Varje år tar cirka 1 500 personer sina liv i Sverige. Tidigare forskning visar att antalet självmord minskar under en kris, till exempel en naturkatastrof, men ökar efter att krisen har gått över. Med coronavirusets framfart förväntas samma trend, framför allt på grund av den sociala isoleringen, skriver Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP.
Över hälften av Sveriges äldre rapporterade redan innan coronapandemin att de ofta eller då och då kände sig ensamma. Det behövs därför särskilda ansträngningar för att minska ensamheten hos äldre som i dag får sina kontakter i vardagen förminskade. NASP råder att man kontaktar personer som kan ha det svårt via exempelvis telefon, sms eller sociala medier.
”Hör av dig regelbundet för att fråga hur personen mår och hur dennes dag har varit för att visa att du finns som stöd. Var inte rädd att fråga om personen har tankar om självmord. Personer med självmordstankar upplever det oftast som en lättnad att få prata om dessa känslor med någon som visar att den är villig att lyssna och prata om ämnet”, lyder rådet.
Dessutom kan man fundera över sitt språkbruk och använda begreppet fysisk distansering istället för social distansering. Det skriver forskarna Danuta Wasserman, Rutger van der Gaag och Jan Wise från den etiska kommittén vid European psychiatric association, i ett brev publicerat i tidskriften Science. Enligt dem skulle begreppet fysisk distansering vara tydligare eftersom tanken är att förhindra att viruset sprids i samhället. Social distansering kan däremot lätt tolkas som att man blir socialt bortstött och utesluten.
”Det finns många grupper som har en stor sårbarhet för coronaviruset, i synnerhet de äldre. Dessa grupper är extremt känsliga för vilket språkbruk som används liksom attityder och resurser”, skriver forskarna.
NASP:s artikel om självmord och självskada finns att läsa på centrumets webbplats tillsammans med brevet från forskarna.
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.
För äldre personer som har hemtjänst är det viktigt med personligt relevanta aktiviteter för att kunna vara socialt delaktiga och känna gemenskap. Det visar en avhandling från Umeå universitet som också pekar på att bristande hemtjänstkvalitet bidrar till ensamhet.
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.
