Hugo Lövheim har lett studien som kastar förnyat ljus över det faktum att herpes hos vissa personer leder till demenssjukdom. Foto: Mattias Pettersson.

Vanlig genvariant ökar risk för herpesorsakad alzheimer

Ny forskning vid Umeå universitet visar att en tidigare outforskad gen kan vara en del av förklaringen till att herpesvirus orsakar Alzheimers sjukdom. I framtiden kan både screening och behandling bli aktuellt.

Vanligt herpesvirus – herpes simplex typ 1 – bärs av cirka 70 procent av befolkningen och manifesterar sig hos vissa som återkommande munsår. Att viruset kan öka risken för Alzheimers sjukdom har visats i flera studier under senare år. Hos äldre personer tros det kunna nå hjärnan och där orsaka en långsam infektion, som efter flera år leder till demenssjukdom.

För att förstå varför vissa bärare av viruset drabbas medan andra inte gör det undersökte en forskargrupp i Umeå om en genvariant som försämrar hur immunförsvaret hanterar herpesinfektioner också ökar risken för alzheimer.

– Den specifika genvarianten, som kallas GM17, har inte undersökts i tidigare stora undersökningar av geners betydelse för Alzheimers sjukdom, eftersom den ligger i ett område av arvsmassan som normalt inte undersöks, säger docent Hugo Lövheim, som har lett studien.

Forskarna jämförde biobanksprover från 363 personer som senare utvecklat alzheimer med lika många ålders- och könsmatchade personer utan demenssjukdom. Jämförelsen visade att de med dubbla anlag av GM17 hade ungefär fördubblad risk att utveckla Alzheimers sjukdom. Dessutom hade de lägre halter av antikroppar mot herpesvirus.

Rensat för påverkan av den starkaste genetiska faktorn bakom Alzheimers sjukdom, ApoE4-genen, ger den nyupptäckta genvarianten upp till fyra gånger förhöjd risk att insjukna. Därmed är förmodligen GM17 den näst mest betydelsefulla genetiska faktorn kopplad till alzheimer.

– Det förefaller vara en både stark och relativt vanlig riskgen för Alzheimers sjukdom, och mot bakgrund av att vi redan vet att den har stor betydelse för immunförsvaret mot herpesvirus pekar vår forskning också tydligt på herpesinfektion som en viktig faktor för sjukdomsutvecklingen, säger Hugo Lövheim.

I fortsatta studier kommer Hugo Lövheims forskargrupp att undersöka om behandling mot herpesvirus kan påverka sjukdomsförloppet. En pilotstudie har slutförts under våren 2020 och analys av insamlade data pågår. En större randomiserad studie planeras också.

Behandlingen skulle kunna bestå av tabletter som håller tillbaka reaktivering av herpesvirusinfektionen. Det finns i dag ingen tillgänglig metod för att regelmässigt testa individer för GM17-anlagen, men i en framtid ser Hugo Lövheim att den tillsammans med ApoE4 skulle kunna ingå som en av flera riskgener att screena för i förebyggande syfte, exempelvis vid 50 års ålder.

Redan i dag tycker han dock att kunskapsläget är sådant att tablettbehandling vid återkommande munsår skulle kunna övervägas, för att möjligen förebygga risk för alzheimer.

– Tabletterna är beprövade och väl tolererade, och det finns ju inget egenvärde i att låta infektionen fortgå.

Ref.
PUBLICERAD STUDIE

Den aktuella studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of immunology. Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Medical university of South Carolina i USA.

Relaterat

Äldre par sitter i soffa där kvinnan är ledsen, men inte mannen

Så kan demens påverka empatiförmågan

Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan…

Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens

Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny…

Äldre par cyklar genom skog

Lägre demensrisk med bra kondition

Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre…

Fler nyheter

Personer med parkinson får hjälp att bryta ensamhet

En ny app kan hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att bryta isolering och ensamhet. Forskaren Gomathi Thangavel, Örebro universitet, har utvecklat tekniken tillsammans…

Äldre kvinna borstar tänderna med en eltandborste framför spegeln

Bättre livskvalitet med smart tandborste

Med hjälp av sensorer kan en smart, intelligent eltandborste göra stor skillnad för äldre personers munhälsa och livskvalitet. Det visar en avhandling från…

Många kommuner delar upp arbetet i hemtjänsten

Att dela upp arbetet i mer och mindre kvalificerade uppgifter kan vara en lösning på problemen med kompetensförsörjningen i äldreomsorgen. Socialstyrelsen har kartlagt…