- Doing more: Att göra mer än det som är nödvändigt för uppgiften som ska genomföras. Här visas empati, respekt och förståelse för den äldre personens situation och behov. Kommunikationen som sker uppmuntrar involvering och delaktighet genom bekräftelse och medmänsklighet. Här finns hög grad av personcentrering och stödjande kommunikation.
- Doing with: Ett förhållningssätt som uppmuntrar och visar respekt för den äldre på ett sätt som främjar samarbete, inflytande och delaktighet. Skapar förutsättningar för hög grad av personcentrerad vård och ett respektfullt bemötande.
- Doing for: Uppgifter utförs på ett trevligt sätt åt den äldre personen. Det finns en personlig kontakt i samtalet, men saknas initiativ som involverar eller uppmuntrar den äldre personens delaktighet.
- Doing tasks: Ett mer uppgiftsfokuserat förhållningssätt som handlar om att snabbt och effektivt kan utföra de uppgifter som ska göras med minimal dialog och personlig kontakt.
Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten
– Samtal under hembesök påverkas av hur man talar med den äldre personen och avgör hur delaktig och respekterad personen känner sig, säger Annelie Sundler, professor och forskare inom personcentrerad kommunikation och bemötande i vården vid Röda korsets högskola, i ett pressmeddelande.
Hon har genomfört en studie där hon tillsammans med andra forskare har undersökt kommunikation och bemötande av äldre personer i samband med hemtjänstbesök.
Studien visar att det finns olika stilar för hur personal kan kommunicera och bemöta äldre personer. Och de olika sätten att kommunicera påverkar graden av delaktighet och personcentrering.
– Ett personcentrerat förhållningssätt handlar om att kunna visa respekt och empati i mötet med den äldre personen. Vårdpersonal kan skifta mellan olika stilar, beroende på situation och förutsättningar för hembesöken. Tidspress innebär en risk för mindre dialog och samtal. Att i samtalen kunna visa empati och förståelse är viktigt för äldres värdighet och välbefinnande, säger Annelie Sundler.
Känslomässiga och existentiella aspekter i samtalen ställer också krav på personalens empatiska och kommunikativa förmågor.
– Studien visar att det behövs organisatoriskt stöd och erkännande för en värdig och god vård som främjar ett empatiskt bemötande genom bra samtal och kommunikation i möten med äldre personer, säger Annelie Sundler.
Annelie J Sundler, Jessica Höglander, Tanja Gustafsson och Inger K Holmström (2026). Speaking with care: A qualitative study on communication styles in everyday nursing conversations with older persons. Publicerad i BMC geriatrics.
Relaterat
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…
Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…
Hos äldre i Rios gränder
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag…
Fler nyheter
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…