Caroline Fischl. Foto: Géza Fischl
– Inte minst i dessa corona-tider kan dator och smart mobiltelefon vara mycket värdefulla för att bryta isolering och för olika former av service, men många äldre behöver stöd att ta sig över den tröskel det innebär att komma igång, säger nydisputerade Caroline Fischl, som är legitimerad arbetsterapeut i Filippinerna och Sverige samt har masterexamen i ergonomi och magisterexamen i arbetsterapi.
I sin avhandling har hon följt sammanlagt 46 personer i ålder 66 till 95 år i norra Sverige. Studierna genomfördes före den nuvarande coronapandemin. Många äldre upplevde att både de sociala nätverken och den samhällsservice de kan ta del av minskar – särskilt på landsbygden – och att den digitala tekniken delvis kan kompensera för det.
Genomgående välkomnade studiedeltagarna den digitala tekniken i sig. Men de upplevde också olika svårigheter att nyttja den. Därför studerade Caroline Fischl hur ett strukturerat tillvägagångssätt för att skräddarsy stöd för äldres engagemang i digitala aktiviteter kan utformas. Stödet innefattar olika individualiserade interventionsstrategier, såsom att anpassa visuella inställningar på den digitala enheten och skapa instruktionsmaterial baserat på äldres behov och preferenser.
Det gick även att se att en avgörande faktor för att den äldre ska använda digital teknik är att den känns relevant i den egna tillvaron. Relevans handlar enligt Caroline Fischl inte bara om att en äldre person ska känna sig intresserad av eller nyfiken på digital teknik, utan om teknikens användbarhet i överensstämmelse med personens mål, behov och värderingar. Att uppleva att man har val och kan utöva kontroll över sig själv och miljön är också viktig för att äldre ska kunna engagera sig mer frekvent i de aktiviteterna.
– Att hjälpa äldre att hitta relevans för digital teknik och att uppleva val och kontroll är en del av de skräddarsydda stöden, säger Caroline Fischl.
I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…
I framtiden kommer hemmen vara bättre anpassade att åldras i tack vare utvecklingen inom hälso- och välfärdsteknik. Nordiska forskarnätverket redogör under NKG 2024 för hur äldreomsorgens utmaningar kan lösas.
En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare om man upptäcker att någon har problem med tidsuppfattning.
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
