Användningen av välfärdsteknik så som gps-larm, digitala planeringsverktyg och kameror har ökat kraftigt de senaste åren inom bland annat äldreomsorgen. Nyligen släpptes en rapport som visar att tillgången till digitala verktyg och arbetssätt i överlag har ökat i landets kommuner, men att fördelningen är ojämlik.
Nu ska Socialstyrelsen ta fram en strategi för välfärdsteknik i samarbete med forskare från tio universitet, tio andra myndigheter och Sveriges kommuner och regioner, SKR. I ett första steg ska aktörerna träffas för att föra dialoger om aktuell forskning, identifiera kunskapsluckor och diskutera vilken annan typ av stöd som kan hjälpa.
– Välfärdsteknik är ett viktigt medel för att uppnå god och säker vård och omsorg. Kunskap utvecklas ständigt och därför är det viktigt att ha dialog med landets främsta forskare, säger Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Vi behöver i större utsträckning följa upp utifrån det perspektiv som handlar om den digitala teknikens effekt på god och säker vård och omsorg. Även om vi lyckas göra vården och socialtjänsten mer tillgänglig når vi inte alltid de med störst behov. Vi behöver också arbeta för att uppnå digital delaktighet och minska utanförskapet.
En av de forskare som deltar i utformningen av strategin är Sarah Wamala Andersson, professor i hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens universitet.
– Införandet av hälso- och välfärdsteknik är komplext. Vår forskning visar bland annat att sex av tio kommuner har uttryckt att de behöver stöd för bättre användning av välfärdsteknik på ett evidensbaserat sätt. Kommuner har svårt att göra detta på egen hand och behöver stöd nationellt och från forskare, säger hon.
Sällskapsrobotar i form av olika djur, så kallade robotdjur, har blivit en allt vanligare syn på landets demensboenden. Nu visar en avhandling från Linköpings universitet att de mekaniska husdjuren kan ha en lugnande effekt på de boende, men att de…
I ett internationellt projekt, med forskare från bland annat Lunds universitet, ska man undersöka om artificiell intelligens kan hjälpa kommuner att förbättra kvaliteten på sjukvård för multisjuka äldre. De hoppas även kunna sätta fingret på brister i kommunikationen mellan olika…
I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…
Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det genom att ta fram nya verktyg för att tidigare upptäcka alzheimer.
Personer som inte längre tycker att livet har en mening har högre risk att drabbas av demens. Det visar forskning från bland annat Karolinska institutet.
Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som kan bidra till en mer individanpassad behandling för personer med förmaksflimmer.
