Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade Äldrecentrumdagen.
Foto: Carina Andreasson/Mostphotos
Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens
Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny studie som leds av forskare i Skåne ska nu studera om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv nedsättning.
Kognitiva sjukdomar är ett växande globalt hälsoproblem. Världshälsoorganisationen WHO gör uppskattningen att 55 miljoner världen över lever med demenssjukdom i dag. Trots det saknas botemedel, även om det finns behandlingar som kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra symptomen. Tidig upptäckt av kognitiv försämring är viktigt för att dessa behandlingar ska ge effekt.
Forskaren Maria H Nilsson, vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, och hennes forskarteam har sedan lång tid tillbaka haft fokus på sambandet mellan motoriska förmågor, exempelvis gång och balans, och kognitiva sjukdomar. Inom ramen för forskningsprojektet Motor-Act ska de i en ny studie undersöka om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv försämring i ett tidigt stadium.
– Vi hoppas kunna visa vilka motoriska aspekter som är värdefulla att mäta, både när patienter först söker hjälp i primärvården och senare inom specialistvården när diagnosen ska fastställas och sjukdomsförloppet bedöms, säger Maria H Nilsson i ett pressmeddelande.
Den nya studien har fått 5,6 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet. Med det nya anslaget hoppas forskarna att på sikt kunna förbättra hur vården upptäcker, stödjer och rehabiliterar personer med risk för att få kognitiv nedsättning eller demens.
– Med mer kunskap kan vi bättre förstå vad våra tidiga insatser bör fokusera på, säger Maria H Nilsson.
Relaterat
Ett lyft för hjärnhälsan
Programmet Hjärnhoppet ska minska risken för demens och förbättra hjärnhälsan. Äldre i centrum följde med på ett träningspass i Sollentuna, där projektet följs…
Effektiv modell tar nästa kliv
För ett decennium sedan visade professor Miia Kivipelto att livsstilsförändringar kan minska risken för kognitiv svikt. Nu breddas FINGER-modellen.
Fler nyheter
Så kan mindfulness främja äldres hälsa
Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att…
Äldredräkt ger studenter bättre förståelse
Simulering i en äldredräkt som genomförs i en hemlik miljö ger sjuksköterskestudenter stärkt förståelse för hur det kan vara att leva som en…
Körsång förbättrar minnet hos äldre
Att sjunga i kör fräschar upp våra hjärnor, visar en ny studie vid Linnéuniversitetet. Det episodiska minnet förbättras.
