Studien bygger på fyra fokusgruppintervjuer där 29 personer från vård- och omsorgsprofessioner inom akut sjukhusvård, primärvård och kommunal vård- och omsorg ingick.
Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna
Tre av tio äldre som vårdas på sjukhus i Sverige blir inlagda igen inom tre månader. De korta vårdtiderna och återinläggningarna kan leda till försämrad återhämtning och minskad funktionsförmåga för äldre personer.
Flera faktorer gör det svårt att undvika återinläggningar, visar ny forskning från Örebro universitet. Bristen på vårdplatser gör att patienter skrivs ut för tidigt, kommunikationen mellan olika vårdgivare är fortfarande bristfällig och hemvården saknar både resurser och medicinsk kompetens.
– Vårdpersonal upplever ofta att de inte har tid, kompetens eller stöd för att möta de komplexa behoven hos äldre med multisjuklighet och funktionsnedsättningar, säger Marie Jönsson, forskare vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Hon har studerat hur vårdpersonal upplever övergången mellan sjukhus och hemvård, den så kallade transitionsvården, för att förstå vad som behöver förbättras för att minska risken för återinläggning.
Mobila team som följer patienten efter utskrivning och samordnare som säkerställer att vårdinsatser av förebyggande karaktär sätts in i tid, är några möjliga lösningar på problemet. Men för att nå lösningarna behöver akutsjukvård, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård bli bättre på att identifiera äldre personer som söker akutvård flera gånger.
För äldre med omfattande behov krävs snabba och samordnade uppföljningar i hemmet. Uppföljningar behöver inte bara vara medicinska utan också när det gäller att stödja de äldres aktivitetsförmåga och sociala stödinsatser.
– Det bästa vore som sagt att de äldre som riskerar att behöva sjukhusvård igen kunde identifieras i ett tidigare skede, i sin hemmiljö. Dagens rutiner räcker inte för den här gruppen, säger Marie Jönsson.
Marie Jönsson, Peter Appelros, Marie Holmefur och Carin Fredriksson (2025). The broken care chain – report from a country with a low number of hospital beds. Publicerad i Frontiers in health services.
Relaterat
Ålderismen påverkar vår hälsa
Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…
Äldres vishet gör världen lyckligare
Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Fler nyheter
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…