Fortes logotyp

Stora pengar till äldreforskningen

När Forte presenterade sina senaste beslut om forskningsbidrag, gick en rad stora anslag till forskningen om äldre och åldrandet. Vi har hela listan.

Den 30 september offentliggjorde Forskningsrådet för hälsa, liv och välfärd, Forte, sina senaste beslut om forskningsanslag. En lång rad forskningsprojekt som beviljades medel har inriktning mot äldre personer och demenssjukdomar, inte minst genom den speciella utlysningen Vård och omsorg i samverkan – för ett jämlikt, delaktigt och värdigt åldrande. Sammanlagt räknar vi till ett trettiotal projekt som nu kan realiseras med hjälp av den nya finansieringen.

Dessutom får tidskriften Äldre i Centrum och dess vetenskapliga supplement tillsammans 2,4 miljoner kronor fördelat på tre år. Även SIA nätverket – Åldrande och social ojämlikhet tilldelades ett bidrag. Med sina senaste beslut delar Forte ut mer än 140 miljoner kronor till äldrerelaterade projekt.

Hela listan över Forteprojekt med anknytning till äldre och åldrande:

Vård och omsorg i samverkan – för ett jämlikt, delaktigt och värdigt åldrande

  • Innebörden av kontinuitet i vården – Äldre personers perspektiv. Kristina Schildmeijer, Linnéuniversitetet.Digitala ickefarmakologiska interventioner för personer med demens: En översikt i ett skandinaviskt och internationellt sammanhang. Robert Lowe, Göteborgs universitet.
  • En systematisk översikt av riskfaktorer för infektion bland äldre som får vård och/eller omsorg i hemmet. Ann Liljas, Karolinska institutet.
  • Hur kan olika vårdorganisationer inom äldreomsorgen samverka och koordinera hälso- och omsorgsinsatser för äldre personer med demenssjukdom? Johannes Österholm, Linköpings universitet.
  • Att förebygga funktionsnedsättning hos äldre personer som inkommit akut till sjukhus – effekt och processutvärdering av en vårdövergångsintervention. Anna-Karin Welmer, Karolinska institutet.
  • Samverkanskapacitet, kvalitet och åldrande: En longitudinell studie av vård- och omsorgsintegrering. Stefan Szucs, Göteborgs universitet.
  • Re@home – Utvärdering av hemrehabilitering för äldre personer: med realist evaluation design. Elisabeth Rydwik, Karolinska institutet.
  • MISU, ett digitalt verktyg för att förbättra vård och omsorg för personer med BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens): Utveckling och utvärdering med mixad metodansats. Ingemar Kåreholt, Högskolan i Jönköping.
  • Samordning av vård och omsorg efter utskrivning i ett komplext sjukvårdssystem – dagens situation och en möjlig väg framåt. Carl Willers, Region Stockholm.
  • Hur är vården och omsorgen organiserad för yngre personer med demenssjukdom? Typer av stöd, insatser och nöjdhet hos personerna själva och deras anhöriga. Linda Johansson, Högskolan i Jönköping.
  • Senior alert – ett medel för bättre vård i samverkan. Elisabeth Rothenberg, Högskolan Kristianstad.
  • Vård- och omsorgssystemets navigatörer –hur äldre förstår, förhandlar och koordinerar hemtjänst och andra hjälpinsatser i sin vardag. Håkan Jönson, Lunds universitet.
  • Förändring av vårdbehov och vårdövergångar efter 60 års ålder: samspel mellan individers skörhet, deras miljö och personliga perspektiv. Davide Liborio Vetrano, Karolinska institutet.
  • Implementering och utvärdering av en koordinerad vårdövergång med fokus på förståelse av hälsoinformation för äldre personer med stroke. Charlotte Ytterberg, Karolinska institutet.
  • Att förstå de komplexa och fortskridande vårdbehoven hos äldre med kognitiva störningar, för att kunna tillgodose individualiserad och väl tidsanpassad vård och omsorg. Weili Xu, Karolinska institutet.
  • Inga enkla lösningar på komplexa problem – Styrning och ledning samt förutsättningar och hinder för samverkan och implementering av multidisciplinära vårdteam för äldre med omfattande behov. Anna Häger Glenngård, Lunds universitet.
  • Efter Covid-19: Hur kan organisation och kvalitet av vård och omsorg av äldre personer med komplexa behov förbättras i Sverige? Bo Burström, Karolinska institutet.
  • Att kombinera jobb med vård av anhöriga: effekter på arbetskraftsdeltagande. Constanze Leineweber, Stockholms universitet.
  • Samarbete för förebyggande egenvård i hemmiljö för sköra äldre personer. Lina Palmlöf, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Årliga öppna utlysningen

  • Könsskillnader bland äldre personer, 66–70 respektive över 70 år, vad avser att förvärvsarbeta samt deras sjukfrånvaro och hälsa; prospektiva populations-baserade kohortstudier. Kristin Farrants, Karolinska institutet.
  • Vilka hälsofrämjande kvaliteter i fysisk utemiljö bör prioriteras för äldre personer på särskilt boende – från kartläggning till arbetsmetod för design och planering. Helle Wijk, Göteborgs universitet.
  • Äldre personers bidrag inom informell omsorg: trender, profiler och hälsokonsekvenser. Amaia Calderón-Larrañaga, Karolinska institutet.
  • Kvarboendet – från politik till praktik. Konsekvenser av den svenska äldreomsorgens avinstitutionalisering för äldre personer och deras anhöriga. Pär Schön, Karolinska institutet.
  • Hälsorelaterade konsekvenser av Covid-19 pandemin för den äldre befolkningen i Sverige. Karin Modig, Karolinska institutet.
  • Psykosocial motståndskraft i en åldrande befolkning: varför återhämtar sig vissa efter förluster och andra inte? Tine Rostgaard, Stockholms universitet.
  • Hemtjänst i äldres vardag: Ett brukarorienterat perspektiv. Tove Harnett, Lunds universitet.
  • Att vara en äldre person med narkotikamissbruk – en kvalitativ studie om livsvillkoren för en växande grupp. Torkel Richert, Malmö universitet.
  • Covid-19 i svensk äldreomsorg – har kvaliteten på äldreboendena något samband med den höga dödligheten? Ulrika Winblad, Uppsala universitet.
  • När livet blir svårt att leva: Depression och suicidalt beteende hos äldre som har hemtjänst eller bor på särskilda boenden. Margda Waern, Göteborgs universitet.
  • Kommunalt självstyre, professionalism och domstolstrots i svensk äldreomsorg. Linda Moberg, Uppsala universitet.

Forskning om funktionshinder

  • Stöd, vårdkonsumtion, vård i livets slut och dödsorsaker hos personer med intellektuella funktions-hinder: Effekter av Covid-19-pandemin. Anna Axmon, Lunds universitet.

Nätverks- och tidskriftsbidrag

  • SIA nätverket – Åldrande och social ojämlikhet.
  • Äldre i Centrum – tidskrift och webbplats för aktuell forskning om äldre och åldrande.
  • Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement.

Relaterat

Rynkig hud kring öga.

Åldrande utan ände?

Enligt en ny statistisk studie från bland annat forskare i Göteborg finns inga belägg för en fysiskt betingad mänsklig maxålder.

Dags för ny runda i svenskfinska Gerdaprojektet

Det stora databasprojektet Gerda gör sig redo för en ny insamlingsrunda i norra Sverige och Finland. Bara i Västerbotten kommer 9 000 äldre…

De studerar äldres immunitet efter vaccination

Hur reagerar äldre personers immunförsvar efter vaccination mot covid-19, och hur länge håller sig immuniteten? Det ska man undersöka i en större studie…

Fler nyheter

Två personer som går i en korridor.

Hur du går kan vara tecken på ökad demensrisk

Är du äldre och går långsamt eller har dålig simultanförmåga? Det kan vara tecken på en ökad risk att drabbas av demenssjukdom.

Anhörigas hemarbete kan ha minskat covid-19-dödligheten bland äldre

Vilket yrke man har påverkar inte risken att dö i covid-19. Däremot var risken högre för äldre som levt tillsammans med en person…

Dålig diabeteskontroll associerad med demens

Snarare än diabetes i sig är det dåligt kontrollerad sjukdom som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens, enligt en studie…