Socialstyrelsen (2020). Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2019.
Stora regionala skillnader i fallolyckor
Ny statistik från Socialstyrelsen visar att fallolyckor fortsätter att vara den vanligaste skadeorsaken till att läggas in på sjukhus. Men det finns stora skillnader i siffrorna mellan länen.
Fall är den typ av olyckor som leder till flest dödsfall och inläggningar på sjukhus. Socialstyrelsens presenterar nu sin statistik över 2019 och konstaterar av 69 343 personer lades in på sjukhus och 998 avled efter fallolyckor under året. Nivån är oförändrad jämfört med 2018, men olyckorna har minskat något sedan 2001, förutom bland män över 80 år. 58 procent var kvinnor och något mer än 70 procent var över 65 år. Av personer som avled var mer än 90 procent 65 år eller äldre.
– Cirka sex procent av alla 80 år och äldre var någon gång 2019 inskrivna på sjukhus för en fallolycka, säger Pernilla Fagerström, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Vanligast är att man halkar, snavar eller snubblar och en av de mest förekommande diagnoserna för dem som läggs in på sjukhus är lårbensfraktur.
– Äldre som har fallit en gång kan utveckla rädsla för att falla igen och därför minska sin fysiska aktivitet. Detta kan på lång sikt innebära både hälsorelaterade och sociala konsekvenser för den äldre, och även ökad risk för att falla. I år, med den pågående covid-19-pandemin, är det viktigt att inte glömma bort fysisk aktivitet och bra matvanor som ju är en viktig del för att förebygga fallolyckor. För att hålla avstånd kan man till exempel träna i hemmet eller utomhus, säger Michaela Prochazka, utredare på Socialstyrelsen.
Socialstyrelsens siffror visar även att det fortsätter att vara stora skillnader mellan länen i hur många som läggs in på sjukhus efter en fallolycka. Det är till exempel hälften så vanligt att man läggs in i Uppsala län jämfört med Gotland, även om skillnaderna minskar om man räknar in åldersstrukturen.
– Skillnaderna behöver dock inte bara bero på att det i vissa regioner finns en högre risk att drabbas. Beslutet att lägga in en person kan bero på organisatoriska och praktiska saker, som vilken vård och omsorg en kommun kan erbjuda eller avstånd mellan sjukhuset och hemmet. Det kan vara intressant för kommuner och regioner att studera statistiken, för att analysera vad skillnader kan bero på och jämföra förebyggande arbete. Det kan handla om regelbundna läkemedelsgenomgångar, snöröjning eller aktiviteter för äldre, säger Michaela Prochazka.
Ladda ner rapporten
Relaterat
Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.
Från sjuksköterska till professor
Joakim Öhlén är verksam inom vården i olika roller sedan länge. Under dessa 30 år har han personligen sett hur den palliativa vården har förbättrats och kunskapen om den har ökat. Men det finns tecken på att vi fortfarande har…
Sjuksköterskors ledarskap viktigt för äldres värdighet
Sjuksköterskor i hemsjukvården spelar en viktig ledarskapsroll för att vården ska anpassas till patientens behov och önskemål. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Borås som också pekar på att ledarskapet är viktigt för att stärka de äldres värdighet.
Fler nyheter
160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.
Äta ensam måste inte vara ett problem
Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie från Uppsala universitet hittar nyanser i äldre personers inställning till ensamätande.
Hemtjänstkvalitet viktigt mot ensamhet
För äldre personer som har hemtjänst är det viktigt med personligt relevanta aktiviteter för att kunna vara socialt delaktiga och känna gemenskap. Det visar en avhandling från Umeå universitet som också pekar på att bristande hemtjänstkvalitet bidrar till ensamhet.
