Avhandlingen har analyserat patinter som har blivit hänvisade till grundbehandling för höft- och knäartros. Data är hämtad från kvalitetsregistren Svenska artrosregistret och Svenska ledprotesregistret, samt Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen. Sammanlagt 72 069 patienter med artros har ingått i de fem olika delstudierna i avhandlingen.
Socioekonomi påverkar vilken artrosbehandling man får
Behandling vid höft- och knäartros påverkas i stor omfattning av patientens socioekonomiska situation. Det visar en avhandling från Linköpings universitet. Resultaten pekar också på att sjukvården behöver mer kunskap om vilket stöd och bemötande patienter behöver för att lindra sjukdomen.
Ledsjukdomen artros drabbar var fjärde svensk över 45 år och är vanligast hos äldre personer. I dag finns det inget botemedel mot sjukdomen, och den behandling som finns är till för att lindra symptomen. Grundbehandlingen består oftast av patientutbildning och träning, men det finns också ytterligare former av behandling såsom läkemedel och hjälpmedel, samt protesoperation.
En avhandling från Linköpings universitet visar att en patients socioekonomiska situation kan påverka vilken behandling de får. Patienter med höft- och knäartros med hög socioekonomi oftare hänvisas till grundbehandling. Det i sig innebär att grundbehandlingen för artros inte når personer har lägre socioekonomi, som ofta har en högre sjukdomsbörda. Resultatet förvånar fysioterapeuten Kristin Gustafsson som har skrivit avhandlingen.
– Vi lever i Sverige där vi tror att vi inte har så stora skillnader i socioekonomi, men ändå är det en faktor som slår igenom. Det får oss att tänka på hur jämlik vården egentligen är, säger hon i ett pressmeddelande.
En av delstudierna, där Kristin Gustafsson har intervjuat patienter, visar att de som uttrycker önskemål om operation när de blir hänvisade till grundbehandling, har olika perspektiv på sjukvård och egenvård vid artros. Vissa har ett passivt förhållningssätt, medan andra vill ta kontroll över artrosen. En annan delstudie pekar på att det finns ett samband mellan att de som vill ha en operation eller även har svåra artrossymptom, till slut får ingreppet senare.
– Att kirurgi blir mer aktuellt hos de som önskar operation eller som har mer uttalade symptom är inte så konstigt. Men att högre socioekonomi är en nästan lika starkt bidragande faktor är mer förvånande, säger Kristin Gustafsson.
Sjukvården behöver också lära sig mer om vilket stöd och bemötande patienter med artros ska få, beroende på förutsättningar och personlig inställning till sjukdomen, enligt avhandlingen.
– Sjukvården kan utvecklas om det bättre går att förstå hur olika patienter hanterar sin artros. I dag vet vi inte tillräckligt om varför vissa försämras i sin sjukdom eller får sämre resultat efter operation. Vi behöver förstå vilka faktorer som påverkar och nästa steg är att identifiera de patienter som behöver enklare stöttning och de som behöver ännu mer stöd.
Fakta
Avhandlingens data
Läs avhandlingen i sin helhet
Kristin Gustafsson (2023). Hip and knee osteoarthritis: Who are patients referred to first-line intervention and what happens to them? Doktorsavhandling. Linköpings universitet.
Delstudier
I. K Gustafsson, J Kvist, M Eriksson, L E Dahlberg och O Rolfsson (2020). Socioeconomic status of patients in a Swedish national self-management program for osteoarthritis compared with the general population: a descriptive observational study. Publicerad i Bmc musculoskeletal disorders.
II. K Gustafsson, J Kvist, M Eriksson, A Dell’Isola, C Zhou, L E Dahlberg et al. (2021). Health status of individuals referred to first-line intervention for hip and knee osteoarthritis compared with the general population: an observational register-based study. Publicerad i Bmj open.
III. K Gustafsson, K A Josefsson, M Eriksson, O Rolfson och J Kvist (2023). Perspectives on health care and self-management of osteoarthritis among patients who desire surgery: A qualitative interview study. Publicerad i Physiotherapy theory and practice.
IV. K Gustafsson, J Kvist, C Zhou, M Eriksson och O Rolfson (2022). Progression to arthroplasty surgery among patients with hip and knee osteoarthritis: a study from the Swedish BOA register. Publicerad i The bone and joint journal.
V. K Gustafsson, J Kvist, M Eriksson och O Rolfson (2023). What factors identified in initial osteoarthritis management are associated with poor patient-reported outcomes after THA? A register based study. Publicerad i Clinical orthopaedics and related research.
Relaterat
Vem har störst behov av tandvård?
Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör för att identifiera vårdbehoven hos äldre, skriver debattörerna.
Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer
Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.
Tarmbakterier kopplas till skörhet
Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att resultaten kan användas för att identifiera äldre personer med ökad risk för försämrad hälsa.
Fler nyheter
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Mer utbildning om döden behövs
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.
Detta kan leda till trafikolyckor bland äldre personer
Det finns medicinska tillstånd som påverkar äldre personers körförmåga. Dessa sjukdomar leder till ökad risk för trafikolyckor, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
