Sämre demensvård för utlandsfödda

Diagnos, behandling och vård av demenssjuka beror till viss del på om patienten är född i Sverige eller inte. Dessutom kan ditt ursprungsland vara avgörande. Det visar ny, svensk forskning.

En grupp forskare från Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet, Karolinska institutet, Linköpings universitet och Jönköping university har jämfört diagnos, behandling och vård av demenssjuka utlandsfödda och födda i Sverige. Och de har hittat skillnader, som de nu publicerar i Journal of Alzheimer’s disease.

Med hjälp av Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem, har forskarna kunnat samla data för demografiska variabler, kognitiva testresultat, diagnoser, behandlingar och interventioner efter diagnos. De har också samlat in data för ursprungsländers socioekonomiska status. 58 000 personer ingick i studien, varav 7 000 utlandsfödda.

Resultaten visade att utlandsfödda i genomsnitt fick sin diagnos vid yngre ålder och hade ett lägre MMSE-värde, vilket indikerar en allvarligare demenssjukdom. Det var också lägre chans att de fick en specificerad demensdiagnos, de fick i lägre grad bromsande mediciner och använde i stället mer neuroleptika än de Sverigefödda.

Skillnaderna mellan utlandsfödda och Sverigefödda i diagnos, behandling och vård var generellt större ju lägre ursprungslandets socioekonomiska status var. Forskarna framhåller i sin diskussion att det kan finnas många orsaker till denna ojämlikhet, exempelvis kommunikationsproblem eller livsstilsfaktorer, och de föreslår att framtida forskning nu inriktas på socioekonomiska faktorer kring behandlingen av demenssjuka.

Läs artikeln

Relaterat

Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög,…

Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik

Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis…

Omslag Äldre i Centrum nummer 4 2022

Tema Samverkan i Äldre i Centrum #3/2022

I #3/22 är temat samverkan mellan vård- och omsorgsgivare för äldre. Tidningen bjuder också på reportage om forskningsmiljön Aging research center – ARC…

Fler nyheter

Allt fler äldre med infektionsdiagnos på sjukhus

Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn för personer med infektionsdiagnos från 11 till 21 procent. Ökningen är störst bland äldre personer över…

Äldre kvinna i sjukhusmiljö i samtal med läkare och sköterska

Låg kunskap om äldre med hiv

Det blir allt fler äldre som lever med hiv. Men det saknas kunskap inom hälso- och sjukvården om hur det är att vara…

En tjänsteman sitt vid sitt skrivbord

Ditt jobb kan öka risken för kognitiv nedsättning

Dina arbetsuppgifter påverkar hur hög risk du har för kognitiv nedsättning längre fram i livet. Det visar en studie som bygger på befolkningsstudierna…