Avhandlingen har analyserat patinter som har blivit hänvisade till grundbehandling för höft- och knäartros. Data är hämtad från kvalitetsregistren Svenska artrosregistret och Svenska ledprotesregistret, samt Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen. Sammanlagt 72 069 patienter med artros har ingått i de fem olika delstudierna i avhandlingen.
Socioekonomi påverkar vilken artrosbehandling man får
Ledsjukdomen artros drabbar var fjärde svensk över 45 år och är vanligast hos äldre personer. I dag finns det inget botemedel mot sjukdomen, och den behandling som finns är till för att lindra symptomen. Grundbehandlingen består oftast av patientutbildning och träning, men det finns också ytterligare former av behandling såsom läkemedel och hjälpmedel, samt protesoperation.
En avhandling från Linköpings universitet visar att en patients socioekonomiska situation kan påverka vilken behandling de får. Patienter med höft- och knäartros med hög socioekonomi oftare hänvisas till grundbehandling. Det i sig innebär att grundbehandlingen för artros inte når personer har lägre socioekonomi, som ofta har en högre sjukdomsbörda. Resultatet förvånar fysioterapeuten Kristin Gustafsson som har skrivit avhandlingen.
– Vi lever i Sverige där vi tror att vi inte har så stora skillnader i socioekonomi, men ändå är det en faktor som slår igenom. Det får oss att tänka på hur jämlik vården egentligen är, säger hon i ett pressmeddelande.
En av delstudierna, där Kristin Gustafsson har intervjuat patienter, visar att de som uttrycker önskemål om operation när de blir hänvisade till grundbehandling, har olika perspektiv på sjukvård och egenvård vid artros. Vissa har ett passivt förhållningssätt, medan andra vill ta kontroll över artrosen. En annan delstudie pekar på att det finns ett samband mellan att de som vill ha en operation eller även har svåra artrossymptom, till slut får ingreppet senare.
– Att kirurgi blir mer aktuellt hos de som önskar operation eller som har mer uttalade symptom är inte så konstigt. Men att högre socioekonomi är en nästan lika starkt bidragande faktor är mer förvånande, säger Kristin Gustafsson.
Sjukvården behöver också lära sig mer om vilket stöd och bemötande patienter med artros ska få, beroende på förutsättningar och personlig inställning till sjukdomen, enligt avhandlingen.
– Sjukvården kan utvecklas om det bättre går att förstå hur olika patienter hanterar sin artros. I dag vet vi inte tillräckligt om varför vissa försämras i sin sjukdom eller får sämre resultat efter operation. Vi behöver förstå vilka faktorer som påverkar och nästa steg är att identifiera de patienter som behöver enklare stöttning och de som behöver ännu mer stöd.
Kristin Gustafsson (2023). Hip and knee osteoarthritis: Who are patients referred to first-line intervention and what happens to them? Doktorsavhandling. Linköpings universitet.
Delstudier
I. K Gustafsson, J Kvist, M Eriksson, L E Dahlberg och O Rolfsson (2020). Socioeconomic status of patients in a Swedish national self-management program for osteoarthritis compared with the general population: a descriptive observational study. Publicerad i Bmc musculoskeletal disorders.
II. K Gustafsson, J Kvist, M Eriksson, A Dell’Isola, C Zhou, L E Dahlberg et al. (2021). Health status of individuals referred to first-line intervention for hip and knee osteoarthritis compared with the general population: an observational register-based study. Publicerad i Bmj open.
III. K Gustafsson, K A Josefsson, M Eriksson, O Rolfson och J Kvist (2023). Perspectives on health care and self-management of osteoarthritis among patients who desire surgery: A qualitative interview study. Publicerad i Physiotherapy theory and practice.
IV. K Gustafsson, J Kvist, C Zhou, M Eriksson och O Rolfson (2022). Progression to arthroplasty surgery among patients with hip and knee osteoarthritis: a study from the Swedish BOA register. Publicerad i The bone and joint journal.
V. K Gustafsson, J Kvist, M Eriksson och O Rolfson (2023). What factors identified in initial osteoarthritis management are associated with poor patient-reported outcomes after THA? A register based study. Publicerad i Clinical orthopaedics and related research.
Relaterat
50 miljoner till forskning om anhöriga och äldre i krig
Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från osynlig anhörigvård till äldre människor i krig.
Så kan dålig sömn påverka åldrandet
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Akutvården inte anpassad för äldre patienter
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
Fler nyheter
Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte
Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor av statsbidraget oanvänt, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Allt fler 65-plussare arbetar
Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna, än de som är födda på 1940-talet. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.
Sjuksköterskors ledarskap avgörande i livets slutskede
I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar en studie från Mittuniversitetet som ger en inblick i sjuksköterskors ledarskap.