Tandvården vill inte tappa kontakten

Nya rutiner för kallelser till tandvården som är särskilt inriktad på sköra äldre utvecklas just nu av olika Folktandvårdsorganisationer. Samtidigt behövs bättre utbildningsinsatser för vård- och omsorgspersonal. Det visar en ny rapport som har undersökt tandvårdens största forsknings- och utvecklingsområden.

Cirka 70 procent av Folktandvårdsorganisationerna runtom i landet satsar på forskning och utveckling som motverkar att tandvårdskontakten med äldre försvinner, enligt rapporten från Akademiskt centrum för äldretandvård, ACT. De som löper störst risk att förlora kontakten med tandvården är äldre som är sköra och bor hemma.

Ett utvecklingsarbete gäller Samtalsmodellen, som innebär att när en patient lämnar ett återbud frågar kliniken om de får höra av sig per telefon efter fyra veckor. Då ställs bland annat frågor om patientens allmänna tillstånd.

– Det handlar om till exempel upplevda problem med munnen och om patienten får hjälp i vardagen. Praktisk information om resor fram och tillbaka till kliniken och ekonomiska stöd som kan vara aktuella för patienten ingår också. Samtalet är tänkt att på ett positivt sätt informera om vikten av fortsatta tandvårdsbesök, säger Jesper Dalum, författare till rapporten.

Rapporten visar också att munhälsoutbildningar som ges till vård- och omsorgspersonal av regionerna behöver effektiviseras. Enligt Jesper Dalum ser utbildningarnas innehåll och implementering olika ut i olika regioner. Tidigare studier har visat att även med en god teoretisk kunskap om munhälsa är det svårt att implementera den praktiskt.

– En lösning vore att komplettera utbildningen med en nationell webbutbildning, något som har potentialen att nå fler vård- och omsorgsarbetare än i dag., säger han.

En annan komplettering som Jesper Dalum föreslår är en utbildning i hur vårdpersonal främjar någons munhälsa samt utbildning i relation till olika sjukdomar, till exempel demens, parkinsons och stroke.

Läs rapporten här

Relaterat

Tydligt samband tandhälsa–demens

Efter att ha följt gruppen sköra äldre och ibland sett dramatiska förändringar i tandhälsa hos personer med kognitiv svikt väcktes Helena Nilssons intresse för att forska i ämnet.

Fler nyheter

ÄiC-podden 6: Ålderism och äldres röster

Vad är ålderism och hur yttrar det sig – till exempel under coronapandemin? Det tar vi reda på i detta avsnitt av ÄiC-podden. Dessutom uppmärksammas ett Art & science-projekt som letts av Aging research center, ARC, och Fotoskolan som har…

Folkhälsomyndighetens entré

4,3 procents coronadödlighet för 70+

Risken att dö om man är smittad av covid-19 är flera gånger högre för personer som är 70+, jämfört med yngre åldersgrupper. Av de 70+ som avlidit av covid-19 bodde en stor andel på äldreboenden. Det visar en rapport från…

Tecken på hjärnskador vid svår covid-19

Personer som drabbas av svåra symptom av covid-19 och behöver respiratorbehandling visar tecken på hjärnskador, enligt en studie från Göteborgs universitet. Redan vid måttlig covid-19 kunde vissa skador ses med hjälp av blodprover.

Flera faktorer bakom covid-19-smitta på äldreboenden

Det är många olika men delvis samverkande orsaker som har gett upphov till den utbredda coronavirussmittan på landets äldreboenden. Det visar en undersökning i Västra Götalandsregionen.