Bild: Mostphotos/Gabby Baldrocco

Tuggproblem kan leda till näringsbrist

Det kan göra ont att tugga viss mat för den som har förlorat tänder. Då är det lätt att en morot eller gurka på tallriken väljs bort helt omedvetet. På sikt kan det leda till näringsbrist.

Per Elgestad Stjernfeldt som är tandläkare vid Folktandvården Stockholm har nyligen disputerat med sin avhandling Objective and subjective masticatory function in older individuals skriven vid Karolinska institutet där han tittat på vilka faktorer som påverkar äldre personers tuggförmåga. Han har frågat äldre personer om de själva uppfattar om de har problem att tugga viss mat och om de väljer bort det som är svårt att tugga. Anledningen kan vara att de har förlorat tänder och att det gör ont.

Det visade sig att de flesta som deltog i undersökningen tror att de inte väljer bort viss mat utan att de känner sig nöjda och upplever att de äter allt. Men i själva verket väljer de bort viss mat omedvetet. Det kan till exempel vara hårda bitar av äpplen och morötter som ratas, vilket kan leda till näringsbrist. Att de själva inte har noterat att de väljer bort en del mat, beror på att det förändrade sättet att äta har skett gradvis under en lång period.

– Äldre som har förlorat många tänder vänjer sig vid funktionsförlusten. Vi i vården måste vara uppmärksamma på om de äter det de bör äta för att få i sig nutrition, säger Per Elgestad Stjernfeldt, i en nyhet från Folktandvården.

Som vård- och omsorgspersonal är det viktigt att lägga märke till om en äldre som har tuggproblem väljer bort viss mat, till exempel att de alltid lämnar kvar grönsaker på tallriken eller tackar nej till frukt.

Läs avhandlingen

Per Elgestad Stjernfeldt (2023). Objective and subjective masticatory function in older individuals. Doktorsavhandling, Karolinska institutet.

Avhandlingens publicerade artiklar

I. P Elgestad Stjernfeldt, P Sjögren, I Wårdh och A-M Boström (2019). Systematic review of measurement properties of methods for objectively assessing masticatory performance. Clinical & experimental dental research.

II. P Stjernfeldt, G Faxén-Irving och I Wårdh (2021). Masticatory ability in older individuals: A qualitative interview study. Gerodontology.

III. CS Dintica, A Marseglia, I Wårdh, P, Stjernfeldt Elgestad, D Rizzuto, Y Shang, W Xu och NL Pedersen (2020). The relation of poor mastication with cognition and dementia risk: a population-based longitudinal study. Aging.

IV. Stjernfeldt PE, Faxén Irving G, Wårdh I, Lundqvist R, Lantto A (2022). The Relation between Masticatory Function and Nutrition in Older Individuals, Dependent on Supportive Care for Daily Living. Environmental research and public health.

Relaterat

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…

Fler nyheter

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…