Socialtjänstens stöd till våldsutsatta vuxna – Lärdomar från individbaserad systematisk uppföljning, SU-Kvinnofrid 2021–2023 (2024). Sveriges kommuner och regioner.
Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp
Sveriges kommuner och regioner har tillsammans med projektet SU-Kvinnofrid följt upp över 3 000 socialtjänstärenden från 34 kommuner rörande personer som utsatts för våld. De har sammanställt rapporten Socialtjänstens stöd till våldsutsatta vuxna – Lärdomar från individbaserad systematisk uppföljning, SU-Kvinnofrid 2021–2023. Rapporten visar att en av fem som blivit utsatta för våld som kommer i kontakt med kommunernas socialtjänst har utsatts för mycket grovt våld och att socialtjänstens insatser har stor betydelse.
Men endast tre procent av de över 3 000 ärendena rör personer över 65 år. Att få äldre kontaktar socialtjänsten betyder inte att automatiskt att de inte blir utsatta för våld. De få ropen på hjälp från de tidiga generationerna är snarare något som oroar rapportens författare. I rapporten skriver de att äldres utsatthet för våld i nära relationer är sannolikt högre, men att de inte söker sig till socialtjänsten för stöd.
– De flesta hedersvåldsutsatta är yngre, och hamnar därför hos familjeenheten i första hand. Vi kommer inleda ett samarbete med vårdcentralen för att bättre fånga upp äldre och funktionsnedsatta, säger Petra Pettersson som har lett arbetet i Nyköpings kommun i en kommentar publicerad i rapporten.
Flera kommuner har också inlett samarbeten lokalt för att informera och fånga upp målgrupper som de inte når i tillräcklig utsträckning. En kommun har till exempel kontaktat Svenska kyrkan för att bättre nå äldre och utsatta, en annan kommun har startat en intern samverkansgrupp med förvaltningen för äldreomsorg, och ytterligare en har inlett samverkan med den lokala pensionärsföreningen.
– För många våldsutsatta är det ett stort steg att söka hjälp. Ett viktigt budskap utifrån den här rapporten är att de flesta som söker stöd också upplever att det blir bättre. Våld ska aldrig accepteras, säger Åsa Furén-Thulin på Sveriges kommuner och regioner i deras nyhet.
Värt att notera är att i de ärenden där man noterat en positiv förändring hade den våldsutsatta personen i genomsnitt fått fler insatser. Den äldre åldersgruppen 65–74 år, hade fick minst antal insatser av alla grupper som ingår i jämförelsen. I genomsnitt fick de 1,9 insatser per ärende jämfört med de mellan 18 och 24 år som fick i genomsnitt 2,9 insatser.
SU-Kvinnofrid är ett projekt om individbaserad systematisk uppföljning (ISU), där SKR stöttat kommuner att följa upp socialtjänstens stöd till vuxna som utsatts för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck.
Relaterat
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
För gammal för att förändras?
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid…
Fler nyheter
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…
Otillräckligt stöd för yngre med demens
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…