Sämst hemleverans för mest behövande

​Ny forskning från Chalmers tekniska högskola visar stora skillnader i tillgången till digitala hemleveranstjänster. Sämst fungerar leveranserna till dem som kan ha störst behov – som äldre på landsbygden.

Både covid-19-pandemin och den allmänna utvecklingen mot ökad digitalisering av samhällstjänster har ökat efterfrågan på hemleverans av olika typer av varor. Men tillgången till tjänsterna är inte jämlik. En studie från forskare vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers visar att marginaliserade grupper har sämre möjlighet att ta del av digitala hemleveranstjänster. Det skriver institutionen i en nyhet på sin webbplats.

– Det syns tydligt i vår forskning att digitala hemleveranstjänster har utformats för homogena marknadssegment – som unga stadsbor med medelhög till hög inkomst, säger docent Ivan Sanchez-Diaz, som har lett studien tillsammans med docent Ceren Altuntas Vural och professor Árni Halldórsson.

Forskarna gjorde en fallstudie i Västra Götalandsregionen, där de kopplade geografiska områden med demografiska indikatorer hos befolkningen. Uppgifterna analyserades tillsammans med täckningen hos ett antal hemleveranstjänster under våren 2020 respektive i april 2021.

– Uppgifterna från våren 2020 visade på ett misslyckande från marknadens sida. Den bristande tillgängligheten till de digitala hemleveranstjänsterna avgjordes av platsen, och den förvärrades med vissa demografiska egenskaper: en äldre befolkning, lägre inkomst och lägre utbildningsnivå, säger Ceren Altuntas Vural.

Forskarna Ivan Sanchez-Diaz, Ceren Altuntas Vural och Árni Halldórsson. Foto: Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers. 

Närhet till storstaden Göteborg är en faktor som förklarar graden av tillgänglighet, men samtidigt finns områden inom Göteborgs kommun som har låg tillgänglighet. Dessa tenderar att överlappa med en äldre befolkning och lägre inkomster. Zoner med hög inkomst utanför kommunen har däremot en acceptabel tillgång till hemleveranstjänster.

Men uppenbarligen har lärdomar dragits under pandemin och i april 2021 hade täckningen förbättrats.

Enligt forskarna skedde de viktigaste förändringarna för apotekstjänster, som gick från 62 till 99 procent av täckningen i hemleveranser, och för mat som gick från cirka 40 till 60 procent i täckning.

– Logistiktjänsteleverantörer och företag som vill tillhandahålla hemleveranstjänster måste öka fokus på social hållbarhet, och se till att tjänsterna utformas på ett sätt som möjliggör tillgänglighet till varor även där vissa kundgruppers sociala status eller placering leder till vissa marknadsmässiga nackdelar, säger Árni Halldórsson.

Forskarna listar några viktiga lärdomar från pandemin som kan hjälpa företag att designa mer inkluderande tjänster:

  • Att erbjuda icke-digitala alternativ för betalning eftersom inte alla har bank-ID.
  • Leveranser till utlämningsställen är inte alltid tillräcklig för att ge bra tillgång, bland annat eftersom kan vara en utmaning för personer med begränsad rörlighet.

När förhållandena inte tillåter en kostnadseffektiv hemleveranstjänst bör det enligt forskarna finnas en offentlig eller social organisation som möjliggör hemleverans för mer marginaliserade grupper.

– Studiens slutsatser är viktiga också för beslutsfattare, särskilt för dem som utformar och upphandlar offentliga tjänster för äldre eller människor med andra former av begränsningar, säger Ivan Sanchez-Diaz.

Fakta
SÅ GJORDES STUDIEN

Ålder, medborgarskap, utbildningsnivå och inkomst för befolkningen i ett urval av postnummer inom Västra Götalandsregionen samlades in från nationell statistik. Uppgifterna analyserades sedan tillsammans med den geografiska täckningen hos tre logistikleverantörer av paket samt två apotek som levererar receptbelagda läkemedel.

Underlaget samlades in vid två tillfällen, under den första vågen av pandemin våren 2020 och under den tredje vågen av pandemin i april 2021.

Resultaten redovisas i artikeln Assessing the inequalities in access to online delivery services and the way COVID-19 pandemic affects marginalization, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Transport policy, vol 109.

Relaterat

Risk att digitalisering lämnar äldre utanför samhället

Den tekniska utvecklingen i Sverige går fort, men den ökar också risken för digitalt utanförskap hos äldre. Dessutom är det svårare för äldre att ta del av de möjligheter som tekniken erbjuder. Det visar en avhandling av Sofia Alexopoulou vid…

Äldre exkluderas från teknikutvecklingen

Många företag påstår att de involverar äldre i utvecklingsarbetet för att få fram mer anpassad teknik. Det kan dock betyda många saker och påverkar inte nödvändigtvis slutresultatet. Det visar Björn Fischers avhandling om äldres deltagande i utveckling av nya produkter…

Teknik ska minska fallolyckor bland äldre

Vi behöver finna nya vägar för att effektivt förebygga och hantera fallolyckor bland äldre personer. Forskare vid Luleå tekniska universitet har tagit fram tekniska lösningar för undersökning, bedömning och som stöd till förebyggande insatser.

Fler nyheter

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror

Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.

Musikterapi som helare vid smärta

Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.