Bild: Canva/Sveriges kommuner och regioner

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner och SU-Kvinnofrid. De befarar att det finns ett stort mörkertal bland äldre som inte söker hjälp.

Sveriges kommuner och regioner har tillsammans med projektet SU-Kvinnofrid följt upp över 3 000 socialtjänstärenden från 34 kommuner rörande personer som utsatts för våld. De har sammanställt rapporten Socialtjänstens stöd till våldsutsatta vuxna – Lärdomar från individbaserad systematisk uppföljning, SU-Kvinnofrid 2021–2023. Rapporten visar att en av fem som blivit utsatta för våld som kommer i kontakt med kommunernas socialtjänst har utsatts för mycket grovt våld och att socialtjänstens insatser har stor betydelse.

Men endast tre procent av de över 3 000 ärendena rör personer över 65 år. Att få äldre kontaktar socialtjänsten betyder inte att automatiskt att de inte blir utsatta för våld. De få ropen på hjälp från de tidiga generationerna är snarare något som oroar rapportens författare. I rapporten skriver de att äldres utsatthet för våld i nära relationer är sannolikt högre, men att de inte söker sig till socialtjänsten för stöd.

– De flesta hedersvåldsutsatta är yngre, och hamnar därför hos familjeenheten i första hand. Vi kommer inleda ett samarbete med vårdcentralen för att bättre fånga upp äldre och funktionsnedsatta, säger Petra Pettersson som har lett arbetet i Nyköpings kommun i en kommentar publicerad i rapporten.

Flera kommuner har också inlett samarbeten lokalt för att informera och fånga upp målgrupper som de inte når i tillräcklig utsträckning. En kommun har till exempel kontaktat Svenska kyrkan för att bättre nå äldre och utsatta, en annan kommun har startat en intern samverkansgrupp med förvaltningen för äldreomsorg, och ytterligare en har inlett samverkan med den lokala pensionärsföreningen.

– För många våldsutsatta är det ett stort steg att söka hjälp. Ett viktigt budskap utifrån den här rapporten är att de flesta som söker stöd också upplever att det blir bättre. Våld ska aldrig accepteras, säger Åsa Furén-Thulin på Sveriges kommuner och regioner i deras nyhet.

Värt att notera är att i de ärenden där man noterat en positiv förändring hade den våldsutsatta personen i genomsnitt fått fler insatser. Den äldre åldersgruppen 65–74 år, hade fick minst antal insatser av alla grupper som ingår i jämförelsen. I genomsnitt fick de 1,9 insatser per ärende jämfört med de mellan 18 och 24 år som fick i genomsnitt 2,9 insatser.

SU-Kvinnofrid är ett projekt om individbaserad systematisk uppföljning (ISU), där SKR stöttat kommuner att följa upp socialtjänstens stöd till vuxna som utsatts för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck.

Relaterat

Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes sitter på varsin pall vända mot varandra och tittar in i kameran.

En plattform för äldres rättigheter och välfärd

Som forskare och med lång erfarenhet av sociala frågor kring äldre personer vill Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes lyfta diskussionen om äldre…

Äldre kvinna fläktar sig med en solfjäder

Värmeböljor kan ge farliga saltrubbningar hos äldre

Den globala uppvärmningen i samband med en åldrande befolkning kan leda till en kraftig ökning av människor med allvarliga saltrubbningar i blodet. Det…

Proteiner och styrketräning hjälper åldrande muskler

Äldre behåller förmågan att bevara muskelmassa och funktion. Styrketräning och intag av proteiner ger god effekt i den processen, visar en ny avhandling…

Fler nyheter

En man sitter i soffan och mäter sitt blodtryck.

Fler och fler använder egenvårdsintyget

En ny studie från Stockholm konstaterar att antalet egenvårdsintyg har ökat med 600 procent mellan 2015 och 2022 i länet. Men samverkan mellan…

Äldre kvinna sitter och äter mat ensam

Kommuner tar ut matavgifter – trots maxtaxan

Det är stora skillnader mellan vad som ingår i kommunernas äldreomsorg. Ungefär fyra av tio kommuner tar ut en avgift för matdistribution, trots…

Tidig hembaserad palliativ vård ger bättre livskvalitet

Palliativ vård som inleds redan när en person diagnostiserats med en dödlig sjukdom kan få en avgörande roll för att förbättra patientens livskvalitet.…