Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tjugo års forskning har lett till att Alzheimers sjukdom nu kan diagnosticeras med hjälp av enkla blodtester. Nu vill forskare vid Göteborgs universitet ta fram tester även för andra demenssjukdomar som till exempel pannlobsdemens och Lewykroppsdemens. Vid rodret för denna forskning står professorn och överläkaren Henrik Zetterberg.
– Om vår plan håller kan vi inom fem år ha markörer som kan mätas i ryggvätska eller till och med i blod för fler demenssjukdomar, och som då också kan användas i klinisk rutin, säger han i ett pressmeddelande.
Lewykroppsdemens och pannlobsdemens kännetecknas, liksom alzheimer, av att proteiner i hjärnan inte veckar ut sig ordentligt eller klumpar ihop sig, något som stör nervcellernas funktion. Tidigare försök att utveckla biomarkörer för att kunna diagnosticera dessa demenssjukdomar tidigt har varit resultatlösa.
– Vi är medvetna om att vi ger oss in i ett supersvårt projekt, men tajmingen är rätt. Utvecklingen av superkänsliga mätmetoder ger oss förutsättningarna. Vi har också stor erfarenhet efter våra tidigare framgångar med markörer för alzheimer, säger Henrik Zetterberg.
Han har nyligen fått ta emot ett av de mest prestigefyllda forskningsanslag en forskare kan få, nämligen Europeiska forskningsrådets Advanced grant. Det ger honom och den stora forskargrupp han leder tillsammans med kollegan Kaj Blennow 25 miljoner kronor för de kommande fem åren.
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…