Foto: Carina Andreasson/Mostphotos

Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens

Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny studie som leds av forskare i Skåne ska nu studera om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv nedsättning.

Kognitiva sjukdomar är ett växande globalt hälsoproblem. Världshälsoorganisationen WHO gör uppskattningen att 55 miljoner världen över lever med demenssjukdom i dag. Trots det saknas botemedel, även om det finns behandlingar som kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra symptomen. Tidig upptäckt av kognitiv försämring är viktigt för att dessa behandlingar ska ge effekt.

Forskaren Maria H Nilsson, vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, och hennes forskarteam har sedan lång tid tillbaka haft fokus på sambandet mellan motoriska förmågor, exempelvis gång och balans, och kognitiva sjukdomar. Inom ramen för forskningsprojektet Motor-Act ska de i en ny studie undersöka om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv försämring i ett tidigt stadium.

– Vi hoppas kunna visa vilka motoriska aspekter som är värdefulla att mäta, både när patienter först söker hjälp i primärvården och senare inom specialistvården när diagnosen ska fastställas och sjukdomsförloppet bedöms, säger Maria H Nilsson i ett pressmeddelande.

Den nya studien har fått 5,6 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet. Med det nya anslaget hoppas forskarna att på sikt kunna förbättra hur vården upptäcker, stödjer och rehabiliterar personer med risk för att få kognitiv nedsättning eller demens.

– Med mer kunskap kan vi bättre förstå vad våra tidiga insatser bör fokusera på, säger Maria H Nilsson.

Relaterat

Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring

Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.

Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet

Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från…

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

Fler nyheter

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Vårdpersonal lär sig byta blöja på docka

Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte

Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor…

Äldre man arbetar inom industrin

Allt fler 65-plussare arbetar

Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i…