Foto: Carina Andreasson/Mostphotos

Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens

Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny studie som leds av forskare i Skåne ska nu studera om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv nedsättning.

Kognitiva sjukdomar är ett växande globalt hälsoproblem. Världshälsoorganisationen WHO gör uppskattningen att 55 miljoner världen över lever med demenssjukdom i dag. Trots det saknas botemedel, även om det finns behandlingar som kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra symptomen. Tidig upptäckt av kognitiv försämring är viktigt för att dessa behandlingar ska ge effekt.

Forskaren Maria H Nilsson, vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, och hennes forskarteam har sedan lång tid tillbaka haft fokus på sambandet mellan motoriska förmågor, exempelvis gång och balans, och kognitiva sjukdomar. Inom ramen för forskningsprojektet Motor-Act ska de i en ny studie undersöka om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv försämring i ett tidigt stadium.

– Vi hoppas kunna visa vilka motoriska aspekter som är värdefulla att mäta, både när patienter först söker hjälp i primärvården och senare inom specialistvården när diagnosen ska fastställas och sjukdomsförloppet bedöms, säger Maria H Nilsson i ett pressmeddelande.

Den nya studien har fått 5,6 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet. Med det nya anslaget hoppas forskarna att på sikt kunna förbättra hur vården upptäcker, stödjer och rehabiliterar personer med risk för att få kognitiv nedsättning eller demens.

– Med mer kunskap kan vi bättre förstå vad våra tidiga insatser bör fokusera på, säger Maria H Nilsson.

Relaterat

Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar

Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer…

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

De delar livets berättelser

Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.

Fler nyheter

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid…

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…