Epidemiology of viral respiratory infections with focus on in-hospital influenza transmission. Martina Sansone, Göteborgs universitet, 2020.

Var fjärde patient med influensa smittades i vården
Av totalt 435 patienter som bekräftats ha influensa och vårdats på Sahlgrenska universitetssjukhuset under en period mellan 2016 och 2017, visade avhandlingen att 114 patienter smittats i vården. Patienterna hade lagts in för annan sjukdom och visat influensasymptom först 48 timmar senare.
För att säkerställa att det var samma influensavirus som patienterna drabbats av genomfördes en genetisk analys av virusproverna.

Att smittan var så hög på sjukhus är förvånande, säger avhandlingens författare, Martina Sansone. Foto: Alana da Silva
– Utöver kopplingen i tid och rum tillkom även ett slags dna-bevis, som från en brottsplats, vilket sammantaget ger starkt stöd för att smittspridningen skett i vården, säger avhandlingens författare, Martina Sansone, som också är specialistläkare i infektionssjukdomar och vårdhygien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Av de patienter som studerats avled 26 personer. De allra flesta var äldre personer med hjärt- eller lungsjukdomar. På den värst drabbade avdelningen var patienternas medianålder 77 år.
– Andelen fall som smittats på sjukhus var högre än vad jag trodde den skulle vara, och då jobbar jag ändå med det här. Forskningsområdet är inte särskilt väl undersökt, säger Martina Sansone.
En av orsakerna bakom den höga smittspridningen verkar vara bristen på plats. Bristen på enkelrum kan leda till att patienter förflyttas inom sjukhuset, vilket i sin tur leder till större smittspridning. Enligt Martina Sansone kan paralleller dras till coronapandemin och menar att patienter behöver hållas mer isolerade i sjukhusmiljön även under vanliga influensasäsonger.
– Det är avgörande att vi drar ner på antalet kontakter, snabbtestar för influensa på akuten och får fler inom riskgrupper och äldre att vaccinera sig mot säsongsinfluensa. I dag ligger vi på drygt 50 procent bland äldre, mot WHO:s mål på 75 procent, säger hon.
Relaterat

Tidig hembaserad palliativ vård ger bättre livskvalitet
Palliativ vård som inleds redan när en person diagnostiserats med en dödlig sjukdom kan få en avgörande roll för att förbättra patientens livskvalitet.…

Forskning: Bristfällig delaktighet för äldre vid vårdövergångar
Trots att betydelsen av samordnade vårdövergångar och patientens delaktighet är avgörande för att hantera en åldrande befolkning, är delaktigheten fortfarande bristfällig. Det visar…

Bättre livskvalitet med smart tandborste
Med hjälp av sensorer kan en smart, intelligent eltandborste göra stor skillnad för äldre personers munhälsa och livskvalitet. Det visar en avhandling från…
Fler nyheter

Forskare följer unik äldresatsning i Härnösand
Insatser för äldre behöver utvärderas på bättre sätt, enligt forskare vid Lunds universitet. Nu ska de jobba fram en ny modell för det,…

Antidepressiva kopplas till kognitiv försämring
Det finns tecken på att antidepressiva läkemedel kan påskynda den kognitiva försämringen hos personer med demens. Samtidigt tycks vissa läkemedel vara mindre skadliga…

Svårt med arbetsmiljön för hemtjänstarbetare
Personer som arbetar inom hemtjänsten är utsatta för många situationer med svår arbetsmiljö. Det kan handla om allt från trånga badrum till trakasserier…