Socialstyrelsen (2022). E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2022.
Tillgången till välfärdsteknik varierar mellan kommuner
Sedan 2014 har Socialstyrelsen årligen följt den digitala utvecklingen i kommunerna. Årets resultat visar att tillgången till välfärdsteknik och ett digitalt arbetssätt ökat överlag, men att det varierar mellan kommuner och verksamheter.
– Välfärdsteknik kan öka tryggheten och möjligheten till ett självständigt och aktivt liv för äldre och personer med funktionsnedsättning. Och det är positivt att allt fler som behöver och önskar får del av den. Vi kan dock konstatera att tillgången är ojämlik. Utbudet beror på var i landet man bor, säger Eva Wallin, enhetschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Skillnader mellan kommunerna
Bland annat uppger 62 procent av kommunerna att de erbjuder gps-larm till äldre som bor hemma, och i 41 procent finns det möjlighet att få en digital läkemedelsfördelare. I nästan fyra av fem kommuner kan äldre som bor hemma få digital tillsyn nattetid.
– Rapporten visar också att många kommuner endast har ett fåtal personer som faktiskt utrustats med de olika de olika verktygen, trots att kommunen fattat beslut om att den ska införas, säger Socialstyrelsens utredare Julia Lindström.
Till exempel har knappt 3 400 äldre personer i ordinärt boende digital nattillsyn i hela landet. Endast tio kommuner har fler än 60 användare, medan 130 har färre än tio användare.
Samtidigt rapporterar äldreboenden i 60 procent av kommunerna att de har internetuppkoppling i enskildas rum eller lägenheter, en ökning jämfört med tidigare år.
Utvärdering viktigt
Socialstyrelsens rapport visar också att knappt en tredjedel har utvärderat digitaliseringens effekter inom socialtjänsten de senaste två åren. När det gäller den kommunala hälso- och sjukvården är siffran enbart 24 procent.
– Utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik ger stora möjligheter och goda förutsättningar för ökad trygghet och säkerhet för den enskilde. En viktig uppgift för kommunerna nu är att få till en god och likvärdig tillgång till de nya tjänsterna, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.
Hon betonar också innebörden av att satsa på kompetensutveckling för personalen när nya digitala lösningar ska utvecklas.
Relaterat
Koll på tiden skapar trygghet
En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare…
Så förändrades våra digitala vanor under pandemin
Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har…
E-hälsotjänster oftare en utmaning för äldre personer
I en ny avhandling har Anna Sjöström vid Umeå universitet undersökt hur primärvårdspatienter använder internet och e-hälsotjänster.
Fler nyheter
Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…
Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…
Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.