Den aktuella studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of immunology. Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Medical university of South Carolina i USA.
Vanlig genvariant ökar risk för herpesorsakad alzheimer
Vanligt herpesvirus – herpes simplex typ 1 – bärs av cirka 70 procent av befolkningen och manifesterar sig hos vissa som återkommande munsår. Att viruset kan öka risken för Alzheimers sjukdom har visats i flera studier under senare år. Hos äldre personer tros det kunna nå hjärnan och där orsaka en långsam infektion, som efter flera år leder till demenssjukdom.
För att förstå varför vissa bärare av viruset drabbas medan andra inte gör det undersökte en forskargrupp i Umeå om en genvariant som försämrar hur immunförsvaret hanterar herpesinfektioner också ökar risken för alzheimer.
– Den specifika genvarianten, som kallas GM17, har inte undersökts i tidigare stora undersökningar av geners betydelse för Alzheimers sjukdom, eftersom den ligger i ett område av arvsmassan som normalt inte undersöks, säger docent Hugo Lövheim, som har lett studien.
Forskarna jämförde biobanksprover från 363 personer som senare utvecklat alzheimer med lika många ålders- och könsmatchade personer utan demenssjukdom. Jämförelsen visade att de med dubbla anlag av GM17 hade ungefär fördubblad risk att utveckla Alzheimers sjukdom. Dessutom hade de lägre halter av antikroppar mot herpesvirus.
Rensat för påverkan av den starkaste genetiska faktorn bakom Alzheimers sjukdom, ApoE4-genen, ger den nyupptäckta genvarianten upp till fyra gånger förhöjd risk att insjukna. Därmed är förmodligen GM17 den näst mest betydelsefulla genetiska faktorn kopplad till alzheimer.
– Det förefaller vara en både stark och relativt vanlig riskgen för Alzheimers sjukdom, och mot bakgrund av att vi redan vet att den har stor betydelse för immunförsvaret mot herpesvirus pekar vår forskning också tydligt på herpesinfektion som en viktig faktor för sjukdomsutvecklingen, säger Hugo Lövheim.
I fortsatta studier kommer Hugo Lövheims forskargrupp att undersöka om behandling mot herpesvirus kan påverka sjukdomsförloppet. En pilotstudie har slutförts under våren 2020 och analys av insamlade data pågår. En större randomiserad studie planeras också.
Behandlingen skulle kunna bestå av tabletter som håller tillbaka reaktivering av herpesvirusinfektionen. Det finns i dag ingen tillgänglig metod för att regelmässigt testa individer för GM17-anlagen, men i en framtid ser Hugo Lövheim att den tillsammans med ApoE4 skulle kunna ingå som en av flera riskgener att screena för i förebyggande syfte, exempelvis vid 50 års ålder.
Redan i dag tycker han dock att kunskapsläget är sådant att tablettbehandling vid återkommande munsår skulle kunna övervägas, för att möjligen förebygga risk för alzheimer.
– Tabletterna är beprövade och väl tolererade, och det finns ju inget egenvärde i att låta infektionen fortgå.
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Fler nyheter
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…