Var fjärde person över 60 år upplever ensamhet

Folkhälsomyndigheten har sammanställt internationell data och forskning i en ny kartläggning för att belysa hur vanligt ensamhet är i befolkningen, vilka grupper som är mest utsatta och vilka samband som finns mellan ensamhet och hälsa.

Resultatet visar att ensamheten i Sverige är störst i grupperna ensamstående, personer med funktionsnedsättning, personer som står utanför arbetslivet på grund av sjukskrivning eller arbetslöshet, yngre och äldre.

26 procent av alla personer 60 år och äldre i Europa uppger att de har måttliga besvär av ensamhet, medan åtta procent uppger allvarliga besvär. Äldre i Nordeuropa rapporterar att de känner sig ensamma i lägre omfattning, jämfört med jämnåriga i Sydeuropa.

Kartläggningen visar också att det finns totalt fem riskfaktorer som bidrar till att äldre känner sig ensamma: vara ensamstående, ha förlorat en partner, ha ett begränsat socialt nätverk, ha en låg nivå av social aktivitet och ha dålig självupplevd hälsa, depression eller depressiva symptom. Även multisjuklighet kan öka risken för ensamhet bland äldre personer.

Ungefär var femte äldre svensk som bor på särskilt boende rapporterar att de oftare besväras av ensamhet, jämfört med äldre svenskar som har hemtjänst. Däremot visar det sig att de som bor på särskilda boenden som erbjuder dagliga aktiviteter, känner sig mindre ensamma än de som bor på boenden med färre aktiviteter.

– Båda forskning och svenska undersökningar visar på det tydliga sambandet mellan ensamhet och ohälsa. Till exempel kan långvarig ensamhet bidra till depression och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är oroande och viktigt att försöka ändra på, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Folkhälsomyndighetens kartläggning har genomförts i samarbete med Socialstyrelsen, och ligger till grund för en nationell strategi för att utveckla arbetet med att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet. Strategin kommer att presenteras 1 februari 2025.