Foto: Göteborgs universitet

Svensk demensforskare får prestigefyllt anslag

Henrik Zetterberg vid Göteborgs universitet har länge varit en av de mest framstående demensforskarna i Sverige. Nu har han tilldelats europeiska forskningsrådets anslag för sin forskning om demensdiagnostik.

Tjugo års forskning har lett till att Alzheimers sjukdom nu kan diagnosticeras med hjälp av enkla blodtester. Nu vill forskare vid Göteborgs universitet ta fram tester även för andra demenssjukdomar som till exempel pannlobsdemens och Lewykroppsdemens. Vid rodret för denna forskning står professorn och överläkaren Henrik Zetterberg

– Om vår plan håller kan vi inom fem år ha markörer som kan mätas i ryggvätska eller till och med i blod för fler demenssjukdomar, och som då också kan användas i klinisk rutin, säger han i ett pressmeddelande. 

Lewykroppsdemens och pannlobsdemens kännetecknas, liksom alzheimer, av att proteiner i hjärnan inte veckar ut sig ordentligt eller klumpar ihop sig, något som stör nervcellernas funktion. Tidigare försök att utveckla biomarkörer för att kunna diagnosticera dessa demenssjukdomar tidigt har varit resultatlösa. 

– Vi är medvetna om att vi ger oss in i ett supersvårt projekt, men tajmingen är rätt. Utvecklingen av superkänsliga mätmetoder ger oss förutsättningarna. Vi har också stor erfarenhet efter våra tidigare framgångar med markörer för alzheimer, säger Henrik Zetterberg. 

Han har nyligen fått ta emot ett av de mest prestigefyllda forskningsanslag en forskare kan få, nämligen Europeiska forskningsrådets Advanced grant. Det ger honom och den stora forskargrupp han leder tillsammans med kollegan Kaj Blennow 25 miljoner kronor för de kommande fem åren.

Relaterat

Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar

Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer…

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

De delar livets berättelser

Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.

Fler nyheter

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en…

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid…

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…