Varje år tar cirka 1 500 personer sina liv i Sverige. Tidigare forskning visar att antalet självmord minskar under en kris, till exempel en naturkatastrof, men ökar efter att krisen har gått över. Med coronavirusets framfart förväntas samma trend, framför allt på grund av den sociala isoleringen, skriver Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP.
Över hälften av Sveriges äldre rapporterade redan innan coronapandemin att de ofta eller då och då kände sig ensamma. Det behövs därför särskilda ansträngningar för att minska ensamheten hos äldre som i dag får sina kontakter i vardagen förminskade. NASP råder att man kontaktar personer som kan ha det svårt via exempelvis telefon, sms eller sociala medier.
”Hör av dig regelbundet för att fråga hur personen mår och hur dennes dag har varit för att visa att du finns som stöd. Var inte rädd att fråga om personen har tankar om självmord. Personer med självmordstankar upplever det oftast som en lättnad att få prata om dessa känslor med någon som visar att den är villig att lyssna och prata om ämnet”, lyder rådet.
Dessutom kan man fundera över sitt språkbruk och använda begreppet fysisk distansering istället för social distansering. Det skriver forskarna Danuta Wasserman, Rutger van der Gaag och Jan Wise från den etiska kommittén vid European psychiatric association, i ett brev publicerat i tidskriften Science. Enligt dem skulle begreppet fysisk distansering vara tydligare eftersom tanken är att förhindra att viruset sprids i samhället. Social distansering kan däremot lätt tolkas som att man blir socialt bortstött och utesluten.
”Det finns många grupper som har en stor sårbarhet för coronaviruset, i synnerhet de äldre. Dessa grupper är extremt känsliga för vilket språkbruk som används liksom attityder och resurser”, skriver forskarna.
NASP:s artikel om självmord och självskada finns att läsa på centrumets webbplats tillsammans med brevet från forskarna.
I #3/22 är temat samverkan mellan vård- och omsorgsgivare för äldre. Tidningen bjuder också på reportage om forskningsmiljön Aging research center – ARC och om ett samarbete kring att förebygga försvinnanden av personer med kognitiv svikt.
Även individer med vård, omsorg och stöd har rätt att uttrycka känslor och dela nära relationer.
Det här är en berättelse om hur det gick till när lagen om kommunalt stöd till anhörigvårdare blev till och hur svårt det kan vara för staten att styra äldreomsorgen.
36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög, men åtminstone lägre än året innan. Det framgår av Vård- och omsorgsanalys nya rapport.
Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis undersöka i ett nytt projekt.
Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn för personer med infektionsdiagnos från 11 till 21 procent. Ökningen är störst bland äldre personer över 80 år. Det visar en ny studie av forskare från Lunds universitet.
