Foto: Göteborgs universitet

Svensk demensforskare får prestigefyllt anslag

Henrik Zetterberg vid Göteborgs universitet har länge varit en av de mest framstående demensforskarna i Sverige. Nu har han tilldelats europeiska forskningsrådets anslag för sin forskning om demensdiagnostik.

Tjugo års forskning har lett till att Alzheimers sjukdom nu kan diagnosticeras med hjälp av enkla blodtester. Nu vill forskare vid Göteborgs universitet ta fram tester även för andra demenssjukdomar som till exempel pannlobsdemens och Lewykroppsdemens. Vid rodret för denna forskning står professorn och överläkaren Henrik Zetterberg. 

– Om vår plan håller kan vi inom fem år ha markörer som kan mätas i ryggvätska eller till och med i blod för fler demenssjukdomar, och som då också kan användas i klinisk rutin, säger han i ett pressmeddelande. 

Lewykroppsdemens och pannlobsdemens kännetecknas, liksom alzheimer, av att proteiner i hjärnan inte veckar ut sig ordentligt eller klumpar ihop sig, något som stör nervcellernas funktion. Tidigare försök att utveckla biomarkörer för att kunna diagnosticera dessa demenssjukdomar tidigt har varit resultatlösa. 

– Vi är medvetna om att vi ger oss in i ett supersvårt projekt, men tajmingen är rätt. Utvecklingen av superkänsliga mätmetoder ger oss förutsättningarna. Vi har också stor erfarenhet efter våra tidigare framgångar med markörer för alzheimer, säger Henrik Zetterberg. 

Han har nyligen fått ta emot ett av de mest prestigefyllda forskningsanslag en forskare kan få, nämligen Europeiska forskningsrådets Advanced grant. Det ger honom och den stora forskargrupp han leder tillsammans med kollegan Kaj Blennow 25 miljoner kronor för de kommande fem åren.

Relaterat

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

Personen med demens finns kvar

Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som…

Minskad demensrisk med grönska nära hemmet

Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms…

Fler nyheter

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…

De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling

Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…