Foto: Unsplash

Screening kan förebygga stroke

Med hjälp av screening skulle det gå att hitta förmaksflimmer hos äldre, vilket skulle öka chansen att förebygga stroke. Dessutom skulle det spara pengar för hälso- och sjukvården.

Med hjälp av screeningtestet får man information som kan användas för att minska individens risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Linköpings universitet och Karolinska Institutet.

– Våra hälsoekonomiska beräkningar visar att screening till och med är en kostnadsbesparande intervention. Alltså: inte nog med att screeningen räddar liv och förebygger stroke, utan den sparar dessutom pengar för sjukvården om den införs, meddelar Lars-Åke Levin, professor vid Linköpings universitet på deras webbplats.

Risken för stroke är fem gånger högre för dem som har förmaksflimmer. Men det finns effektiv blodförtunnande behandling som kan förhindra att blodproppar bildas. Med screening kan vården hitta personer med förmaksflimmer, som inte har några symptom av sin sjukdom, och erbjuda dem blodförtunnande behandling som minskar risken för stroke.

Vissa kan känna av förmaksflimmer, men alla gör inte det även om de har det. Vid förmaksflimmer rör sig delar av hjärtat, förmaken, mycket snabbt och det leder till att hjärtats pumpförmåga blir sämre. Då kan blodet levra sig inne i hjärtat. Levrat blod kan sedan färdas från hjärtat upp till hjärnan och orsaka en blodpropp, eller stroke.

– Screeningen är en väldigt enkel intervention. I princip lägger man tummarna på en handhållen EKG-apparat, som mäter hjärtats aktivitet, och gör så två gånger om dagen i två veckor, säger Emma Svennberg forskare på Karolinska institutet.

Läs den vetenskapliga artikeln

Emma Svennberg, Johan Lyth och Lars Bernfort med flera (2022). Cost-effectiveness of opulation screening for atrial fibrillation: the STROKESTOP Study. European heart journal.

Relaterat

Så förändrades våra digitala vanor under pandemin

Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har…

E-hälsotjänster oftare en utmaning för äldre personer

I en ny avhandling har Anna Sjöström vid Umeå universitet undersökt hur primärvårdspatienter använder internet och e-hälsotjänster.

Rörelseforskning på labb i världsklass

Lunds universitet har startat ett experimentellt hälsovetenskapligt labb och samtidigt skapat en ny forskningsinriktning. Målet är att uppnå ett hälsosamt åldrande genom samverkan.

Fler nyheter

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar…

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde…

Telefonterapi och frågeformulär är till hjälp vid depression

Samtal med en psykolog på telefon hjälpte äldre personer med depression visar Johnny Pellas avhandling vid Uppsala universitet. Han kunde också fastställa att…