Avhandlingen har analyserat patinter som har blivit hänvisade till grundbehandling för höft- och knäartros. Data är hämtad från kvalitetsregistren Svenska artrosregistret och Svenska ledprotesregistret, samt Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen. Sammanlagt 72 069 patienter med artros har ingått i de fem olika delstudierna i avhandlingen.
Socioekonomi påverkar vilken artrosbehandling man får
Behandling vid höft- och knäartros påverkas i stor omfattning av patientens socioekonomiska situation. Det visar en avhandling från Linköpings universitet. Resultaten pekar också på att sjukvården behöver mer kunskap om vilket stöd och bemötande patienter behöver för att lindra sjukdomen.
Ledsjukdomen artros drabbar var fjärde svensk över 45 år och är vanligast hos äldre personer. I dag finns det inget botemedel mot sjukdomen, och den behandling som finns är till för att lindra symptomen. Grundbehandlingen består oftast av patientutbildning och träning, men det finns också ytterligare former av behandling såsom läkemedel och hjälpmedel, samt protesoperation.
En avhandling från Linköpings universitet visar att en patients socioekonomiska situation kan påverka vilken behandling de får. Patienter med höft- och knäartros med hög socioekonomi oftare hänvisas till grundbehandling. Det i sig innebär att grundbehandlingen för artros inte når personer har lägre socioekonomi, som ofta har en högre sjukdomsbörda. Resultatet förvånar fysioterapeuten Kristin Gustafsson som har skrivit avhandlingen.
– Vi lever i Sverige där vi tror att vi inte har så stora skillnader i socioekonomi, men ändå är det en faktor som slår igenom. Det får oss att tänka på hur jämlik vården egentligen är, säger hon i ett pressmeddelande.
En av delstudierna, där Kristin Gustafsson har intervjuat patienter, visar att de som uttrycker önskemål om operation när de blir hänvisade till grundbehandling, har olika perspektiv på sjukvård och egenvård vid artros. Vissa har ett passivt förhållningssätt, medan andra vill ta kontroll över artrosen. En annan delstudie pekar på att det finns ett samband mellan att de som vill ha en operation eller även har svåra artrossymptom, till slut får ingreppet senare.
– Att kirurgi blir mer aktuellt hos de som önskar operation eller som har mer uttalade symptom är inte så konstigt. Men att högre socioekonomi är en nästan lika starkt bidragande faktor är mer förvånande, säger Kristin Gustafsson.
Sjukvården behöver också lära sig mer om vilket stöd och bemötande patienter med artros ska få, beroende på förutsättningar och personlig inställning till sjukdomen, enligt avhandlingen.
– Sjukvården kan utvecklas om det bättre går att förstå hur olika patienter hanterar sin artros. I dag vet vi inte tillräckligt om varför vissa försämras i sin sjukdom eller får sämre resultat efter operation. Vi behöver förstå vilka faktorer som påverkar och nästa steg är att identifiera de patienter som behöver enklare stöttning och de som behöver ännu mer stöd.
Fakta
Avhandlingens data
Läs avhandlingen i sin helhet
Kristin Gustafsson (2023). Hip and knee osteoarthritis: Who are patients referred to first-line intervention and what happens to them? Doktorsavhandling. Linköpings universitet.
Delstudier
I. K Gustafsson, J Kvist, M Eriksson, L E Dahlberg och O Rolfsson (2020). Socioeconomic status of patients in a Swedish national self-management program for osteoarthritis compared with the general population: a descriptive observational study. Publicerad i Bmc musculoskeletal disorders.
II. K Gustafsson, J Kvist, M Eriksson, A Dell’Isola, C Zhou, L E Dahlberg et al. (2021). Health status of individuals referred to first-line intervention for hip and knee osteoarthritis compared with the general population: an observational register-based study. Publicerad i Bmj open.
III. K Gustafsson, K A Josefsson, M Eriksson, O Rolfson och J Kvist (2023). Perspectives on health care and self-management of osteoarthritis among patients who desire surgery: A qualitative interview study. Publicerad i Physiotherapy theory and practice.
IV. K Gustafsson, J Kvist, C Zhou, M Eriksson och O Rolfson (2022). Progression to arthroplasty surgery among patients with hip and knee osteoarthritis: a study from the Swedish BOA register. Publicerad i The bone and joint journal.
V. K Gustafsson, J Kvist, M Eriksson och O Rolfson (2023). What factors identified in initial osteoarthritis management are associated with poor patient-reported outcomes after THA? A register based study. Publicerad i Clinical orthopaedics and related research.
Relaterat
Skillnader i äldres psykiska hälsa
De allra flesta äldre anser att de mår psykiskt bra. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper och en del efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, visar en kartläggning från Folkhälsomyndigheten.
”Om blickar som längtar ut”
Utevistelse har positiva effekter för hälsan. Ändå är det många äldre som inte har möjlighet att ta sig ut, skriver Madeleine Liljegren, som forskar om utemiljöer.
Läs nya numret av Äldre i Centrum här!
Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.
Fler nyheter
Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.
Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Personal målar möten med döden
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.
