Mikael Larsson, Kristofer Årestedt, Anders Svensson, Henrik Andersson och Maria Wolmesjö (2025). Missing incidents and the risk of harm in persons living with dementia reported to the Swedish police – A nationwide retrospective registry study. Publicerad i BMC Geriatrics.
Studie kartlägger personer med demens som försvinner
Antalet personer som insjuknar i någon form av demens ökar både nationellt och globalt. Dessa personer löper större risk än andra att försvinna. Nu har en studie från polisregion Öst kartlagt dessa försvinnanden i Sverige och identifierat vad som påverkat risken för skada hos personerna som försvunnit.
Resultaten visar att det finns fem faktorer som ökar risken för skada: kön, tidigare försvinnanden, årstid, tid sedan senaste kontakten med anhörig eller vårdpersonal samt hur länge polisens sökinsats pågick.
En slutsats från forskningen är att den metod som polisen rutinmässigt arbetar efter vid försvinnanden fungerar väl. 61 personer, cirka sex procent, som anmäldes försvunna påträffades skadade, varav fyra personer hittades avlidna.
Totalt ingick 1 041 anmälda försvinnanden i hela landet i kartläggningen, där data beskrev vem som försvann, omständigheterna kring försvinnandet, hur polisen hanterat ärendet och antalet personer som kom till skada.
Studien är den första av sitt slag i Norden med att ta fram kunskap om försvinnanden kopplade till dem som lever med demens.
Mikael Larsson är polis i region Öst samt doktorand vid Högskolan i Borås, och en av personerna bakom forskningen. Han ser positivt på resultaten. Han hoppas att kunskapen kan leda till mer effektivt och säkrare efterforskningsarbete.
– Studien ger polisen ett kunskapsunderlag för att effektivisera sökinsatser vid försvinnanden av personer med demens. Genom att identifiera vanliga återfinnandeplatser, riskfaktorer och tidsramar för återfinnande kan insatser styras mer träffsäkert. Resultatet ger också en referenspunkt för när sökarbetet bör intensifieras, vilket kan leda till snabbare lokalisering, minskad skaderisk och bättre resursutnyttjande, säger han i ett pressmeddelande.
Läs mer om Mikael Larssons doktorandprojekt
Relaterat
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…
Många vinster med utomhuspromenader
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…
Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.
Fler nyheter
Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in
Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar…
Regelbunden vardagsaktivitet bra för hjärt-kärlhälsan
Det spelar roll hur ofta man rör på sig under dagen, visar en internationell studie med svenska forskare. De har undersökt hur dagliga…
Musiksmaken smalnar med åren
Tycker du också att förslagen på ny musik i Spotify har blivit konstigare de senaste åren? Nu visar en studie med forskare från…