Tidig palliativ vård kan förbättra livskvaliteten, visar nya doktorsavhandlingen. Foto: Mostphotos

Tidig hembaserad palliativ vård ger bättre livskvalitet

Palliativ vård som inleds redan när en person diagnostiserats med en dödlig sjukdom kan få en avgörande roll för att förbättra patientens livskvalitet. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

I Sverige står cancerpatienter för 90 procent av dem som får palliativ vård. Den palliativa vården i Sverige ligger i framkant, jämfört med många andra länder, men enligt en rapport från Cancerfondens finns det fortfarande brister. Vården sätts in alldeles för sent och skiljer sig på var i landet man bor.

Nu visar en avhandling från Lunds universitet att cancerpatienter med icke botbar mag- och tarmcancer, som fick hembaserad palliativ vård direkt vid diagnostillfället, har bättre livskvalitet, jämfört med patienter som inte fick palliativ vård. De hade även färre besök på akuten och dagar som de var inskrivna på sjukhus.

Tidig palliativ vård har alltså stor potential och leder till förbättrad kontroll av sjukdomssymptom, samt upprätthåller eller till och med förbättrar livskvaliteten, enligt avhandlingens författare Anders Bojesson.

– Det är många som blandar ihop palliativ vård, med vård i livets slutskede. Tidig palliativ vård innebär multiprofessionell samverkan, symptomkontroll och mer fokus på livet än på döden, säger han i ett pressmeddelande.

Anders Bojesson har lett forskningsstudien Allan, där 118 patienter med en medelålder på 71,5 år deltog. Alla förutom åtta patienter var anslutna till det som kallas för avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, innan de avled. Deras livskvalitet mättes var sjätte vecka utifrån fysiskt, socialt, känslomässigt och funktionellt välbefinnande.

– Det finns få studier gjorda på hembaserad palliativ vård i Sverige. Det är viktigt att den palliativa vården fortsätter att utvecklas och då behövs forskningsstudier av hög kvalitet. I nästa steg kommer vi att undersöka hur tidig palliativ vård påverkar anhöriga och även räkna ut eventuella hälsoekonomiska vinster, säger Anders Bojesson.

Läs avhandlingen

Anders Bojesson (2024). Early integration of specialized palliative care with oncological treatment. Doktorsavhandling. Lunds universitet.

Relaterat

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Entré till akutmottagning

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner…

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Fler nyheter

Så är livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…