Den aktuella studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of immunology. Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Medical university of South Carolina i USA.
Vanlig genvariant ökar risk för herpesorsakad alzheimer
Vanligt herpesvirus – herpes simplex typ 1 – bärs av cirka 70 procent av befolkningen och manifesterar sig hos vissa som återkommande munsår. Att viruset kan öka risken för Alzheimers sjukdom har visats i flera studier under senare år. Hos äldre personer tros det kunna nå hjärnan och där orsaka en långsam infektion, som efter flera år leder till demenssjukdom.
För att förstå varför vissa bärare av viruset drabbas medan andra inte gör det undersökte en forskargrupp i Umeå om en genvariant som försämrar hur immunförsvaret hanterar herpesinfektioner också ökar risken för alzheimer.
– Den specifika genvarianten, som kallas GM17, har inte undersökts i tidigare stora undersökningar av geners betydelse för Alzheimers sjukdom, eftersom den ligger i ett område av arvsmassan som normalt inte undersöks, säger docent Hugo Lövheim, som har lett studien.
Forskarna jämförde biobanksprover från 363 personer som senare utvecklat alzheimer med lika många ålders- och könsmatchade personer utan demenssjukdom. Jämförelsen visade att de med dubbla anlag av GM17 hade ungefär fördubblad risk att utveckla Alzheimers sjukdom. Dessutom hade de lägre halter av antikroppar mot herpesvirus.
Rensat för påverkan av den starkaste genetiska faktorn bakom Alzheimers sjukdom, ApoE4-genen, ger den nyupptäckta genvarianten upp till fyra gånger förhöjd risk att insjukna. Därmed är förmodligen GM17 den näst mest betydelsefulla genetiska faktorn kopplad till alzheimer.
– Det förefaller vara en både stark och relativt vanlig riskgen för Alzheimers sjukdom, och mot bakgrund av att vi redan vet att den har stor betydelse för immunförsvaret mot herpesvirus pekar vår forskning också tydligt på herpesinfektion som en viktig faktor för sjukdomsutvecklingen, säger Hugo Lövheim.
I fortsatta studier kommer Hugo Lövheims forskargrupp att undersöka om behandling mot herpesvirus kan påverka sjukdomsförloppet. En pilotstudie har slutförts under våren 2020 och analys av insamlade data pågår. En större randomiserad studie planeras också.
Behandlingen skulle kunna bestå av tabletter som håller tillbaka reaktivering av herpesvirusinfektionen. Det finns i dag ingen tillgänglig metod för att regelmässigt testa individer för GM17-anlagen, men i en framtid ser Hugo Lövheim att den tillsammans med ApoE4 skulle kunna ingå som en av flera riskgener att screena för i förebyggande syfte, exempelvis vid 50 års ålder.
Redan i dag tycker han dock att kunskapsläget är sådant att tablettbehandling vid återkommande munsår skulle kunna övervägas, för att möjligen förebygga risk för alzheimer.
– Tabletterna är beprövade och väl tolererade, och det finns ju inget egenvärde i att låta infektionen fortgå.
Relaterat
50 miljoner till forskning om anhöriga och äldre i krig
Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från…
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…
Många vinster med utomhuspromenader
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…
Fler nyheter
Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte
Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor…
Allt fler 65-plussare arbetar
Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i…
Sjuksköterskors ledarskap avgörande i livets slutskede
I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar…