstjänster, som gick från 62 till 99 procent av täckningen i hemleveranser, och för mat som gick från cirka 40 till 60 procent i täckning.

– Logistiktjänsteleverantörer och företag som vill tillhandahålla hemleveranstjänster måste öka fokus på social hållbarhet, och se till att tjänsterna utformas på ett sätt som möjliggör tillgänglighet till varor även där vissa kundgruppers sociala status eller placering leder till vissa marknadsmässiga nackdelar, säger Árni Halldórsson.

Forskarna listar några viktiga lärdomar från pandemin som kan hjälpa företag att designa mer inkluderande tjänster:

  • Att erbjuda icke-digitala alternativ för betalning eftersom inte alla har bank-ID.
  • Leveranser till utlämningsställen är inte alltid tillräcklig för att ge bra tillgång, bland annat eftersom kan vara en utmaning för personer med begränsad rörlighet.

När förhållandena inte tillåter en kostnadseffektiv hemleveranstjänst bör det enligt forskarna finnas en offentlig eller social organisation som möjliggör hemleverans för mer marginaliserade grupper.

– Studiens slutsatser är viktiga också för beslutsfattare, särskilt för dem som utformar och upphandlar offentliga tjänster för äldre eller människor med andra former av begränsningar, säger Ivan Sanchez-Diaz.

Fakta
SÅ GJORDES STUDIEN

Ålder, medborgarskap, utbildningsnivå och inkomst för befolkningen i ett urval av postnummer inom Västra Götalandsregionen samlades in från nationell statistik. Uppgifterna analyserades sedan tillsammans med den geografiska täckningen hos tre logistikleverantörer av paket samt två apotek som levererar receptbelagda läkemedel.

Underlaget samlades in vid två tillfällen, under den första vågen av pandemin våren 2020 och under den tredje vågen av pandemin i april 2021.

Resultaten redovisas i artikeln Assessing the inequalities in access to online delivery services and the way COVID-19 pandemic affects marginalization, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Transport policy, vol 109.

Relaterat

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi har i sin avhandling funnit ett alternativ i form av täckproteser som lätt kan tas av från…

Avsnitt 20: Hörselnedsättning – och året som varit

I årets sista avsnitt av Äldre i Centrum-podden samlar redaktionen ihop en krönika över 2022 som har innehållit en hel del gåfotboll och spännande reportage. Dessutom får du höra om de olika artiklarna i det senaste numret av tidningen, #4/22,…

Min bror och jag

Hur är det att ha ett syskon med nedsatt hörsel? Med anledning av temat för senaste numret av tidningen är hörselnedsättning funderar Lotta Segelberg kring ljud som förvinner, hur det är att åldras med ett sinne som blir sämre, men…

Fler nyheter

Högre demensrisk bland multisjuka äldre

Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet som har följt tvillingpar över 60 års ålder i 18 år.

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen

SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det sig.

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden vid akututryckningar till äldre personer.