Stora regionala skillnader i fallolyckor

Ny statistik från Socialstyrelsen visar att fallolyckor fortsätter att vara den vanligaste skadeorsaken till att läggas in på sjukhus. Men det finns stora skillnader i siffrorna mellan länen.

Fall är den typ av olyckor som leder till flest dödsfall och inläggningar på sjukhus. Socialstyrelsens presenterar nu sin statistik över 2019 och konstaterar av 69 343 personer lades in på sjukhus och 998 avled efter fallolyckor under året. Nivån är oförändrad jämfört med 2018, men olyckorna har minskat något sedan 2001, förutom bland män över 80 år. 58 procent var kvinnor och något mer än 70 procent var över 65 år. Av personer som avled var mer än 90 procent 65 år eller äldre.

– Cirka sex procent av alla 80 år och äldre var någon gång 2019 inskrivna på sjukhus för en fallolycka, säger Pernilla Fagerström, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Vanligast är att man halkar, snavar eller snubblar och en av de mest förekommande diagnoserna för dem som läggs in på sjukhus är lårbensfraktur.

– Äldre som har fallit en gång kan utveckla rädsla för att falla igen och därför minska sin fysiska aktivitet. Detta kan på lång sikt innebära både hälsorelaterade och sociala konsekvenser för den äldre, och även ökad risk för att falla. I år, med den pågående covid-19-pandemin, är det viktigt att inte glömma bort fysisk aktivitet och bra matvanor som ju är en viktig del för att förebygga fallolyckor. För att hålla avstånd kan man till exempel träna i hemmet eller utomhus, säger Michaela Prochazka, utredare på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens siffror visar även att det fortsätter att vara stora skillnader mellan länen i hur många som läggs in på sjukhus efter en fallolycka. Det är till exempel hälften så vanligt att man läggs in i Uppsala län jämfört med Gotland, även om skillnaderna minskar om man räknar in åldersstrukturen.

– Skillnaderna behöver dock inte bara bero på att det i vissa regioner finns en högre risk att drabbas. Beslutet att lägga in en person kan bero på organisatoriska och praktiska saker, som vilken vård och omsorg en kommun kan erbjuda eller avstånd mellan sjukhuset och hemmet. Det kan vara intressant för kommuner och regioner att studera statistiken, för att analysera vad skillnader kan bero på och jämföra förebyggande arbete. Det kan handla om regelbundna läkemedelsgenomgångar, snöröjning eller aktiviteter för äldre, säger Michaela Prochazka.

Relaterat

AI hjälper forskare optimera strokevården

Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna individanpassa strokevården.

Socioekonomin avgörande för risken att dö i stroke

Om du drabbas av en stroke har du betydligt högre chanser att leva vidare ifall du är välutbildad, bor i ett tryggt område och tjänar bra. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet som presenteras vid den europeiska strokekonferensen…

Bättre kontinuitet kan ge färre läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar

Läkemedel är viktiga för många äldre, men behandlingen behöver individanpassas för att vara effektiv och undvika farliga biverkningar. En viktig del i arbetet är bättre kontinuitet och att olika yrkesgrupper har samma information om äldre patienter och deras läkemedel. Det…

Fler nyheter

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression och suicida tankar, för framför allt kvinnliga omsorgsgivare. Det visar en rapport som forskare från Högskolan Dalarna…

Foto som visar ryggen på en fotbollsmålvakt med fotbollsplanen i bakgrunden.

Nu vill seniorspelarna tävla

Gåfotbollen växer kraftigt och innebandyns motsvarigheter är på frammarsch. Och nu vill deltagarna börja spela matcher och seriespel. Det framkommer i en ny rapport i samarbete mellan Umeå universitet och idrottsförbunden.

Porträttfoto på Karin Wastesson.

Könsroller påverkar äldreomsorgens chefer

I sin avhandling har Karin Wastesson vid Linköpings univeristet undersökt förutsättningarna för enhetschefer i äldreomsorgen. Det visar sig att de påverkas av könsroller.