Tidig palliativ vård kan förbättra livskvaliteten, visar nya doktorsavhandlingen. Foto: Mostphotos

Tidig hembaserad palliativ vård ger bättre livskvalitet

Palliativ vård som inleds redan när en person diagnostiserats med en dödlig sjukdom kan få en avgörande roll för att förbättra patientens livskvalitet. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

I Sverige står cancerpatienter för 90 procent av dem som får palliativ vård. Den palliativa vården i Sverige ligger i framkant, jämfört med många andra länder, men enligt en rapport från Cancerfondens finns det fortfarande brister. Vården sätts in alldeles för sent och skiljer sig på var i landet man bor.

Nu visar en avhandling från Lunds universitet att cancerpatienter med icke botbar mag- och tarmcancer, som fick hembaserad palliativ vård direkt vid diagnostillfället, har bättre livskvalitet, jämfört med patienter som inte fick palliativ vård. De hade även färre besök på akuten och dagar som de var inskrivna på sjukhus.

Tidig palliativ vård har alltså stor potential och leder till förbättrad kontroll av sjukdomssymptom, samt upprätthåller eller till och med förbättrar livskvaliteten, enligt avhandlingens författare Anders Bojesson.

– Det är många som blandar ihop palliativ vård, med vård i livets slutskede. Tidig palliativ vård innebär multiprofessionell samverkan, symptomkontroll och mer fokus på livet än på döden, säger han i ett pressmeddelande.

Anders Bojesson har lett forskningsstudien Allan, där 118 patienter med en medelålder på 71,5 år deltog. Alla förutom åtta patienter var anslutna till det som kallas för avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, innan de avled. Deras livskvalitet mättes var sjätte vecka utifrån fysiskt, socialt, känslomässigt och funktionellt välbefinnande.

– Det finns få studier gjorda på hembaserad palliativ vård i Sverige. Det är viktigt att den palliativa vården fortsätter att utvecklas och då behövs forskningsstudier av hög kvalitet. I nästa steg kommer vi att undersöka hur tidig palliativ vård påverkar anhöriga och även räkna ut eventuella hälsoekonomiska vinster, säger Anders Bojesson.

Läs avhandlingen

Anders Bojesson (2024). Early integration of specialized palliative care with oncological treatment. Doktorsavhandling. Lunds universitet.

Relaterat

Entré till akutmottagning

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner…

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Människa håller i ett blodprovsrör

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom

I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa…

Fler nyheter

50 miljoner till forskning om anhöriga och äldre i krig

Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från…

Vårdpersonal lär sig byta blöja på docka

Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte

Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor…

Äldre man arbetar inom industrin

Allt fler 65-plussare arbetar

Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i…