Anders Bojesson (2024). Early integration of specialized palliative care with oncological treatment. Doktorsavhandling. Lunds universitet.

Tidig hembaserad palliativ vård ger bättre livskvalitet
I Sverige står cancerpatienter för 90 procent av dem som får palliativ vård. Den palliativa vården i Sverige ligger i framkant, jämfört med många andra länder, men enligt en rapport från Cancerfondens finns det fortfarande brister. Vården sätts in alldeles för sent och skiljer sig på var i landet man bor.
Nu visar en avhandling från Lunds universitet att cancerpatienter med icke botbar mag- och tarmcancer, som fick hembaserad palliativ vård direkt vid diagnostillfället, har bättre livskvalitet, jämfört med patienter som inte fick palliativ vård. De hade även färre besök på akuten och dagar som de var inskrivna på sjukhus.
Tidig palliativ vård har alltså stor potential och leder till förbättrad kontroll av sjukdomssymptom, samt upprätthåller eller till och med förbättrar livskvaliteten, enligt avhandlingens författare Anders Bojesson.
– Det är många som blandar ihop palliativ vård, med vård i livets slutskede. Tidig palliativ vård innebär multiprofessionell samverkan, symptomkontroll och mer fokus på livet än på döden, säger han i ett pressmeddelande.
Anders Bojesson har lett forskningsstudien Allan, där 118 patienter med en medelålder på 71,5 år deltog. Alla förutom åtta patienter var anslutna till det som kallas för avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, innan de avled. Deras livskvalitet mättes var sjätte vecka utifrån fysiskt, socialt, känslomässigt och funktionellt välbefinnande.
– Det finns få studier gjorda på hembaserad palliativ vård i Sverige. Det är viktigt att den palliativa vården fortsätter att utvecklas och då behövs forskningsstudier av hög kvalitet. I nästa steg kommer vi att undersöka hur tidig palliativ vård påverkar anhöriga och även räkna ut eventuella hälsoekonomiska vinster, säger Anders Bojesson.
Relaterat

Ny kartläggning: Så ser utemiljön ut
Tillgången till utemiljö vid landets särskilda boenden brister. För första gången har dessa kartlagts på nationell nivå, inom ramen för en ny doktorsavhandling…

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och…

God hörsel och syn förbättrar hjärnans funktion
När vi blir äldre försämras vår kognitiva förmåga. Men god hörsel och syn kanske är nyckeln till att bromsa försämringen. Det visar en…
Fler nyheter

ÄiC-podden avsnitt 28: Familjen och ekonomin
I det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden gästar den nybakade doktorn Isabelle von Saenger studion. Hon berättar om sin forskning som handlar…

Så kan digital teknik förstärka och motverka orättvisor
Det finns två sidor till den tekniska utvecklingen. Den kan underlätta vardagen, men också stänga ute vissa grupper från viktiga samhällstjänster. Det visar…

Få studenter lär sig om åldrandet
Dagens socionomstudenter får bristfällig utbildning i social omsorg. Enbart 15 procent väljer kurser om åldrandet, visar en ny studie vid Örebro universitet.