SBU:s upplysningstjänst (2021). Rehabilitering i utomhusmiljö vid demenssjukdom. SBU.
SBU svarar om rehabilitering utomhus för demenssjuka
Till SBU:s upplysningstjänst kan vem som helst skicka in en fråga om vilket vetenskapligt stöd en insats eller behandling kan ha. Nu har SBU besvarat frågan: Vilka vetenskapliga studier finns om effekter av rehabiliterande insatser utomhus för personer med demenssjukdom?
Efter en sökning hittade SBU:s experter endast två systematiska översikter av tillräckligt hög kvalitet för att kunna ge något rättvisande svar. Den ena var en kinesisk studie som undersökte vilken effekt trädgårdsterapi har på personer med demenssjukdom. Ur de 14 studier som inkluderades i översikten drog forskarna slutsatsen att det fanns vissa positiva skillnader i kognitiv funktion, agitation, positiv attityd och engagemang hos patienterna.
I en amerikansk översikt undersökte man bland annat om trädgårdspromenader i särskilda trädgårdar kan ha effekt på personer med alzheimer. Resultatet baserades på en enda studie, som visade en positiv effekt på agitationen, med störst effekt hos den som använde trädgården mest. En annan studie pekade på att tillgång till en promenadträdgård gav färre fall och en minskad användning av antidepressiva och antipsykotiska läkemedel. Dock var underlaget begränsat och studierna saknade kontrollgrupp.
Forskarna bakom de båda översikterna drar slutsatsen att underlaget är för skralt för att kunna dra några verkliga slutsatser kring trädgårdsbaserad terapi och att det behövs fler, och bättre designade, studier.
Relaterat

Många vinster med utomhuspromenader
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.
Fler nyheter

Stora skillnader i kommuners minutstyrning
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.

100-åringar har färre sjukdomar
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.

Äldre blir lyckligare med åren
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.