Avhandlingen har analyserat patinter som har blivit hänvisade till grundbehandling för höft- och knäartros. Data är hämtad från kvalitetsregistren Svenska artrosregistret och Svenska ledprotesregistret, samt Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen. Sammanlagt 72 069 patienter med artros har ingått i de fem olika delstudierna i avhandlingen.
Socioekonomi påverkar vilken artrosbehandling man får
Ledsjukdomen artros drabbar var fjärde svensk över 45 år och är vanligast hos äldre personer. I dag finns det inget botemedel mot sjukdomen, och den behandling som finns är till för att lindra symptomen. Grundbehandlingen består oftast av patientutbildning och träning, men det finns också ytterligare former av behandling såsom läkemedel och hjälpmedel, samt protesoperation.
En avhandling från Linköpings universitet visar att en patients socioekonomiska situation kan påverka vilken behandling de får. Patienter med höft- och knäartros med hög socioekonomi oftare hänvisas till grundbehandling. Det i sig innebär att grundbehandlingen för artros inte når personer har lägre socioekonomi, som ofta har en högre sjukdomsbörda. Resultatet förvånar fysioterapeuten Kristin Gustafsson som har skrivit avhandlingen.
– Vi lever i Sverige där vi tror att vi inte har så stora skillnader i socioekonomi, men ändå är det en faktor som slår igenom. Det får oss att tänka på hur jämlik vården egentligen är, säger hon i ett pressmeddelande.
En av delstudierna, där Kristin Gustafsson har intervjuat patienter, visar att de som uttrycker önskemål om operation när de blir hänvisade till grundbehandling, har olika perspektiv på sjukvård och egenvård vid artros. Vissa har ett passivt förhållningssätt, medan andra vill ta kontroll över artrosen. En annan delstudie pekar på att det finns ett samband mellan att de som vill ha en operation eller även har svåra artrossymptom, till slut får ingreppet senare.
– Att kirurgi blir mer aktuellt hos de som önskar operation eller som har mer uttalade symptom är inte så konstigt. Men att högre socioekonomi är en nästan lika starkt bidragande faktor är mer förvånande, säger Kristin Gustafsson.
Sjukvården behöver också lära sig mer om vilket stöd och bemötande patienter med artros ska få, beroende på förutsättningar och personlig inställning till sjukdomen, enligt avhandlingen.
– Sjukvården kan utvecklas om det bättre går att förstå hur olika patienter hanterar sin artros. I dag vet vi inte tillräckligt om varför vissa försämras i sin sjukdom eller får sämre resultat efter operation. Vi behöver förstå vilka faktorer som påverkar och nästa steg är att identifiera de patienter som behöver enklare stöttning och de som behöver ännu mer stöd.
Kristin Gustafsson (2023). Hip and knee osteoarthritis: Who are patients referred to first-line intervention and what happens to them? Doktorsavhandling. Linköpings universitet.
Delstudier
I. K Gustafsson, J Kvist, M Eriksson, L E Dahlberg och O Rolfsson (2020). Socioeconomic status of patients in a Swedish national self-management program for osteoarthritis compared with the general population: a descriptive observational study. Publicerad i Bmc musculoskeletal disorders.
II. K Gustafsson, J Kvist, M Eriksson, A Dell’Isola, C Zhou, L E Dahlberg et al. (2021). Health status of individuals referred to first-line intervention for hip and knee osteoarthritis compared with the general population: an observational register-based study. Publicerad i Bmj open.
III. K Gustafsson, K A Josefsson, M Eriksson, O Rolfson och J Kvist (2023). Perspectives on health care and self-management of osteoarthritis among patients who desire surgery: A qualitative interview study. Publicerad i Physiotherapy theory and practice.
IV. K Gustafsson, J Kvist, C Zhou, M Eriksson och O Rolfson (2022). Progression to arthroplasty surgery among patients with hip and knee osteoarthritis: a study from the Swedish BOA register. Publicerad i The bone and joint journal.
V. K Gustafsson, J Kvist, M Eriksson och O Rolfson (2023). What factors identified in initial osteoarthritis management are associated with poor patient-reported outcomes after THA? A register based study. Publicerad i Clinical orthopaedics and related research.
Relaterat

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan
Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar
På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv
Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.
Fler nyheter

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer
Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet som med hjälp av artificiell intelligens och genanalyser har identifierat nya biomarkörer för cancerformen.

Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd
Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.

Äta ensam kan ge sämre matrutiner
Äldre personer som äter ensamma köper mer färdigköpt mat och äter färre antal måltider per dag än de som äter tillsammans med andra. Det visar en avhandling från Uppsala universitet som pekar på att det finns ett samband mellan ensamätande…