- Doing more: Att göra mer än det som är nödvändigt för uppgiften som ska genomföras. Här visas empati, respekt och förståelse för den äldre personens situation och behov. Kommunikationen som sker uppmuntrar involvering och delaktighet genom bekräftelse och medmänsklighet. Här finns hög grad av personcentrering och stödjande kommunikation.
- Doing with: Ett förhållningssätt som uppmuntrar och visar respekt för den äldre på ett sätt som främjar samarbete, inflytande och delaktighet. Skapar förutsättningar för hög grad av personcentrerad vård och ett respektfullt bemötande.
- Doing for: Uppgifter utförs på ett trevligt sätt åt den äldre personen. Det finns en personlig kontakt i samtalet, men saknas initiativ som involverar eller uppmuntrar den äldre personens delaktighet.
- Doing tasks: Ett mer uppgiftsfokuserat förhållningssätt som handlar om att snabbt och effektivt kan utföra de uppgifter som ska göras med minimal dialog och personlig kontakt.
Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten
– Samtal under hembesök påverkas av hur man talar med den äldre personen och avgör hur delaktig och respekterad personen känner sig, säger Annelie Sundler, professor och forskare inom personcentrerad kommunikation och bemötande i vården vid Röda korsets högskola, i ett pressmeddelande.
Hon har genomfört en studie där hon tillsammans med andra forskare har undersökt kommunikation och bemötande av äldre personer i samband med hemtjänstbesök.
Studien visar att det finns olika stilar för hur personal kan kommunicera och bemöta äldre personer. Och de olika sätten att kommunicera påverkar graden av delaktighet och personcentrering.
– Ett personcentrerat förhållningssätt handlar om att kunna visa respekt och empati i mötet med den äldre personen. Vårdpersonal kan skifta mellan olika stilar, beroende på situation och förutsättningar för hembesöken. Tidspress innebär en risk för mindre dialog och samtal. Att i samtalen kunna visa empati och förståelse är viktigt för äldres värdighet och välbefinnande, säger Annelie Sundler.
Känslomässiga och existentiella aspekter i samtalen ställer också krav på personalens empatiska och kommunikativa förmågor.
– Studien visar att det behövs organisatoriskt stöd och erkännande för en värdig och god vård som främjar ett empatiskt bemötande genom bra samtal och kommunikation i möten med äldre personer, säger Annelie Sundler.
Annelie J Sundler, Jessica Höglander, Tanja Gustafsson och Inger K Holmström (2026). Speaking with care: A qualitative study on communication styles in everyday nursing conversations with older persons. Publicerad i BMC geriatrics.
Relaterat
Teater väcker minnen till liv
I Kristinehamn gör publiken en tidsresa till minnenas värld genom sånger och berättelser. Teaterprojektet följs av forskare från Karlstads universitet.
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…
Vem har störst behov av tandvård?
Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör…
Fler nyheter
Tarmbakterier kopplas till skörhet hos äldre kvinnor
Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att…
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…
Mer utbildning om döden behövs
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för…