Bild: Canva/Sveriges kommuner och regioner

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner och SU-Kvinnofrid. De befarar att det finns ett stort mörkertal bland äldre som inte söker hjälp.

Sveriges kommuner och regioner har tillsammans med projektet SU-Kvinnofrid följt upp över 3 000 socialtjänstärenden från 34 kommuner rörande personer som utsatts för våld. De har sammanställt rapporten Socialtjänstens stöd till våldsutsatta vuxna – Lärdomar från individbaserad systematisk uppföljning, SU-Kvinnofrid 2021–2023. Rapporten visar att en av fem som blivit utsatta för våld som kommer i kontakt med kommunernas socialtjänst har utsatts för mycket grovt våld och att socialtjänstens insatser har stor betydelse.

Men endast tre procent av de över 3 000 ärendena rör personer över 65 år. Att få äldre kontaktar socialtjänsten betyder inte att automatiskt att de inte blir utsatta för våld. De få ropen på hjälp från de tidiga generationerna är snarare något som oroar rapportens författare. I rapporten skriver de att äldres utsatthet för våld i nära relationer är sannolikt högre, men att de inte söker sig till socialtjänsten för stöd.

– De flesta hedersvåldsutsatta är yngre, och hamnar därför hos familjeenheten i första hand. Vi kommer inleda ett samarbete med vårdcentralen för att bättre fånga upp äldre och funktionsnedsatta, säger Petra Pettersson som har lett arbetet i Nyköpings kommun i en kommentar publicerad i rapporten.

Flera kommuner har också inlett samarbeten lokalt för att informera och fånga upp målgrupper som de inte når i tillräcklig utsträckning. En kommun har till exempel kontaktat Svenska kyrkan för att bättre nå äldre och utsatta, en annan kommun har startat en intern samverkansgrupp med förvaltningen för äldreomsorg, och ytterligare en har inlett samverkan med den lokala pensionärsföreningen.

– För många våldsutsatta är det ett stort steg att söka hjälp. Ett viktigt budskap utifrån den här rapporten är att de flesta som söker stöd också upplever att det blir bättre. Våld ska aldrig accepteras, säger Åsa Furén-Thulin på Sveriges kommuner och regioner i deras nyhet.

Värt att notera är att i de ärenden där man noterat en positiv förändring hade den våldsutsatta personen i genomsnitt fått fler insatser. Den äldre åldersgruppen 65–74 år, hade fick minst antal insatser av alla grupper som ingår i jämförelsen. I genomsnitt fick de 1,9 insatser per ärende jämfört med de mellan 18 och 24 år som fick i genomsnitt 2,9 insatser.

SU-Kvinnofrid är ett projekt om individbaserad systematisk uppföljning (ISU), där SKR stöttat kommuner att följa upp socialtjänstens stöd till vuxna som utsatts för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck.

Relaterat

Så kan man tänka kring mat och måltider för äldre

Hur förändras näringsbehoven när man blir äldre, hur upptäcker man undernäring och hur är mat viktigt för identitet? Det var frågorna som var…

Äldre orienterare har bättre hälsa

Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma…

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Fler nyheter

Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet

Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.