E Lindgren, J Sörenson, C Wattmo, I Kåreholt och K Nägga (2021). Differences in dementia care between Swedish-born and foreign-born from countries with different country level socioeconomic position: A nationwide register-based study. Journal of Alzheimer’s disease.
Sämre demensvård för utlandsfödda
En grupp forskare från Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet, Karolinska institutet, Linköpings universitet och Jönköping university har jämfört diagnos, behandling och vård av demenssjuka utlandsfödda och födda i Sverige. Och de har hittat skillnader, som de nu publicerar i Journal of Alzheimer’s disease.
Med hjälp av Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem, har forskarna kunnat samla data för demografiska variabler, kognitiva testresultat, diagnoser, behandlingar och interventioner efter diagnos. De har också samlat in data för ursprungsländers socioekonomiska status. 58 000 personer ingick i studien, varav 7 000 utlandsfödda.
Resultaten visade att utlandsfödda i genomsnitt fick sin diagnos vid yngre ålder och hade ett lägre MMSE-värde, vilket indikerar en allvarligare demenssjukdom. Det var också lägre chans att de fick en specificerad demensdiagnos, de fick i lägre grad bromsande mediciner och använde i stället mer neuroleptika än de Sverigefödda.
Skillnaderna mellan utlandsfödda och Sverigefödda i diagnos, behandling och vård var generellt större ju lägre ursprungslandets socioekonomiska status var. Forskarna framhåller i sin diskussion att det kan finnas många orsaker till denna ojämlikhet, exempelvis kommunikationsproblem eller livsstilsfaktorer, och de föreslår att framtida forskning nu inriktas på socioekonomiska faktorer kring behandlingen av demenssjuka.
Relaterat
Lägre demensrisk med bra kondition
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre…
Sjukdomstillstånd får hjärnan att åldras snabbare
Med hjälp av magnetkameraundersökningar har forskare jämfört 70-åringars biologiska hjärnålder. Det visade sig att kärlsjukdomar fick hjärnan att åldras snabbare, medan en hälsosam…
Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…
Fler nyheter
Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om…
Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya…
Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar…