Anders Bojesson (2024). Early integration of specialized palliative care with oncological treatment. Doktorsavhandling. Lunds universitet.
Tidig hembaserad palliativ vård ger bättre livskvalitet
I Sverige står cancerpatienter för 90 procent av dem som får palliativ vård. Den palliativa vården i Sverige ligger i framkant, jämfört med många andra länder, men enligt en rapport från Cancerfondens finns det fortfarande brister. Vården sätts in alldeles för sent och skiljer sig på var i landet man bor.
Nu visar en avhandling från Lunds universitet att cancerpatienter med icke botbar mag- och tarmcancer, som fick hembaserad palliativ vård direkt vid diagnostillfället, har bättre livskvalitet, jämfört med patienter som inte fick palliativ vård. De hade även färre besök på akuten och dagar som de var inskrivna på sjukhus.
Tidig palliativ vård har alltså stor potential och leder till förbättrad kontroll av sjukdomssymptom, samt upprätthåller eller till och med förbättrar livskvaliteten, enligt avhandlingens författare Anders Bojesson.
– Det är många som blandar ihop palliativ vård, med vård i livets slutskede. Tidig palliativ vård innebär multiprofessionell samverkan, symptomkontroll och mer fokus på livet än på döden, säger han i ett pressmeddelande.
Anders Bojesson har lett forskningsstudien Allan, där 118 patienter med en medelålder på 71,5 år deltog. Alla förutom åtta patienter var anslutna till det som kallas för avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, innan de avled. Deras livskvalitet mättes var sjätte vecka utifrån fysiskt, socialt, känslomässigt och funktionellt välbefinnande.
– Det finns få studier gjorda på hembaserad palliativ vård i Sverige. Det är viktigt att den palliativa vården fortsätter att utvecklas och då behövs forskningsstudier av hög kvalitet. I nästa steg kommer vi att undersöka hur tidig palliativ vård påverkar anhöriga och även räkna ut eventuella hälsoekonomiska vinster, säger Anders Bojesson.
Relaterat
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Fyra orsaker till onödiga akutbesök
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Fler nyheter
Forskare studerar äldre i konstgjord värmebölja
I en klimatkammare vid Umeå universitet ska forskare undersöka hur äldre reagerar på värme.
Så kan man tänka kring mat och måltider för äldre
Hur förändras näringsbehoven när man blir äldre, hur upptäcker man undernäring och hur är mat viktigt för identitet? Det var frågorna som var…
Äldre orienterare har bättre hälsa
Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma…