Socialtjänstens stöd till våldsutsatta vuxna – Lärdomar från individbaserad systematisk uppföljning, SU-Kvinnofrid 2021–2023 (2024). Sveriges kommuner och regioner.
Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp
Sveriges kommuner och regioner har tillsammans med projektet SU-Kvinnofrid följt upp över 3 000 socialtjänstärenden från 34 kommuner rörande personer som utsatts för våld. De har sammanställt rapporten Socialtjänstens stöd till våldsutsatta vuxna – Lärdomar från individbaserad systematisk uppföljning, SU-Kvinnofrid 2021–2023. Rapporten visar att en av fem som blivit utsatta för våld som kommer i kontakt med kommunernas socialtjänst har utsatts för mycket grovt våld och att socialtjänstens insatser har stor betydelse.
Men endast tre procent av de över 3 000 ärendena rör personer över 65 år. Att få äldre kontaktar socialtjänsten betyder inte att automatiskt att de inte blir utsatta för våld. De få ropen på hjälp från de tidiga generationerna är snarare något som oroar rapportens författare. I rapporten skriver de att äldres utsatthet för våld i nära relationer är sannolikt högre, men att de inte söker sig till socialtjänsten för stöd.
– De flesta hedersvåldsutsatta är yngre, och hamnar därför hos familjeenheten i första hand. Vi kommer inleda ett samarbete med vårdcentralen för att bättre fånga upp äldre och funktionsnedsatta, säger Petra Pettersson som har lett arbetet i Nyköpings kommun i en kommentar publicerad i rapporten.
Flera kommuner har också inlett samarbeten lokalt för att informera och fånga upp målgrupper som de inte når i tillräcklig utsträckning. En kommun har till exempel kontaktat Svenska kyrkan för att bättre nå äldre och utsatta, en annan kommun har startat en intern samverkansgrupp med förvaltningen för äldreomsorg, och ytterligare en har inlett samverkan med den lokala pensionärsföreningen.
– För många våldsutsatta är det ett stort steg att söka hjälp. Ett viktigt budskap utifrån den här rapporten är att de flesta som söker stöd också upplever att det blir bättre. Våld ska aldrig accepteras, säger Åsa Furén-Thulin på Sveriges kommuner och regioner i deras nyhet.
Värt att notera är att i de ärenden där man noterat en positiv förändring hade den våldsutsatta personen i genomsnitt fått fler insatser. Den äldre åldersgruppen 65–74 år, hade fick minst antal insatser av alla grupper som ingår i jämförelsen. I genomsnitt fick de 1,9 insatser per ärende jämfört med de mellan 18 och 24 år som fick i genomsnitt 2,9 insatser.
SU-Kvinnofrid är ett projekt om individbaserad systematisk uppföljning (ISU), där SKR stöttat kommuner att följa upp socialtjänstens stöd till vuxna som utsatts för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck.
Relaterat
Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar
En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar…
Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…
Äldre blir lyckligare med åren
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi…
Fler nyheter
Musiksmaken smalnar med åren
Tycker du också att förslagen på ny musik i Spotify har blivit konstigare de senaste åren? Nu visar en studie med forskare från…
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…
Banden mellan generationer starkare än tidigare trott
Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan…