Koll på tiden skapar trygghet
En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare om man upptäcker att någon har problem med tidsuppfattning.
Strategi för välfärdsteknik på gång
Välfärdsteknik behöver bli tillgänglig för fler och bli mer inkluderande. För att stödja utvecklingen kommer Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges främsta forskare inom området att ta fram en strategi för välfärdsteknik.
Användningen av välfärdsteknik så som gps-larm, digitala planeringsverktyg och kameror har ökat kraftigt de senaste åren inom bland annat äldreomsorgen. Nyligen släpptes en rapport som visar att tillgången till digitala verktyg och arbetssätt i överlag har ökat i landets kommuner, men att fördelningen är ojämlik.
Nu ska Socialstyrelsen ta fram en strategi för välfärdsteknik i samarbete med forskare från tio universitet, tio andra myndigheter och Sveriges kommuner och regioner, SKR. I ett första steg ska aktörerna träffas för att föra dialoger om aktuell forskning, identifiera kunskapsluckor och diskutera vilken annan typ av stöd som kan hjälpa.
– Välfärdsteknik är ett viktigt medel för att uppnå god och säker vård och omsorg. Kunskap utvecklas ständigt och därför är det viktigt att ha dialog med landets främsta forskare, säger Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Vi behöver i större utsträckning följa upp utifrån det perspektiv som handlar om den digitala teknikens effekt på god och säker vård och omsorg. Även om vi lyckas göra vården och socialtjänsten mer tillgänglig når vi inte alltid de med störst behov. Vi behöver också arbeta för att uppnå digital delaktighet och minska utanförskapet.
En av de forskare som deltar i utformningen av strategin är Sarah Wamala Andersson, professor i hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens universitet.
– Införandet av hälso- och välfärdsteknik är komplext. Vår forskning visar bland annat att sex av tio kommuner har uttryckt att de behöver stöd för bättre användning av välfärdsteknik på ett evidensbaserat sätt. Kommuner har svårt att göra detta på egen hand och behöver stöd nationellt och från forskare, säger hon.
Relaterat
Så förändrades våra digitala vanor under pandemin
Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har forskaer från Lund undersökt hur olika generationers digitala vanor förändrades.
E-hälsotjänster oftare en utmaning för äldre personer
I en ny avhandling har Anna Sjöström vid Umeå universitet undersökt hur primärvårdspatienter använder internet och e-hälsotjänster.
Fler nyheter
Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.
Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…
Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
