Sämre demensvård för utlandsfödda

Diagnos, behandling och vård av demenssjuka beror till viss del på om patienten är född i Sverige eller inte. Dessutom kan ditt ursprungsland vara avgörande. Det visar ny, svensk forskning.

En grupp forskare från Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet, Karolinska institutet, Linköpings universitet och Jönköping university har jämfört diagnos, behandling och vård av demenssjuka utlandsfödda och födda i Sverige. Och de har hittat skillnader, som de nu publicerar i Journal of Alzheimer’s disease.

Med hjälp av Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem, har forskarna kunnat samla data för demografiska variabler, kognitiva testresultat, diagnoser, behandlingar och interventioner efter diagnos. De har också samlat in data för ursprungsländers socioekonomiska status. 58 000 personer ingick i studien, varav 7 000 utlandsfödda.

Resultaten visade att utlandsfödda i genomsnitt fick sin diagnos vid yngre ålder och hade ett lägre MMSE-värde, vilket indikerar en allvarligare demenssjukdom. Det var också lägre chans att de fick en specificerad demensdiagnos, de fick i lägre grad bromsande mediciner och använde i stället mer neuroleptika än de Sverigefödda.

Skillnaderna mellan utlandsfödda och Sverigefödda i diagnos, behandling och vård var generellt större ju lägre ursprungslandets socioekonomiska status var. Forskarna framhåller i sin diskussion att det kan finnas många orsaker till denna ojämlikhet, exempelvis kommunikationsproblem eller livsstilsfaktorer, och de föreslår att framtida forskning nu inriktas på socioekonomiska faktorer kring behandlingen av demenssjuka.

Läs artikeln

Relaterat

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror

Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att…

Musikterapi som helare vid smärta

Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på…

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar…

Fler nyheter

Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning…

Äldre man som tränar med gummiband

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke

Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar.…

En äldre kvinna sitter vid sitt köksbord och äter

Äta ensam måste inte vara ett problem

Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie…