Socioekonomi påverkar vilken artrosbehandling man får

Behandling vid höft- och knäartros påverkas i stor omfattning av patientens socioekonomiska situation. Det visar en avhandling från Linköpings universitet. Resultaten pekar också på att sjukvården behöver mer kunskap om vilket stöd och bemötande patienter behöver för att lindra sjukdomen.

Ledsjukdomen artros drabbar var fjärde svensk över 45 år och är vanligast hos äldre personer. I dag finns det inget botemedel mot sjukdomen, och den behandling som finns är till för att lindra symptomen. Grundbehandlingen består oftast av patientutbildning och träning, men det finns också ytterligare former av behandling såsom läkemedel och hjälpmedel, samt protesoperation.

En avhandling från Linköpings universitet visar att en patients socioekonomiska situation kan påverka vilken behandling de får. Patienter med höft- och knäartros med hög socioekonomi oftare hänvisas till grundbehandling. Det i sig innebär att grundbehandlingen för artros inte når personer har lägre socioekonomi, som ofta har en högre sjukdomsbörda. Resultatet förvånar fysioterapeuten Kristin Gustafsson som har skrivit avhandlingen.

– Vi lever i Sverige där vi tror att vi inte har så stora skillnader i socioekonomi, men ändå är det en faktor som slår igenom. Det får oss att tänka på hur jämlik vården egentligen är, säger hon i ett pressmeddelande.

En av delstudierna, där Kristin Gustafsson har intervjuat patienter, visar att de som uttrycker önskemål om operation när de blir hänvisade till grundbehandling, har olika perspektiv på sjukvård och egenvård vid artros. Vissa har ett passivt förhållningssätt, medan andra vill ta kontroll över artrosen. En annan delstudie pekar på att det finns ett samband mellan att de som vill ha en operation eller även har svåra artrossymptom, till slut får ingreppet senare.

– Att kirurgi blir mer aktuellt hos de som önskar operation eller som har mer uttalade symptom är inte så konstigt. Men att högre socioekonomi är en nästan lika starkt bidragande faktor är mer förvånande, säger Kristin Gustafsson.

Sjukvården behöver också lära sig mer om vilket stöd och bemötande patienter med artros ska få, beroende på förutsättningar och personlig inställning till sjukdomen, enligt avhandlingen.

– Sjukvården kan utvecklas om det bättre går att förstå hur olika patienter hanterar sin artros. I dag vet vi inte tillräckligt om varför vissa försämras i sin sjukdom eller får sämre resultat efter operation. Vi behöver förstå vilka faktorer som påverkar och nästa steg är att identifiera de patienter som behöver enklare stöttning och de som behöver ännu mer stöd.

Fakta
Avhandlingens data

Avhandlingen har analyserat patinter som har blivit hänvisade till grundbehandling för höft- och knäartros. Data är hämtad från kvalitetsregistren Svenska artrosregistret och Svenska ledprotesregistret, samt Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen. Sammanlagt 72 069 patienter med artros har ingått i de fem olika delstudierna i avhandlingen.

Läs avhandlingen i sin helhet

Kristin Gustafsson (2023). Hip and knee osteoarthritis: Who are patients referred to first-line intervention and what happens to them? Doktorsavhandling. Linköpings universitet.

Delstudier

I. K Gustafsson, J Kvist, M Eriksson, L E Dahlberg och O Rolfsson (2020). Socioeconomic status of patients in a Swedish national self-management program for osteoarthritis compared with the general population: a descriptive observational study. Publicerad i Bmc musculoskeletal disorders.

II. K Gustafsson, J Kvist, M Eriksson, A Dell’Isola, C Zhou, L E Dahlberg et al. (2021). Health status of individuals referred to first-line intervention for hip and knee osteoarthritis compared with the general population: an observational register-based study. Publicerad i Bmj open.

III. K Gustafsson, K A Josefsson, M Eriksson, O Rolfson och J Kvist (2023). Perspectives on health care and self-management of osteoarthritis among patients who desire surgery: A qualitative interview study. Publicerad i Physiotherapy theory and practice.

IV. K Gustafsson, J Kvist, C Zhou, M Eriksson och O Rolfson (2022). Progression to arthroplasty surgery among patients with hip and knee osteoarthritis: a study from the Swedish BOA register. Publicerad i The bone and joint journal.

V. K Gustafsson, J Kvist, M Eriksson och O Rolfson (2023). What factors identified in initial osteoarthritis management are associated with poor patient-reported outcomes after THA? A register based study. Publicerad i Clinical orthopaedics and related research.

Relaterat

Äldre kvinna borstar tänderna med en eltandborste framför spegeln

Bättre livskvalitet med smart tandborste

Med hjälp av sensorer kan en smart, intelligent eltandborste göra stor skillnad för äldre personers munhälsa och livskvalitet. Det visar en avhandling från Blekinge tekniska högskola.

Med träningsprogram och olika förebyggande insatser kan fallolyckor minskas ordentligt, visar ny studie. Foto: Mostphotos

Så kan äldres fallolyckor förebyggas

Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa patienter, enligt Sölve Elmståhl, professor i geriatrik och ansvarig för studien.

Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande

Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.

Fler nyheter

Äldre par sitter i soffa där kvinnan är ledsen, men inte mannen

Så kan demens påverka empatiförmågan

Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan som friska personer när de bevittnar andras smärta.

Personer med parkinson får hjälp att bryta ensamhet

En ny app kan hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att bryta isolering och ensamhet. Forskaren Gomathi Thangavel, Örebro universitet, har utvecklat tekniken tillsammans med målgruppen.

Många kommuner delar upp arbetet i hemtjänsten

Att dela upp arbetet i mer och mindre kvalificerade uppgifter kan vara en lösning på problemen med kompetensförsörjningen i äldreomsorgen. Socialstyrelsen har kartlagt hur kommunerna använder arbetsdifferentiering.