Ta chansen att påverka äldreforskningens inriktning
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, ska samordna och skapa en överblick över den svenska forskningen inom äldreområdet. För att kunna planera framtida satsningar på äldreforskningen arbetar man nu med att analysera och prioritera de kunskapsbehov som finns. Man har bland annat gått igenom de projekt man redan finansierar, gjort en kartläggning av forskningsfältet och fört dialog med en rad viktiga aktörer.
Nu är det dags för nästa steg i arbetet. För att komplettera analyserna bjuder Forte in representanter från forskarsamhället, där forskare inom hälsa, arbetsliv och välfärd eller äldre och åldrande är välkomna att besvara en enkät om hur forskningsrådet bör prioritera framöver.
Sista dagen att besvara enkäten är den 30 november.
Relaterat
Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum
I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…
Digitala verktyg behöver anpassas bättre
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.
Tillgänglighet och trivsel – så vill vi bo
Bostaden har stor betydelse för äldre personer, men forskningen är knapp. Studier visar att tillgången till service i närområdet, samt uteplats eller balkong kan vara viktiga faktorer för att trivas.
Fler nyheter
Nya tag mot ålderism
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
