Sämst hemleverans för mest behövande

​Ny forskning från Chalmers tekniska högskola visar stora skillnader i tillgången till digitala hemleveranstjänster. Sämst fungerar leveranserna till dem som kan ha störst behov – som äldre på landsbygden.

Både covid-19-pandemin och den allmänna utvecklingen mot ökad digitalisering av samhällstjänster har ökat efterfrågan på hemleverans av olika typer av varor. Men tillgången till tjänsterna är inte jämlik. En studie från forskare vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers visar att marginaliserade grupper har sämre möjlighet att ta del av digitala hemleveranstjänster. Det skriver institutionen i en nyhet på sin webbplats.

– Det syns tydligt i vår forskning att digitala hemleveranstjänster har utformats för homogena marknadssegment – som unga stadsbor med medelhög till hög inkomst, säger docent Ivan Sanchez-Diaz, som har lett studien tillsammans med docent Ceren Altuntas Vural och professor Árni Halldórsson.

Forskarna gjorde en fallstudie i Västra Götalandsregionen, där de kopplade geografiska områden med demografiska indikatorer hos befolkningen. Uppgifterna analyserades tillsammans med täckningen hos ett antal hemleveranstjänster under våren 2020 respektive i april 2021.

– Uppgifterna från våren 2020 visade på ett misslyckande från marknadens sida. Den bristande tillgängligheten till de digitala hemleveranstjänsterna avgjordes av platsen, och den förvärrades med vissa demografiska egenskaper: en äldre befolkning, lägre inkomst och lägre utbildningsnivå, säger Ceren Altuntas Vural.

Forskarna Ivan Sanchez-Diaz, Ceren Altuntas Vural och Árni Halldórsson. Foto: Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers. 

Närhet till storstaden Göteborg är en faktor som förklarar graden av tillgänglighet, men samtidigt finns områden inom Göteborgs kommun som har låg tillgänglighet. Dessa tenderar att överlappa med en äldre befolkning och lägre inkomster. Zoner med hög inkomst utanför kommunen har däremot en acceptabel tillgång till hemleveranstjänster.

Men uppenbarligen har lärdomar dragits under pandemin och i april 2021 hade täckningen förbättrats.

Enligt forskarna skedde de viktigaste förändringarna för apotekstjänster, som gick från 62 till 99 procent av täckningen i hemleveranser, och för mat som gick från cirka 40 till 60 procent i täckning.

– Logistiktjänsteleverantörer och företag som vill tillhandahålla hemleveranstjänster måste öka fokus på social hållbarhet, och se till att tjänsterna utformas på ett sätt som möjliggör tillgänglighet till varor även där vissa kundgruppers sociala status eller placering leder till vissa marknadsmässiga nackdelar, säger Árni Halldórsson.

Forskarna listar några viktiga lärdomar från pandemin som kan hjälpa företag att designa mer inkluderande tjänster:

  • Att erbjuda icke-digitala alternativ för betalning eftersom inte alla har bank-ID.
  • Leveranser till utlämningsställen är inte alltid tillräcklig för att ge bra tillgång, bland annat eftersom kan vara en utmaning för personer med begränsad rörlighet.

När förhållandena inte tillåter en kostnadseffektiv hemleveranstjänst bör det enligt forskarna finnas en offentlig eller social organisation som möjliggör hemleverans för mer marginaliserade grupper.

– Studiens slutsatser är viktiga också för beslutsfattare, särskilt för dem som utformar och upphandlar offentliga tjänster för äldre eller människor med andra former av begränsningar, säger Ivan Sanchez-Diaz.

Fakta
SÅ GJORDES STUDIEN

Ålder, medborgarskap, utbildningsnivå och inkomst för befolkningen i ett urval av postnummer inom Västra Götalandsregionen samlades in från nationell statistik. Uppgifterna analyserades sedan tillsammans med den geografiska täckningen hos tre logistikleverantörer av paket samt två apotek som levererar receptbelagda läkemedel.

Underlaget samlades in vid två tillfällen, under den första vågen av pandemin våren 2020 och under den tredje vågen av pandemin i april 2021.

Resultaten redovisas i artikeln Assessing the inequalities in access to online delivery services and the way COVID-19 pandemic affects marginalization, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Transport policy, vol 109.

Relaterat

Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik

Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis undersöka i ett nytt projekt.

Två polishundar som ligger ner i gräs

Samarbete mot försvinnanden

Varje år försvinner nästan 27 000 personer, varav många har en demenssjukdom. Nu ska Isoldeprojektet förebygga försvinnanden och öka tryggheten för personer med kognitiv svikt.

Två äldre män som tittar på en smartphone

Barn och barnbarn viktiga för äldres digitala kunskap

Digital teknik blir allt vanligare och viktigare i samhället. En ny studie från Malmö universitet visar att familjen, framför allt barn och barnbarn, är viktiga för att äldre personer ska utveckla sin digitala kompetens.

Fler nyheter

Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög, men åtminstone lägre än året innan. Det framgår av Vård- och omsorgsanalys nya rapport.

Omslag Äldre i Centrum nummer 4 2022

Tema Samverkan i Äldre i Centrum #3/2022

I #3/22 är temat samverkan mellan vård- och omsorgsgivare för äldre. Tidningen bjuder också på reportage om forskningsmiljön Aging research center – ARC och om ett samarbete kring att förebygga försvinnanden av personer med kognitiv svikt.

Allt fler äldre med infektionsdiagnos på sjukhus

Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn för personer med infektionsdiagnos från 11 till 21 procent. Ökningen är störst bland äldre personer över 80 år. Det visar en ny studie av forskare från Lunds universitet.