Socialtjänstens stöd till våldsutsatta vuxna – Lärdomar från individbaserad systematisk uppföljning, SU-Kvinnofrid 2021–2023 (2024). Sveriges kommuner och regioner.
Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp
Sveriges kommuner och regioner har tillsammans med projektet SU-Kvinnofrid följt upp över 3 000 socialtjänstärenden från 34 kommuner rörande personer som utsatts för våld. De har sammanställt rapporten Socialtjänstens stöd till våldsutsatta vuxna – Lärdomar från individbaserad systematisk uppföljning, SU-Kvinnofrid 2021–2023. Rapporten visar att en av fem som blivit utsatta för våld som kommer i kontakt med kommunernas socialtjänst har utsatts för mycket grovt våld och att socialtjänstens insatser har stor betydelse.
Men endast tre procent av de över 3 000 ärendena rör personer över 65 år. Att få äldre kontaktar socialtjänsten betyder inte att automatiskt att de inte blir utsatta för våld. De få ropen på hjälp från de tidiga generationerna är snarare något som oroar rapportens författare. I rapporten skriver de att äldres utsatthet för våld i nära relationer är sannolikt högre, men att de inte söker sig till socialtjänsten för stöd.
– De flesta hedersvåldsutsatta är yngre, och hamnar därför hos familjeenheten i första hand. Vi kommer inleda ett samarbete med vårdcentralen för att bättre fånga upp äldre och funktionsnedsatta, säger Petra Pettersson som har lett arbetet i Nyköpings kommun i en kommentar publicerad i rapporten.
Flera kommuner har också inlett samarbeten lokalt för att informera och fånga upp målgrupper som de inte når i tillräcklig utsträckning. En kommun har till exempel kontaktat Svenska kyrkan för att bättre nå äldre och utsatta, en annan kommun har startat en intern samverkansgrupp med förvaltningen för äldreomsorg, och ytterligare en har inlett samverkan med den lokala pensionärsföreningen.
– För många våldsutsatta är det ett stort steg att söka hjälp. Ett viktigt budskap utifrån den här rapporten är att de flesta som söker stöd också upplever att det blir bättre. Våld ska aldrig accepteras, säger Åsa Furén-Thulin på Sveriges kommuner och regioner i deras nyhet.
Värt att notera är att i de ärenden där man noterat en positiv förändring hade den våldsutsatta personen i genomsnitt fått fler insatser. Den äldre åldersgruppen 65–74 år, hade fick minst antal insatser av alla grupper som ingår i jämförelsen. I genomsnitt fick de 1,9 insatser per ärende jämfört med de mellan 18 och 24 år som fick i genomsnitt 2,9 insatser.
SU-Kvinnofrid är ett projekt om individbaserad systematisk uppföljning (ISU), där SKR stöttat kommuner att följa upp socialtjänstens stöd till vuxna som utsatts för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck.
Relaterat
Social aktivitet ökar bland äldre
Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika…
Så kan tantparkour hjälpa till att bryta normer
Äldre kvinnor som klättrar, kryper och balanserar i naturen är föremålen för en studie vid Mittuniversitetet, som studerar fenomenet tantparkour och hur äldre…
Rapport: Minskad demensrisk med hälsosam mat
Att äta hälsosamt är inte bara bra för kroppen – det kan också bidra till att hålla hjärnan frisk längre. Det visar en…
Fler nyheter
Personal saknar förutsättningar för att följa hygienrutiner
I dag finns rutiner för hur omsorgspersonal ska arbeta för att följa basala hygienrutiner och förhindra smittspridning. Men personalen saknar ibland rätt förutsättningar…
Palliativ vård – mer jämlikt och till fler
Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.
Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen
Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.