Foto: Carina Andreasson/Mostphotos

Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens

Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny studie som leds av forskare i Skåne ska nu studera om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv nedsättning.

Kognitiva sjukdomar är ett växande globalt hälsoproblem. Världshälsoorganisationen WHO gör uppskattningen att 55 miljoner världen över lever med demenssjukdom i dag. Trots det saknas botemedel, även om det finns behandlingar som kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra symptomen. Tidig upptäckt av kognitiv försämring är viktigt för att dessa behandlingar ska ge effekt.

Forskaren Maria H Nilsson, vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, och hennes forskarteam har sedan lång tid tillbaka haft fokus på sambandet mellan motoriska förmågor, exempelvis gång och balans, och kognitiva sjukdomar. Inom ramen för forskningsprojektet Motor-Act ska de i en ny studie undersöka om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv försämring i ett tidigt stadium.

– Vi hoppas kunna visa vilka motoriska aspekter som är värdefulla att mäta, både när patienter först söker hjälp i primärvården och senare inom specialistvården när diagnosen ska fastställas och sjukdomsförloppet bedöms, säger Maria H Nilsson i ett pressmeddelande.

Den nya studien har fått 5,6 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet. Med det nya anslaget hoppas forskarna att på sikt kunna förbättra hur vården upptäcker, stödjer och rehabiliterar personer med risk för att få kognitiv nedsättning eller demens.

– Med mer kunskap kan vi bättre förstå vad våra tidiga insatser bör fokusera på, säger Maria H Nilsson.

Relaterat

Ung man är ute på promenad med äldre kvinna

Många vinster med utomhuspromenader

Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…

Porträttbild på Lars Nyberg

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning

Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Människa håller i ett blodprovsrör

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom

I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa…

Fler nyheter

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi…

Äldre föräldrar sitter med sin dotter med en surfplatta

Digital teknik svår för både äldre och yngre

Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar…