Cirka 70 procent av Folktandvårdsorganisationerna runtom i landet satsar på forskning och utveckling som motverkar att tandvårdskontakten med äldre försvinner, enligt rapporten från Akademiskt centrum för äldretandvård, ACT. De som löper störst risk att förlora kontakten med tandvården är äldre som är sköra och bor hemma.
Ett utvecklingsarbete gäller Samtalsmodellen, som innebär att när en patient lämnar ett återbud frågar kliniken om de får höra av sig per telefon efter fyra veckor. Då ställs bland annat frågor om patientens allmänna tillstånd.
– Det handlar om till exempel upplevda problem med munnen och om patienten får hjälp i vardagen. Praktisk information om resor fram och tillbaka till kliniken och ekonomiska stöd som kan vara aktuella för patienten ingår också. Samtalet är tänkt att på ett positivt sätt informera om vikten av fortsatta tandvårdsbesök, säger Jesper Dalum, författare till rapporten.
Rapporten visar också att munhälsoutbildningar som ges till vård- och omsorgspersonal av regionerna behöver effektiviseras. Enligt Jesper Dalum ser utbildningarnas innehåll och implementering olika ut i olika regioner. Tidigare studier har visat att även med en god teoretisk kunskap om munhälsa är det svårt att implementera den praktiskt.
– En lösning vore att komplettera utbildningen med en nationell webbutbildning, något som har potentialen att nå fler vård- och omsorgsarbetare än i dag., säger han.
En annan komplettering som Jesper Dalum föreslår är en utbildning i hur vårdpersonal främjar någons munhälsa samt utbildning i relation till olika sjukdomar, till exempel demens, parkinsons och stroke.
En ny studie har undersökt hur muntorrhet, som är vanligt förekommande hos många seniorer, uppmärksammas inom den allmänna tandvården. Det visade sig att tandhygienister är något bättre på att upptäcka och förebygga muntorrhet i jämförelse med tandläkarna.
En stor studie har följt svenskar från 50 till 70 år års åldern för att undersöka förekomsten av muntorrhet. Resultaten visar att muntorrhet är vanligast bland kvinnor och på natten.
Genom ett närmare samarbete med sjukvården kan tandvården spela en viktig roll för att upptäcka benskörhet och förebygga benbrott. Men under sitt avhandlingsarbete har nydisputerade tandläkaren Joanna Gullberg noterat att intresset från läkarkåren är svagt.
Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som kan bidra till en mer individanpassad behandling för personer med förmaksflimmer.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Nu visar en avhandling från Linnéuniversitetet att en app kan stötta prostatacancerpatienters rehabilitering en viss tid efter operation.
Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom. Anledningen kan vara att personer med typ 2-diabetes har svårare att göra sig av med ett protein som orsakar sjukdomen. Det visar ny forskning från Umeå universitet.
