ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…
Tjugo års forskning har lett till att Alzheimers sjukdom nu kan diagnosticeras med hjälp av enkla blodtester. Nu vill forskare vid Göteborgs universitet ta fram tester även för andra demenssjukdomar som till exempel pannlobsdemens och Lewykroppsdemens. Vid rodret för denna forskning står professorn och överläkaren Henrik Zetterberg.
– Om vår plan håller kan vi inom fem år ha markörer som kan mätas i ryggvätska eller till och med i blod för fler demenssjukdomar, och som då också kan användas i klinisk rutin, säger han i ett pressmeddelande.
Lewykroppsdemens och pannlobsdemens kännetecknas, liksom alzheimer, av att proteiner i hjärnan inte veckar ut sig ordentligt eller klumpar ihop sig, något som stör nervcellernas funktion. Tidigare försök att utveckla biomarkörer för att kunna diagnosticera dessa demenssjukdomar tidigt har varit resultatlösa.
– Vi är medvetna om att vi ger oss in i ett supersvårt projekt, men tajmingen är rätt. Utvecklingen av superkänsliga mätmetoder ger oss förutsättningarna. Vi har också stor erfarenhet efter våra tidigare framgångar med markörer för alzheimer, säger Henrik Zetterberg.
Han har nyligen fått ta emot ett av de mest prestigefyllda forskningsanslag en forskare kan få, nämligen Europeiska forskningsrådets Advanced grant. Det ger honom och den stora forskargrupp han leder tillsammans med kollegan Kaj Blennow 25 miljoner kronor för de kommande fem åren.
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från…
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner…
Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit…