Här kan du läsa Socialstyrelsens rapport Återinskrivningar av multisjuka och sköra äldre.
SoS: Åtgärda vården för de mest sjuka äldre
Socialstyrelsen följer sedan lång tid hur vanligt det är att en patient som vårdats på sjukhus oplanerat skrivs in på nytt inom 30 dagar. En ny undersökning visar att omfattningen av sådana återinskrivningar förändrats mycket lite de senaste tio åren. Under 2019 följdes 28 procent av sjukhusvistelserna i gruppen mest sjuka äldre av en återinskrivning. Andelen var 25 procent 2010. 18 procent av återinskrivningarna skedde redan inom tre dagar och i 38 procent av fallen kom patienten tillbaka inom en vecka.
– Upprepade sjukhusvistelser kan vara mycket påfrestande för en skör, multisjuk person. En återinskrivning kan vara ett tecken på att behandlingen på sjukhuset inte gett tillräcklig effekt, eller att primärvårdens och socialtjänstens mottagande, samarbete och uppföljning efter utskrivning inte har fungerat på bästa sätt. Vi ser att det behövs fler insatser för förbättra vården, säger Johan Fastbom, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsen ser behov av att hemsjukvården har rutiner för att i tid behandla sjukdomar och tillstånd i den äldres hem, innan de förvärras och kräver sjukhusvård. Det finns också behov av rutiner som möjliggör läkarbedömningar i hemmet dygnet runt alla dagar i veckan. Myndigheten anser att hemtjänsten behöver involveras mer i det riskförebyggande arbetet, för att i ett tidigt skede uppmärksamma om en person visar tecken på att försämras.
– Att återinskrivningar av de mest sjuka äldre fortfarande är lika vanliga aktualiserar behovet av att stärka den nära vården, säger Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd vid Socialstyrelsen.
I undersökningen har Socialstyrelsen intervjuat tio regioner om hur de arbetar för att förebygga återinskrivningar av multisjuka och sköra äldre. Några exempel på insatser är mobila team, hemgångsteam och särskilda samordnare som planerar, koordinerar och följer upp vården och omsorgen efter äldre patienters utskrivning från sjukhus.
Relaterat

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.

God hörsel och syn förbättrar hjärnans funktion
När vi blir äldre försämras vår kognitiva förmåga. Men god hörsel och syn kanske är nyckeln till att bromsa försämringen. Det visar en avhandling från Örebro universitet som också undersöker äldres uppfattningar om vad ett framgångsrikt åldrande är.

Bättre sömn med tyngdtäcke
Tyngdtäcken kan vara ett effektivt alternativ för att förbättra sömn och livskvalitet hos sköra äldre. Dock är det viktigt att användningen anpassas individuellt, visar en ny doktorsavhandling.
Fler nyheter

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer
Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet som med hjälp av artificiell intelligens och genanalyser har identifierat nya biomarkörer för cancerformen.

Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd
Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.

Äta ensam kan ge sämre matrutiner
Äldre personer som äter ensamma köper mer färdigköpt mat och äter färre antal måltider per dag än de som äter tillsammans med andra. Det visar en avhandling från Uppsala universitet som pekar på att det finns ett samband mellan ensamätande…